FINNSAM-Information 1998/1
Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:
Information om FINNSAM Postgironr Sverige Postgironr Norge 646 27 77-1 0826 0282 663 Kassör och adresslista: Tor Eriksson, Lövstagatan 20, 703 56 ÖREBRO Tel: (0)19-12 08 84 Hemsidesansvarig: Christer Nilsson, Bäckebogatan 13 C, 654 65 KARLSTAD Tel: (0)54-21 60 22 (e-post: christer.nilsson@karlstad.se) Svedjefinska bibliografin: Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, 771 53 LUDVIKA Tel: (0)240-169 60 (e-post: lars-olof.herou@mailbox.swipnet.se) Ledningsgrupp 1997/98 Mellannorrland: (s-k) Maud Wedin, Tidénsvägen 7, 792 37 MORA Tel: (0)250-719 98 Fax: (0)250-170 60 (e-post: maud.wedin@mora.mail.telia.com) Gävle-Dala: Maths Östberg, Östra Kyrkbyn 41, 822 91 ALFTA Tel: (0)271-101 68 Bergslagen: K-G Johansson, Saxhyttan 3619, 712 94 GRYTHYTTAN Tel: (0)591-193 20 Årgång 4 Vårvintersolen är här och det märks att FINNSAM:arna inte har legat på latsidan över vintern. Här kommer ett sprängfullt FINNSAM-info med rapporter och tips på finnbygdsaktiviteter fram över våren och sommaren. Missa inte vårens konferens i Finnerödja, Tiveden 8-10 maj! Vi ses väl där!? Nästa manusstopp är 25/5. Skicka gärna info om sommarprogram. Mars 1998 Maud Wedin ————————————————————————————— Detta nummer innehåller: ∗ Orsa Finnmark: Berit Ohlsson, Lugnevägen 8, 660 60 MOLKOM Tel: (0)553-109 61 ∗ Värmland: Arne Vannevik, Box 207, 685 25 TORSBY Tel: (0)560-712 84 (e-post: a.vannevik@tordata.se) ∗ Birger Nesholen, Gruetunet Museum, 2260 KIRKENÄR Tel: 629-473 15 (e-post: gruetunet.museum@east.no) Per Martin Tvengsberg, Östre Disen, 2300 HAMAR Tel: 625-2 34 68 ∗ Norge: Nr 1 - mars 1998 ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ Rapport från FINNSAM:s höstkonferens i Fågelsjö 27-28 september 1997, Tor Eriksson. Järnframställning & hantverksdag i Fågelsjö K-märkning av finnmarksbyggnader Värmlandsresa med Genealogiska Samfundet i Finland Sommarkurs Svedjefinnarnas språk och kultur Inbjudan till vårkonferens i Tiveden 8-10 maj 1998 Information om 400-jubiléet 1998 av finninvandringen till Mottiland Protokoll från ledningsgruppens möte i Säfsen 22 februari 1998 Östra Finnbygdens sommarprogram Information om Lars-Olof Herous svedjefinska bibliografi. Rapport från FINNSAM:s vinterkonferens i Stockholm 1-2 februari. FINNSAM:s forskarkatalog och litteraturlista Savolax - Svedjerök, sommarteater på Loses, Bollnäs Finnskog FINNSAM-KONFERENSEN HÖSTEN 1997 I FÅGELSJÖ Av Tor Eriksson, Örebro Helgen 27-28 september ägde höstens Finnsam-konferens rum. För första gången samlades vi under en lördag och söndag. För dem som ville fanns det möjlighet att komma redan på fredagen. Den här gången var mötet förlagt till Orsa Finnmark, närmare bestämt till Fågelsjö i nordspetsen av finnmarken. Fredagen den 26 september Jag åkte upp på fredagen. I Kopparberg blev jag upphämtad med bil av K-G Johansson och Åke Granberg från Hällefors/Grythyttan. Vi fortsatte till Ludvika där Lars-Olof Herou anslöt till sällskapet. Efter några timmar var vi framme i Orsa Finnmark. En rundtur gjordes i området för att vi skulle bekanta oss med en del platser. I Rosentorp undersökte vi ett stort flyttblock, Risuhälla. Många flottarlag har prövat att välta detta stenblock. Ingen har lyckats så vi brydde oss inte ens om att försöka. Lite längre norrut bekantade vi oss med en restaurerad skvaltkvarn och vadmalsstamp från 1740talet. Dessa byggnader låg väldigt vackert öster om Råberget vid Sandsjöån. En välbevarad eldpallkoja