FINNSAM

Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:

ÅT 2,

NV

PINNSAM
FINNSAM
INFORMATION

Årgång 8 Nr 3- september 2002

Hej!

Vilken underbar sommar vi haft!

Hoppas alia laddat sina batterier för kommande höst- och
vintermörker.

Christina Norlander

Nästa info utkommer i December 2002. Sista manusdag blir 1
december.

-Detta nummer innehåller:
> Rapporter från vårkonferensen

> Protokoll ftån FINNSAM-möte i Strömsund
> Spann-Karin

www. finnsam.ora

Protokoll, fört vid FINNSAM-möte i Strömsund fredagen den 30 augusti
2002. | |

Närvarande: från ledningsgruppen Maud Wedin, Tor Eriksson, Maths Östberg, Arne
Vannevik. Ytterligare ett fåtal FINNSAM-medlemmar samt övriga konferens-
deltagare.

8 1
Maud Wedin utsågs till ordförande, Arne Vannevik till sekreterare och Anita Van-
nevik att justera protokollet. -

$ 2
Anita Vannnevik meddelade, att det knappast fanns underlag vid Arkivcentrum i
Karlstad för en arkivkonferens där. Mötet beslöt att för närvarande inte förlägga
någon konferens dit. Maud Wedin kastade fram tanken att i stället besöka Åbo med
bl.a. Åbo Akademis dublettförsäljning av böcker.

Vårkonferensen 2003 äger rum 30 maj - 1 juni i Trysil (och Terberget) på temat
Skogsfinnarna och skogsbruket. Höstkonferensen 2003 kunde kanske placeras i
Dalarna med temat arkeologi. Ärendet överlämnades till ledningsgruppen.

& 3

Diverse information: Boken Det skogsfinska kulturarvet är nu i det närmaste slutsåld.
Det överskott som uppkommit kommer att användas till nya projekt. Finnskogdagar
på Skansen hade ägt rum 17 - 18 augusti på finngården, meddelade Maud. Vid
släktforskardagarna i Borlänge helgen efter, 23 - 24 augusti, hade FINNSAM
medverkat med egen monter.

T-shirt med logo är på gång. Ett särtryck av Birger Nesholens artikel i boken Det
skogsfinska kulturarvet om byggnadsskicket planeras med Birgers egna illustratio-
ner, dels i norsk, dels i svensk version. Detta kan ev. samköras med specialnummer
av FINNKULTUR. Lars-Olof Herous svedjefinska bibliografi kommer snart på nätet,
ca 1,5 gånger så stor som CD-versionen. Vidare planeras en kort information om
skogsfinnarna på engelska och finska liksom en kommenterad renskrift av
Segerstedtska samlingen.

8 4 .

Övriga frågor: Torsby Finnkulturcentrum fyller 10 år med ett forskarseminarium 13 -
15 juni 2003. FINNSAM:s medlemmar är välkomna dit. Stig VWelinder informerar om
5 poängskurs kring ”Skogsfinska kulturmönsters arkeologi” vid Mitthögskolan.

& 5
Ordföranden avslutade det snabbt genomförda mötet.

”Ame Vannevik 00 Anita Vannevik =

Arne Vannevik Anita Vannevik
sekreterare utsedd att justera

FINNSAM-konferensen i Smedjebackens kommun våren
2002

Av Tor Eriksson, Örebro
Fredagen den 31 maj

I ett härligt försommarväder anlände vi till Björsjö, där vårens Finnsam-träff
skulle äga rum. Några nya deltagare lade jag märke till bland de mer kända
ansiktena. Efter intagen lunch for vi i bilar ut på skogen. Färden gick till
Snöån där Ulf Andersson från Snöåns byalag tog emot oss. Ulf ledde oss
runt på en vandring genom byn. Här anslogs temat för konferensen:
Skogsfinnarna och bergshanteringen.

Ulf berättade om hur det kunde gå om man inte tänkte sig för. En av de
större bergsmännen i byn förbyggde sig och blev ruinerad. Snöåns
masugnsruin besöktes under promenaden. Hyttan anlades 1559, då platsen
var fäbod under Hagge bruk. Det var en mulltimmerhytta som lades ned
1886. Ett antal stationer beskriver verksamhetens historia. Hyttruinen har
grävts ut och gjorts i ordning för besök. Ulf har färdigställt skyltar med bl.a.
en karta över hyttområdet från 1796.

Efter rundvandringen tog vi oss till den gamla skolan. Här skulle programmet
egentligen ha inletts, men p.g.a. strömavbrott avslutades besöket i Snöån
här i stället. Ulf Andersson skildrade med hjälp av kartor byns historia. Här
har ett par finnbosättningar funnits. Kaffet serverades sedan i skolan, och så
for vi så småningom vidare till Stollberg.

En stund för egna upptäckter fick vi till att börja med vid Stollbergs gruvfält.
Några strövade ned för att titta på en tandvärkstall. Ingemar Nyrede från
Väster Silfbergs Vänner anlände sedan till platsen. Han presenterade
vänföreningen och dess omfattande verksamhet. Man har t.ex.
dokumenterat alla torp i trakten. En teaterföreställning ”Kampen om Silvret”
spelas i 1600-tals miljö med verklighetsbakgrund. Föreningen får EU-bidrag
för att hävda åkrarna vid Stollberg.

Leif Hjelm följde så med oss runt gruvområdet medan' han speglade =:
gruvbrytningens historia. Från 1354 finns ett kungligt privilegiebrev för Väster
. Silfberg, som det kallades förr. Brytningen kan dock vara ännu äldre.

År 1552 lät Gustav Wasa uppföra Vester Silfbergs gård, som under 1500-
talet blev ett administrativt centrum för ett omgivande län. Samtidigt inleddes
silverbrytningen här. Man fick då enbart ta silver och bly. Från mitten av
1700- talet fick man även ta jämmalm.

Min förundran väcktes & av de djupa gruvhålen där I man inte kan se botten.
Vilket slit det måste ha varit här under århundradenas lopp och hur många
människoliv har det inte gått åt för att förse staten med all malm. Intill
gruvhålen växer fjällnejlika, som ofta återfinns på mineralrika platser. Kvällen
avslutades i den gamla slaggstensladugården med kyckling och visor innan
vi sedan återvände till Björsjö.

Lördagen den 1 juni

Även denna dag bjöd på ett underbart väder. En rikhaltig frukost var
framdukad i matsalen. Det fanns ovanligt mycket att välja på: bl.a. flera
sorters bröd, ägg, flera sorters pålägg etc. Det var något annat än vi
finnsamare är vana vid. Vid niotiden klev vi på bussen som skulle ta oss ut i
Malingsbo finnmark.

Vid Kittlingsberg gjordes första pausen. Här slog sig troligen finnen Lars
Nilsson ned 1595. Finnar bor nu på nytt här liksom på en del andra ställen i
trakten. Ett välskött blomsterland beundrades. Vidare mot Norra Talltorp som
antas vara skattlagt i mitten av 1600-talet. Här styrde gruppen genast kurs
mot gårdens ria, där intressanta diskussioner utspelade sig.

Sedan Nyfors med väldigt vackert läge vid sjön Långvattnet. Här drivs
alltjämt en gammaldags handelsbod. En gång hyrde jag kanot här för att
tillsammans med ett sällskap paddla fram nedför sjön. Det är en mycket
populär aktivitet. För en del av oss smakade det gott med en glass i
sommarvärmen. Nästa anhalt på bussresan blev Gräsberget, där markerna
hålls öppna av betande djur. Här växer den sällsynta finnklinten. Tyvärr såg
jag inte till någon sådan.

På Gräsbergets två gårdar har tillsammans funnits tjugotvå byggnader. En
promenad uppför sluttningen ledde fram till ett utsiktstom. Häruppifrån har
man en fin vy över det skogshav som en gång mötte 'de första '
skogsfinnarna. Väl nedkommen till bussen igen serverades varm mat ur en
militärkantin. Eftersom konferensens tonvikt låg på utflykter med en
heldagsutflykt på lördagen var det här ett mycket praktiskt sätt att lösa
matfrågan. Jag slog mig ned vid vägkanten med min tallrik.

Längs Hedströmmen förbi den hänförande forsen Skräddartorpsfallet rullade
bussen sedan vidare till Skomakartorp. Det är den första boplatsen i byn
Källan. Skomakartorp är den enda finngården i Malingsbo-Klotenområdet
som aldrig ägts av Domänverket. Släkttraditioner förtäljer om att en finne
tagit upp Skomakartorp. Av dennes efterföljare lär fyra personer under 1600-
och 1700-talet i rad ha burit namnet Klas eller Klasson. Därför är även
Klasbacken en äldre benämning på gården. Gården var på sin tid bygdens
förnämsta med ett imponerande gårdsarkiv. Gården ägs numera av Arne
Eriksson, som även har funnit och tillvaratagit arkivet med handlingar från
1700-talet och framåt. Vi promenerade runt här en tid för att bese de olika
byggnaderna. Bland husen dolde sig en ria, vilket var en ny upptäckt för oss.