med stall från skogsbruket under sent 1800-tal betraktades efter vägen. Ovanför byn Håven letade vi reda på en "tvåbent" tall, en s.k. smöjtall. Hålet mellan tallarna var så stort att en vuxen man kunde gå raklång genom det. Så det gjorde vi för att förebygga "engelska sjukan". Färden gick sedan vidare mot Björkberg, en av de äldsta finnbyarna här från 1600-talets början. Spisröset i rökstugan från byns första boplats finns ännu att beskåda. Vi hittade även en gammal finnkyrkogård ett stycke från byn. Efter det här besöket rullade bilen mot Fågelsjö där Berit Ohlsson välkomnade oss på hembygdsgården. innehåll. Efter all matnyttig information avslutades söndagskvällen med en trevlig middag på Michelangelo i Gamla Stan. Måndag den 2 februari På måndagsmorgonen samlades vi på Riksarkivet. Vi fick en guidad tur genom det gigantiska arkivet med sina smått ofattbara mängder arkivmaterial. Vår guide Katarina var tyvärr inte så insatt i material om svedjefinnarna, men det var mycket intressant att få en allmän genomgång också. Efter guidningen fick vi tid till att forska på egen hand. För många som besökte Riksarkivet för första gånget blev det mest att lära sig lokalisera material av intresse. Arkivarierna i informationsdisken hjälpte mer än gärna till. De mer vana ‘rävarna’ beställde in volymer som skulle kunna knäcka den stabilaste bokhylla. Som vanligt gick tiden alldeles för fort och klockan 16.00 var det dags att avrunda konferensen (fast arkivet höll öppet till 19.00). Många röster höjdes för att nästa vinterkonferens bör gå av stapeln i Jag gick runt och hälsade på de som redan hade anlänt hit. Sedan åt vi middag och fick oss tilldelat rum vid bygdegården. Innan mörkret föll åkte vi ut i skogen för att titta på en välbevarad blästerugn kanske från 1600-talet. Blästerugnen har ett tapphål för slaggen. Intill ugnen fanns stora mängder slagg. Vi vände sedan kosan in mot Fågelsjö och hembygdsgården "Bortomåa". Kvällen avslutades med en titt på en linutställning och trevlig samvaro under gemytliga former. Lördagen den 27 september Dagen inleddes med några brödskivor och en kopp te. Sedan följde jag med till Börningsberget någon halvmil söder om Fågelsjö. I en urskog finns här ett intressant skogsbruksmuseum. Man har samlat olika gamla redskap och byggt upp stationer som visar hur skogsbruket gick till förr i tiden. Man kan bland annat se ett stort timmerlass med väldiga stockar och en kolarkoja. En bit in i skogen på andra sidan vägen finns några flerhundraåriga tallar med kolossala dimensioner. Vi åkte så åter mot Fågelsjö dit fler deltagare nu hade sökt sig. Till sist blev vi ett fyrtiotal personer som samlades utanför kursgården. Här välkomnades vi på gammalt Fågelsjömanér. Janne Eliasson avlossade en salut med sin gamla mynningsladdare. Så hälsades förr prästen då han besökte Fågelsjö endast en gång per år. Efter en väl avnjuten lunch med kaffe delade vi upp oss i grupper för eftermiddagens exkursion. Mitt gäng rörde oss ner mot Fågelsjön för en roddtur över till Björnskalleholmen. På vägen dit passerade vi genom byn och besåg ett stort flyttblock intill vägen. Stenblocket kallas Markusstenen. Här sägs det att den förste finske bosättaren i byn slog sig ned. På stenen skall ett vant öga kunna se brännmärken efter härden. Den förste åbon hette Sigfrid Markusson och enligt en uppgift grundlade han ett torp i Fågelsjö år 1671. Mattisgården som är en av de äldsta gårdarna i byn besöktes också innan vi kom fram till sjön. En handfull båtar lade ut