Till resterna av en gammal boplats åkte vi sedan. Carl-Eric Janlöv visade oss
platsen där Berg Lasse bodde. Berg Lasse föddes 1741, gifte sig 1762 med
Kristina, och de fick fyra barn. Bosättningen var slut på platsen vid
sekelskiftet 1700-1800. I början av 1800-talet fanns inga hus kvar. Här finns
nu enbart otydliga spår kvar av nedsättningen i form av t.ex. en blästerugn.
En kaffetår smakade sedan bra före avfärden till Malingsbo kyrka, där den
dramatiserade berättelsen om Spann-Karin skulle uppföras.

Pjäsen skildrar ett verkligt människoöde från trakten. I programbladet kan
man läsa: År 1793 gifte sig Chatarina Abrahamsdotter från Söndagsbyn med
bonden och hemmansägaren Jan Andersson från Spannbyn. Jans förfäder
hade kommit till trakten runt Nyfors från Finland ditlockade av Gustav II
Adolf. Arrendatorn vid Nyfors bruk lurade så småningom av dem Spannbyns
hemman. Spann-Karin som Chatarina kallades kunde inte finna sig i brukets
orättfärdiga och maktfullkomliga metoder. Hon börjar kämpa för att få
hemmanet åter och lyckas så småningom få upprättelse.

Det här var en mycket stark pjäs, fint framförd om en enastående kvinna från
ett svunnet århundrade. Ann-Kristin Treard, Ekomuseum Bergslagen, stod
för regin och bearbetningen samt berättandet, som skedde med djup
inlevelse. Flogbergs Sellskapet bestående av en mängd skådespelare från
trakten spelade pjäsen. Återresan vidtog sedan till Björsjö, där vi åt middag
och umgicks under gemytliga former före sänggåendet.

Söndagen den 2 juni
Frukosten intogs innan det blev dags för Finnsam-mötet. Här skedde en del

förändringar beträffande de olika uppdragen och ett par nya medlemmar fick
engegemang. Något mycket positivt med den här sammankomsten var att :

en del nya personer anslöt sig till föreningen. Lunch på Björsjö Konferens &
Pensionat avslutade vistelsen här. Sedan for vi ned till Malingsbo by, där en
rundvandring skulle följa innan vi skiljdes åt för den här gången.

1 Malingsbo bruksmiljö finns ett flertal intressanta byggnader. Ann-Kristin
Treard följde med oss runt bland dessa. Ett av husen är herrgården vars
huvudbyggnad är uppförd i karolinsk stil med säteritak. Till huset hör ett antal
flyglar, varav en flygel har fungerat som handelsbod. Malingsbos äldsta hus
är sädesmagasinet byggt 1659 av handbilat timmer i tre våningar.

Något söder om herrgården ligger ”Kornskruven”, en speciell
slaggflisbyggnad med en mängd luftintag. Här torkades säden på ett mycket
sinnrikt vis. Bakom huset hittade vi på en järnten en hälsning från Åke
Granberg som åkt hem från konferensen kvällen innan. Det var en fyndig idé
att fästa ett meddelande här till oss på järnföremålet. En liten tripp till
danspaviljongen vid sjön väntade, där utdelningen skedde av priser i
frågetävlingen kring vissa besökta platser. Så var det slut för denna gång
och alla vände mycket nöjda och belåtna hemåt. Vädret och konferensens
genomförande kunde inte ha varit bättre. För mig blev det skjuts till Ludvika
där tåget mot Örebro strax kom in till perrongen. :

Kassören meddelar:

Ny adress:

Tor Eriksson

Västra Nobelgatan 22

702 55 Örebro

Telefon och e-postadr. oförändrad

Den ekonomiska redovisningen för norska kontot 2001 har fortfarande
inte rapporterats in till Kassören.