från stranden och roddes till Björnskalleholmen. Här finns en björntall där man förr satte upp björnskallar efter en lyckad jakt. Man gjorde det för att hedra björnen, som man såg på som ett värdigt men farligt villebråd. Huvudena fästes genom att man slog träkilar genom ögonen. På en av tallarna finns några träkilar kvar. Att spika upp björnhuvudena efter en lyckad jakt är en sedvänja med finskt ursprung. Seden spreds överallt där finnar slog sig ned. FINNSAM:s vinterkonferens Stockholm 1-2 februari När vi kom tillbaka till fastlandet begav vi oss så småningom upp till gammelgården "Bortomåa" för att få en ordentlig genomgång. Den gamla mangårdsbyggnaden är unik i sitt slag. Då ägarna Mårten och Kristina Persson på själva julafton 1910 lämnade sin gamla tillvaro och flyttade över gårdsplanen in i den nya bostaden tog de ingenting med sig. De låste bara dörren och lämnade allting bakom sig och därmed stannade tiden i Bortomåa. Förra vinterns konferens på Skansen och Folkminnesarkivet i Stockholm gav mersmak och därför förlades även i år en konferens till Stockholm. Vi var närmare 30 deltagare som mötte upp. Dagsljuset silas genom fönstrens handblåsta glas. Det faller på handmålade mönster och schablontryckta tapeter. På de gamla möblerna på sina ursprungliga platser, på alla föremål som lämnades kvar på sina hyllor och krokar; från bestick och husgeråd till handsmidda 1700-talsbössor. Efter denna inblick i en förgången värld gick vi ut i nutidens verklighet igen. Det finns en del intressanta byggnader till på gammelgården, bland annat. en bössmedja. I bygden har järnhanteringen och smidet gamla traditioner och bössorna och verktygen från Fågelsjö var på sin tid kända för sin höga kvalitet. Smedjan är byggd under 1700talet men tillbyggd senare. Här kan man se hur en smedja ser ut med ässjan, städet, bälgen och de verktyg som smeden använde sig av. Så småningom bänkade vi oss i Amerikahuset för att låta oss väl smaka av traktens delikatesser. Det här huset byggdes under 1900talets första decennium efter amerikansk modell. Det blev det nya boningshuset när familjen lämnade gammelgården. Ljusdals kommun bjöd oss på middag, inledningsvis bestående av surmört. Sjöarna intill byn är särskilt rika på mört. Därför har man sedan länge använt sig av den fisken i mathushållningen. Den tillreds genom konservering fyra månader i saltlake. Innan den äts skall den glödstekas. Den jäses alltså inte som surströmming och får inte Rapport från Maud Wedin Söndagen den 1 februari På söndagen samlades vi i Finska kyrkans lokaler i Gamla stan. Som första programpunkt fick vi en mycket intressant föreläsning av LarsOlof Herou om de svedjefinska släktnamnen. Dessa släktnamn var speciella för Savolax och östra Finland. De markerade klantillhörighet och var ett viktigt komplement till, och ersatte ibland, patronymikon (Johansson och Eriksdotter). Många släktnamn beskrev utseende eller egenskaper (Kansainen ‘folkrik familj) eller varifrån familjen kom (Karjalainen ‘Karelen’). Sedan fick vi en guidning genom Finska kyrkan samt en genomgång av Finska församlingens historia i Stockholm. Kunnig ciceron var Harry Anttila. Detta följdes av en mycket bra föreläsning om släktforskning i Finland. Det var Leif Mether från Genealogiska Samfundet i Finland som gav oss värdefulla tips och bra beskrivning om hur vi går tillväga för att hitta våra förlevande i Finland. Liksom i Sverige så är materialet ganska magert för tiden före kyrkböckernas intåg i slutet av 1600-talet. Sverige och Finland var ju samma rike på den tiden och följdaktligen finns samma kyrkoboksstandard. Men man kan finna uppgifter i utskrivningslängder, kvarntullslängder m.m. En guldgruva är Silverskatteregistret från 1571. Registret finns utgivet på SKS och vi har bett Leif att ta med en kartong böcker till Tivedenkonferensen. En annan bra källa är ett generalregister över bosättningar, med en sammanställning över de olika längdernas Den svedjefinska bibliografin Du kan nu beställa litteraturförteckningar på det Du är intresserad av. Vill du veta vad som finns skrivet om finnbyarna i din hemsocken, trolldom, svedjebruk, ortnamn, byggnadsskick? Allt är sökbart i min databas över litteratur om den svedjefinska kuturen. Jag kan skräddarsy litteraturlistor enligt Ditt önskemål. Databasen omfattar ca 8.400 poster om den svedjefinska kulturen i såväl Sverige som Norge. Hör av dig för mer information och priser till: Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, 771 53 LUDVIKA. Tel 0690-169 60 (bostad) alls samma lukt och smak som strömmingen. Till surmörten serverades lök och potatis. Som huvudrätt intogs motti med fläsk och messmörssås, vilket för mig var en ny blandning. Blåbärskaka med glass och kaffe avslutade måltiden. Det hela lagades på ett förtjänstfullt sätt av husmor Britta Nilsson och hennes dotter Ida. Kvällen avrundades gemensamt i bygdegården där Torsten Röjd invigde oss i surmörtens särpräglade värld. En videofilm om sevärdheter i Fågelsjöbygden fick vi också ta del av. För de som ville fanns det sedan möjlighet att återvända till Amerikahuset för lite sent sällskapsliv innan vi gick till sängs. Söndagen den 28 september Svedjefinska bibliografin på CD-ROM Lars-Olof Herous svedjefinska bibliografi är även utgiven på CD-ROM. Du som har viss datorvana samt dator med CD-station kan köpa en egen CD. CD-ROM-skivan är en samproduktion mellan Mitthögskolan, Lars-Olof Herou och FINNSAM Utgivare Adress Kostnad Information & beställning Mitthögskolan Mitthögskolan, TUR, Margareta Wolf, 871 88 HÄRNÖSAND Tel: 0611-860 87 Fax 0611-861 70 100:- inkl porto Mitthögskolan eller Maud Wedin, Tidénsvägen 7, 792 37 MORA Tel 0250-719 98 Fax: 0250-170 60 maud.wedin@mora.mail.telia.com Finnättlingen Hugo Halvarsson inledde söndagens sejour med att berätta om järnframställningen i trakten. Det finns lämningar av ett flertal så kallade blästerugnar i Fågelsjöbygden. Metoden att framställa järn i blästerugnar tog troligen de inflyttande finnarna med sig hit när de kom på 1600-talet. Slaggmängderna vid en del ugnar är av ansenliga mått, vilket visar att de varit i bruk en längre tid. Då finnarna kom till Sverige för att bosätta sig tog de bland annat reda på om det fanns järnmalm på platsen. Järnet behövdes för att de skulle kunna göra verktyg och redskap. I Fågelsjöområdet finns järnmalm i form av såväl sjömalm som myrmalm och rödjord. Hugo visade prov på bland annat sjömalm och slagg. Han tog även fram knivar som har tillverkats i en rekonstruerad ugn på bygdegården. Bo Hansson är av den finska släkten Tossavainen. Släkten finns representerad i Orsa Finnmark. Bo pratade lite om ett arbete han har gjort under våren 1997. Han har tagit reda på släktens härstamning och utbredning västerut under 1600-talet. Släkten Tossavainens härkomst finns i mellersta Finland och på 1660-talet hade man spridit sig till Norge. Maud Wedin har studerat ortnamnen i mellannorrland och Orsa Finnmark. Det finns ett femtiotal finska ortnamn i Fågelsjöområdet. Med hjälp av olika källor