. Spann-Karin. En spännande dramatisering

Vid FINNSAM:s vårkonferens i Smedjebacken hade spelet Spann-
Karin urpremiär. Bakgrunden är följande: År 1793 gifte sig Chatarina
Abrahamsdotter från Söndagsbyn med hemmansägaren Jan An-
derson från Spannbyn i Norrbärke. Jans förfäder hade kommit från
Finland på Gustav II Adolfs tid och på vanligt sätt fått torparsedel.
När senare bruket Nyfors behövde arbetskraft och mer skog till
kolning, tvingades Chatarinas man och svärfar till dagsverken som
. kolare. De blev arrendatorer på sitt eget hemman. Detta senare
kunde de dock inte bevisa, då torparsedeln var förkommen.

Men Chatarina hittar torparsedeln och sätter igång den process
hennes man inte orkar driva. Efter 27 års kamp står hon som segrare
1822. Då har ärendet vandrat mellan instanserna, häradsrätt, Svea
Hovrätt, åter till häradsrätt, bergsting och lagmansting, hovrätt osv. Till
sist avstår Svea Hovrätt och överlämnar ärendet till högsta instans.
Kung Karl XIV Johan hörde själv Spann-Karin, som vandrat till
Stockholm. Han gav familjen hemmanet tillbaka. Hon fick karlahatt
och fick rätt att sitta längst fram i kyrkan.

| S:ta Annas Kapell i Malingsbo var det urpremiär den 1 juni på det
spel som bygger på dessa historiska händelser. Berättelsen är
skriven av Bisse Falk. Regi och bearbetning svarar Ann-Kristin Treard
för. Hon har också kollat upp fakta i domstolsprotokoll osv.

Mot bakgrundsmusik av folkmusikkaraktär spelas de viktigaste
scenerna upp. Den sammanhängande berättelsen lästes av Ann-
Kristin Treard. Ett 20-tal amatörer från orten, däribland barn, spelar
de olika rollerna. Spelet tar ca en timme och är verkligen se- och
hörvärt. Att en allmogekvinna kunde få rätt i en markägartvist mot
starka brukspatroner visar att det svenska rättssamhället fungerade -
den gången. Att det inte alltid gick lika lyckligt visar ju Per Jonssons
doktorsavhandling om torparna vid Mången. |
Arne Vannevik

Information om FINNSAM

Postgironr Sverige 646 27 77-1
Postgironr Norge =. 0533.3489440
Medlemsavgift år 2002/2003 110,

Kassör och adresslista: | -
Tor Eriksson, Västra Nobelgatan 22, SE-703 55 ÖREBRO
Tel: (0)19-12 08 84 (tor.erikssonQtelia.com)

Skogsfinska bibliografin:
Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, SE-771 53 LUDVIKA
Tel: (0)240-169 60 (loherou(Mhotmail.com)

Redaktör för FINNSAM-info:
Christina Norlander, Vasagatan 20D, SE-773 30 SMEDJEBACKEN
Tel: (0)240-754 25 (christina.norlanderQQtelia.com)

Ledningsgrupp 2001-2002

Mellannorrland (s-k) Maud Wedin, Bergalid 3, SE-791 32 FALUN
Tel: (0)23-228 64 (maud wedin(Otelia.com)
(suppl) Gränt Wallin, Nyland

Gävle-Dala/Orsa Maths Östberg, Östra Kyrkbyn 41, SE-822 91 ALFTA
Tel: (0)271-1010 68 (finnskogsmuseet(Mswipnet.se)
(suppl!) Barbro Sindler, Falun

Bergslagen Christer Nilsson, Ulvsbygatan 24B, SE-654 64 KARLSTAD
Tel: (0)54-21 60 22 (christer. nilsson(Qkil.se)
(suppl) Lars-Olof Herou, Ludvika

Tiveden Lena Gribing, Anderstorp, SE-695 94 FINNERÖDJA
Tel: (0)584-202 86 (lena. gribingQtelia.com)
(suppl) Ingrid Gustafsson, Finnerödja

Värmland Arne Vannevik, Brunndalsvägen 5, SE-685 33 TORSBY
Tel: (0)560-712 84 (a.vannevik(Qtordata.se)
(suppl) Inga-Greta Lindblom, Torsby

Norge södra Birger Nesholen, Gruetunet Museum, NO-2260 KIRKENÄR

Finnskogen Tel: 629-473 15 (gruetunet museum(Qeast.no)

(suppl) Per-Martin Tvengsberg, Hamar
Norge norra Rolf Rönning, Skaugbergetv 54, NO-2433 HERADSBYGD
Finnskogen Tel: 624-165 67 (rolfro2(Qfrisurf.no)

(suppl) Mary G Tangen, Törberget