har hon belagt dem och om möjligt också deras betydelse. David-Reino Svensson från Bollnäs flaggade för en teater han är ledare för. Ett par mil sydväst om Bollnäs skall man uppföra ett spel om den finska Savolaxinflyttningen till Hälsingland. David-Reino vill ha hjälp av oss i det projektet. Björn Engström, från Enviken i nordöstra Dalarna, presenterade ett arbete han har ägnat sig åt. Genom omfattande studier har han dokumenterat finska befolkningsinslag i nordöstra Dalarna. Han har bland annat letat efter exempel på giftermål mellan svenskar och finnar. Det förekommer tidigt på sina håll. Björn uppmanade församlingen att delge honom eventuella sådana giftermål från våra hemsocknar. Efter sedvanliga FINNSAM-förhandlingar höstkonferensen och vi åkte var och en åt sitt håll. avslutades Hantverksdag i Fågelsjö Lördag 18 juli 1998 Under hantverksdagen visas bland annat Järnframställning av sjö/myrmalm Även sommarkurser, tel/fax 0657-300 30 så OBS ! NB ! Ett antal val vårkonferens. skall årligen genomföras på FINNSAM`s Ledningsgruppen skall bestå av 7 regionala representanter som ni själva i de olika finnskogsområdena skall utse, samt ersättare till dessa. Ni kan också föreslå personer som har speciella kunskaper eller av andra anledningar bör adjungeras till ledningsgruppen permanent eller vid behov. Svenska förslag skall ställas till Bo Hansson tel. 0243/227887 eller Åke Granberg tel. 0591/14498. Norska förslag till Turid Myrvold tel. 62954737. Vararepresentanter (suppleanter) saknas helt från Norge. Ledningsgruppen samlas vanligen fyra gånger per år. Mötesplats varierar beroende på ledamöternas bostadsorter. Tyvärr kan ingen Det händer i Östra Finnbygden, Torps socken i Medelpad Sommarprogram Midsommarfirande: 19 juni Kask-afton vid Kåtalamp: 24 juni Pörtekvällar: 1, 8, 15, 22 juli Jubileumsfirande: 12 juli Mottikväll vid Kåtalamp: 29 juli Finnbygdsboa öppen hela sommaren ett remissvar till norska staten. I Sverige startar nu en remisstid på ca 5 månader där alla kan lämna in synpunkter. Förutom att ge ett erkännnande till finnskogarnas tidvis hårt ansatta invånare, ger det troligen också framtida möjligheter för ekonomiska resurser för att tillvarata och levandegöra kulturen på det sätt som föreskrivs i FINNSAM's stadgar. Maud utarbetar i samråd med Birger remissvar för vår räkning. Lokala initiativ är också angelägna. Övrigt: Solør-Värmland Finnkulturförening firar 40-års jubileum i år. Bland annat utarbetas en historik av tidskriften FINNKULTURs mångårige redaktör Arne Östman och en norsk av Juel Stubberud. Arbete pågår med att bilda en gemensam förening för finnmarkerna i Östra Dalarna, ev med angränsande områden i Hälsingland. Finnskogsteatern gör en storsatsning inför sommaren på temat ”Savolax - svedjerök”, se näst sista sidan. Mer info i nr 2/98. I Järbo pågår planering för att bygga ett pörte. Finnskogsmuséet har flyttats från Skålsjögården. Ny placeringsort är intilliggande Skräddrabo. En marktvist med troliga rättsliga förtecken pågår i Gåssjö. Tvisten gäller om skogsbolaget har avverkningsrätt på ett ej skiftat område med vuxen skog och tydliga spår efter tidigare svedjebruk. Lokala intressen har lagt avverkat timmer i ”karantän”. Mitthögskolan undersöker huruvida det går att hitta vägar att göra en studieresa till finnmarkerna i Delaware, USA i månadsskiftet juni/ juli. Kartläggning av platser värda att K-märkas pågår i Sverige. Har ni idéer och förslag så bör ni anmäla dessa. Se även Birgers inlägg. Vid protokollet: Bo Hansson NU har vi sjansen å göra en markering - i Sverige! K-märkning av finnkulturbyggnader och finnkulturmiljöer! I samband med Kulturåret 1998 i Sverige inviterer Kulturdepartementet i samarbeid med Riksantikvarieämbetet hvem som helst til å sende inn forslag på kulturminner og -miljøer som de mener burde K-merkes! Det er kulturdepartementets arbeidsgruppe Kultur i hela landet som ønsker seg et folkeligere syn og en bredere debatt om hvilke kulturmiljøer som bør K-merkes. Hvem som helst oppfordres til å sende inn forslag på bygninger, kulturminner eller kulturmiljøer som man mener det vil være interessant å bevare for framtiden. Dette er en god anledning til å sende inn forslag på alle de bygninger og kulturminner etter finnekulturen i Sverige som vi mener bør sikres for ettertiden!! Det er usikkert hvorvidt det innkomne materialet rent faktisk vil føre til noen umiddelbar K-merkning. Dette vil bl.a. avhenge av hvilke forslag som kommer inn. Det som i allefall er sikkert er at det blir en stor utstilling på länsmuseet i Gävle den 12. september i år der alle innkomne forslag skal være med. Alle innsendte forslag skal gis en begrunnelse, og det skal medsendes fotografi eller tegning. Dersom det blir mange innsendte forslag på finnkultur-minner, kan dette danne grunnlag for å følge opp saken overfor myndighetene til høsten - f.eks. fra FINNSAM's side. Sett fra vårt interesse-ståsted, burde det selvfølgelig være langt flere offisielt Kmerkte kulturminner fra finnkulturen i Sverige. Frist for innsending av forslag er 10. juni 1998. Ring eller skriv og bestill skjemaet: "Svenska folkets egen Kmärkning". Ring Kultur i hela landet; 08 / 405 10 00. Adresse: Kulturdepartementet, Kultur i hela landet, 103 33 Stockholm. Du finner også mer informasjon på internett: www.regeringen.se/ info_rosenbad/departement/kultur/ku_hela_landet/ eller på: www.rashm.se Lykke til, ønsker Birger Nesholen, Gruetunet Museum. Kom med på resa till Värmland! De finländska släktforskarnas tidskrift Sukutieto anordnar en resa för läsarna till svedjefinnarnas Värmland och Norge den 20-25 maj 1998. Under resan besöks flera av svedjefinnarnas boplatser och på lördag eftermiddag den 23 maj anordnas ett seminarium i Torsby kring ämnet. På kvällen hoppas besökarna från Finland att vid ett informellt samkväm få träffa lokala släktforkare. FINNSAM-medlemmar inbjuds att deltaga i resan, seminariet och samkvämet. Det är möjligt att åka med i den hyrda bussen från Stockholm eller att stiga på längs vägen från Stockholm till Torsby och åka tillbaka på samma sätt. Ytterligare uppgifter fås från Genealogiska Samfundet i Finland, tel. +358-0-2781188, fax +358-0-2781199 eller per e-post samfundet@genealogia.org. Resans preliminära program finns i händelsekalendern på adressen http://www.genealogia.org. Torsby Finnkulturcentrum hjälper till med arrangemangen och kan också ge närmare information om resans program, tel. (0560) 123 13, Vitsand. Kartarbetet fortskrider. Norrlandsdelen börjar bli komplett. Birger Nesholen håller för Gruetunet Museums räkning att lägga in dokumentation om rivna byggnader och ruiner, i tillägg till befintliga byggnader av rökstugor, bastugor och rior i en databas. Projektet är omfattande och detaljrikedom med mått, teckningar och ritningar är stor. Migrations- och släktnamnsprojektet har gått i stå. Ingen av ledamöterna har möjlighet att ta ansvar för en igångspark före hösten. Enskilda och föreningar fortsätter dock med registrering av personer på databas. Snart kommer bland annat de äldsta kyrkböckerna för Hof/Åsnes/Våler, Norge i tryck (1720-49) genom Historielagen i Solør och Sør Østerdal. Ledningsgruppens utformning / Firmatecknare för FINNSAM: Adjungeringen av Lars-Olov fortsätter. Eftersom Tor ersätter Bosse som kassör ska firmateckning ändras. Till att teckna föreningens firma vad avser alla ekonomiska angelägenheter i Sverige valdes kassören Tor Eriksson, Örebro och sammankallande Maud Wedin, Mora, var för sig. Till att teckna föreningens firma vad avser alla ekonomiska angelägenheter i Norge utsågs kassören Tor Eriksson och ledamoten Birger Nesholen, Kirkenær, var för sig. Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter: Svedjefinnarnas språk och kultur Mitthögskolan i Härnösand planerar en sommarkurs med detta tema i samarbete med ett studieförbund. Kursen ges preliminärt under sommaren 1998 Kurskostnad: ca 400:För ytterligare information,kontakta lektor Margareta Wolf tel 0611-860 87 Margareta.Wolf@tur.mh.se I såväl Norge som Sverige pågår ett omfattande arbete med att fastställa vilka kulturer som skall ha status av nationella minoriteter. Såväl i Norge som Sverige har skogsfinnarna bakats ihop med andra kulturer som de har lite eller inget gemensamt med. I Norge med de så kallade kvenerna (ej samer) som i huvudsak inflyttat till Finnmark under 1800-talet, i Sverige med sverigefinnarna. Ett omfattande arbete pågår i Norge, i samarbete med kvenerna, för att försöka uppnå nationell minoritetsstatus för den skogsfinska befolkningen i Norge. Vi måste påvisa att det inte bara är språket som är kulturbärare utan att många ännu levande delar finns kvar i finnskogsområdena. Gruetunet Museum är redan ifärd att utarbeta FINNSAM's vårkonferens i Finnerödja den 8 - 10 maj: Tor Eriksson har haft kontakter med hembygdsföreningen och Laxå kommun. Förläggning och teoripass genomförs på Sandbäckens vandrarhem vid sjön Skagen. Fredag blir ett extrapass för de som har tid och intresse. Lördag-söndag blir det traditionell konferens. Programmet framgår av medsänd inbjudan. Höstkonferensen planeras till Nyskogagården i Norra Värmland, 25-27 september. FINNSAM - logo: Välkomna Tiveden till FINNSAM:s vårkonferens i 8 - 10 maj 1998 Nu är det dags för FINNSAM:s vårkonferens som denna gång går av stapeln i ett av våra sydligare finnbygdsområden. Ansvarig för arrangemangen är Finnerödja hembygdsförening och vår kassör Tor Eriksson. Det är också Tor som tar emot anmälningarna (se bifogad blankett). Frågan har under flera år diskuterats och flera olika varianter har använts/föreslagits. Beslutades att Per-Martin skulle kontakta en bekant i Estland som är proffs inom branschen: Asko Künnap som har det internationallt etablerade företaget ”ZOOM” och undersöka om han mot en rimlig penning (max. 1.000:-) kan ta fram ett ex i färg och svart-vitt som direkt är tryckbart. Tidigare använda logos, liksom inkomna förslag överlämnas. Ledningsgruppen är enig om att granen och elden böra vara viktiga ingredienser. Vi tackar alla som hittills bidragit med idéer. Konferensen pågår lördag och söndag, med möjlighet att anlända redan på fredageftermiddag. Det följande programmet är preliminärt liksom konferenskostnaden (lö-sö ca: 490:-, fre-sön: 720:-) FINNSAM - info 1/98: Lördag 9 maj FINNSAM-informationen skall, utöver detta protokoll, innehålla konferensinbjudan, uppmaning att inkomma till valberedningen med förslag till regionala representanter i ledningsgruppen (val vid vårkonferensen), ekonomisk berättelse och annan aktuell information. 08.00 09.15 10.0011.30 12.30 Korta projektrapporter: CD-ROM med litteraturbibliografin säljs nu för fullt av Mitthögskolan. En kontakt har nu tagits från ett bokförlag om en ev. tryckning i flera band. De som upptäckt brister eller har mer info, bör därför snarast möjligt sätta sig i kontakt med Lars-Olov Herou. Maths Östberg fortsätter med sin finnskogs-byggnadsinventering. Några nya byggnader tillkommer efterhand. Senast en bastu i Preliminärt program Fredag 8 maj 17.00 18.00 20.00 Samling vid Finnerödja Vandrarhem i Sandbäcken. Middag och inkvartering. Utflykt i trakten runt Finnerödja Frukost Visning av Finnerödja hembygdsgård Inkvartering av nyanlända Lunch Bussrundtur i Tiveden. Vi besöker bl a finnbyarna Tivedstorp och Stora Ykullen. Kaffe i Tivedstorps kaffestuga. Laxå kommun bjuder på middag samt presenterar sig Samling i IOGT-NTO-lokalen, Finnerödja. Ann-Marie Hellström berättar skrönor och sägner från Tiveden. Lena Gribing skildrar finnarnas öden i bygden. Söndag 10 maj 08.00 09.00 12.00 13.00 Frukost Föredrag, bl a om Tivedsupproret 1653 Lunch FINNSAM-konferensens vårmöte Mottiland 400 år 1998 1998 firar Mottiland (norra Hälsingland och södra Medelpad) 400-års-jubiléet av den svedjefinska invandringen 5-12 juli 1998 pågår jubileumsveckan med aktiviteter runt om i finnbyarna Kontaktperson: Anders Thyr, Kölsjön 0652-410 28, 410 41 Preliminärt program 5 juli 6 juli 7 juli 8 juli 9 juli 10 juli Invigning av jubileumsveckan på Kölsjön, Hassela Guidad busstur runt i Mottiland Finnbygdsteater på Trossnarven, Bjuråker Finnbygdsdag på Naggen, Torp Byavandringar Finnbygdsdag i Stöde finnmark på Ulvsjön, Tjärnsjön & Gransjön 11 juli Vrångtjärn, Hassela ordnar en finnbygdsdag med gammeldags mat och Strömmings-Erik som tema 12 juli Avslutning av jubileumsveckan i Östra Finnbygden, Torp vid pörtet och på Thunströms Och du! Missa inte Mottilandspasset http://www.algonet.se/~barbrols/finnbygd/400prog.html Protokoll från sammanträde med FINNSAM's ledningsgrupp på Ludvika bibliotek söndag 22 feb. kl. 11 - 16. Närvarande ordinarie ledamöter: Maud Wedin, Per-Martin Tvengsberg, Arne Vannevik, Tor Eriksson, Maths Östberg, K-G Johansson och Birger Nesholen Närvarande suppleanter: Inga-Greta Lindblom och Christer Nilsson. Adjungerade etc: Lars-Olov Herou och Bo Hansson. FINNSAM's internet - hemsida: Christer Nilsson redovisade att det varit problem att komma in på några högskole- och kommunservrar med egen adress. Vi skulle ha blivit en mer anonym identitet under någon annan. Nu kommer det att lösa sig med hjälp av Genealogiska Samfundet i Finland. Så fort de byggt ut sin utrustning får vi plats där med egen adress. De har redan öppnat en ”postnings- och diskussions-databas” för FINNSAM's medlemmar och andra intresserade. Se ”postlist@genealogia.org”. Man ansluter sig genom att skriva ”subscribe finnsam”. Sedan får man instruktioner och tillträde till ”finnsam@genealogia.org”. Vi hoppas nu att våra hemsidor skall vara ute på nätet inom en månad. Några grunduppgifter saknas fortfarande från medlemmar som tagit på sig arbetsuppgifter, men vi lägger ut det vi har. I anslutning till punkten tog Per-Martin upp problem gällande bristande kontakt mellan traditionell forskning i Europa och forskningen kring primitiva kulturer (bland annat svedjebruk) som förekommer i hela världen. Exempelvis beviljas svenska forskningsmedel till projekt som redan genomförts på andra platser. Antingen saknas förmågan eller viljan att kommunicera med andra om forskningsresultat.
