FINNSAM

Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:

Information om FINNSAM
Postgironr Sverige
646 27 77-1
Postgironr Norge
0533.3489440
Medlemsavgift 2005–06 110 SEK (55 SEK för 2004).
Kassör och adresslista:
Tor Eriksson, Västra Nobelgatan 22, SE-703 55 ÖREBRO
Tel: (0)19-12 08 84 <tor.eriksson@telia.com>
Skogsfinska bibliografin:
Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, SE-771 53 LUDVIKA
Tel: (0)240-169 60 <loherou@hotmail.com>
Forskarkatalog:
Christina Norlander. Tel. 0240-754 25 <christina.norlander@telia.com>
Redaktör för FINNSAM-info:
Elisabeth Thorsell, Hästskovägen 45, SE-17739 JÄRFÄLLA
Tel. (0)8-580 188 97. <elisabeth@etgenealogy.se>

F I N N SA M
I N F O R MAT I O N
Årgång 10 Nr 1 – Mars 2004

Ledningsgrupp 2003-2004
Mellannorrland

(s-k) Maud Wedin, Bergalid 3, SE-791 32 FALUN
Tel: (0)23-228 64 <maud.wedin@telia.com>
(suppl) Gränt Wallin, Nyland <grant.vallin@spray.se>

Gävle-Dala/Orsa

Maths Östberg, V. Ösavägen 40, SE-822 91 ALFTA
Tel:(0)271-101 68 <finnskogsmuseet@swipnet.se>
(suppl) Barbro Sindler, Falun <bsi@telia.com>

Bergslagen

Christer Nilsson, Ulvsbygatan 24 B, SE-654 64 KARLSTAD
Tel: (0)591-193 20 <christer.nilsson@kil.se>
(suppl) Lars-Olof Herou, Ludvika <loherou@hotmail.com>

Tiveden

Lena Gribing, Anderstorp, SE-695 94 FINNERÖDJA
Tel: (0)584-202 86 <lena.gribing@telia.com>
(suppl) Ingrid Gustafsson, Finnerödja

Värmland

Arne Vannevik, Brunndalsvägen 5, SE-685 33 TORSBY
Tel: (0)560-712 84 <a.vannevik@tordata.se>

Ny redaktör
Jag är ny i dessa sammanhang, men har ett långt förflutet inom släktforskarrörelsen, bl.a. med nio år som redaktör för Släkthistoriskt Forum. Så när det
efterlystes en ny redaktör för FINNSAM-info tänkte jag mig att det borde jag
nog kunna ordna. Så här är förstlingsverket, och jag hoppas ni ska finna det
tilltalande.
Sen var det där med Finnskogsanorna. Några sådana har jag inte hittat (än),
men delar av somrarna tillbringas i Finnmossen i Nordmark, och den bättre
hälften har sina rötter i FinnJans-gården i Ivarshyttan i Hedemora, så intresset finns, och vi försöker lära oss mer om detta område.
Mvh
Elisabeth Thorsell

Nästa FINNSAM-info kommer i juni. Manusstopp 20 maj.

(suppl) Inga-Greta Lindblom, Torsby <inga-greta.lindblom@torsby.se>

Norge södra
Finnskogen

Birger Nesholen, Gruetunet Museum, NO-2260 KIRKENÆR
Tel: 629-473 15 <gruetune@east.no>
(suppl) Jan Myhrvold, Gjerdrum <jmyhrvol@online.no>

Norge norra
Finnskogen

Rolf Rønning, Skaugbergetv. 54, NO-2433 HERADSBYGD
Tel: 624-165 67 <rolfro@frisurf.no>
(suppl) Mary G. Tangen, Tørberget <ola-tang@online.no>

Landsnummer

Sverige +46

Norge +47

Innehåll i detta nummer:
● Rapport från arkivkonferens i Hamar
● Protokoll från FINNSAM-möte i Hamar
● Vårprogram från Torsby Finnkulturcentrum
● Några matrecept från 1817
● Ekonomisk redovisning för 2003
● Preliminärt program för Finlandsresa augusti 2004
● Inbjudan till vårkonferens i Mangskog

FINNSAM:s arkivkonferens i Hamar vintern 2004
Av Tor Eriksson, Örebro
Lördagen den 24 januari
I mörkaste vintertid samlades ett tiotal eldsjälar i norska Hamar för att bekanta sig med stadens arkiv. Per-Øivind Sandberg, Statsarkivets chef, hälsade
oss välkomna. Statsarkivet är en del av Arkivverket, som består av Riksarkivet
i Oslo och statsarkiven i Oslo, Hamar, Kongsberg, Kristiansand, Stavanger, Bergen, Trondheim och Tromsø. Statsarkivet i Hamar inrättades 1917. Det täcker
Hedmark och Oppland fylke. På arkivet med sina åttatusen hyllmeter arkivmaterial arbetar fjorton personer. Man har en egen konserveringsverkstad. Under
rundvandringen visade Per-Øivind Sandberg gamla kartor och handlingar på
magasinet, boklagningssalen och läsesalen där vi sedan kunde försänka oss i
någon äldre källa. Något av det mest intressanta på detta arkiv är nog Finnemantalet i original från 1686.
Flera timmar tillbringades här i läsesalen innan vi gick till våra bilar för att
resa till övernattningsstället. Efter någon timmes bilkörning genom vinterlandskapet kom vi fram till Dæsbekken villmarksenter, där vi skulle bo i små
stugor. Efter inkvarteringen gick vi till stora byggnaden för att äta middag, vilket smakade mycket gott efter dagens intensiva arkivstudier i Hamar. Natten
sänkte sig så småningom över Norge och vi sov gott i våra sängar.

FINNSAM-konferens i Mangskog 14-16 maj 2004
Välkommen till FINNSAMs vårkonferens.
Konferensen äger rum i Mangskog, som ligger i Arvika kommun.
Boendet blir i Brunskogs vandrarhem, Bergamon.
Lördagens program äger rum på Keylandgården och på Mangskogs hembygdsgård, söndagens program anordnas i Mangskogs Sockenstuga.

Preliminärt program
Fredag 14/5
17.00-19.00 Inkvartering på Bergamon, Brunskogs Vandrarhem
Soppgrytan hålls kokande (extrakostnad 50 kr)
Fria aktiviteter
Lördag 15/5
09.00
Bussresa med guide till Keylandgården i Bjurbäcken
Kaffe. Vandring i omgivningarna.
13.00
Lunch på hembygdsgården i Mangskog
14.00
Lokala arrangörer tar emot och hälsar välkomna
Föreläsningar: Jan Garnert om Keylands forskning
Arne Vannevik om Keylands böcker
15.30
Kaffe
16.00
Lokala föreläsare berättar om Keyland
19.00
Middag med underhållning på Hembygdsgården

Söndagen den 25 januari
Frukost i storstugan och så presenterade Jan Myhrvold ett par mindre ämnen.
Först handlade det om avvikelse från agnatisk släktnamnstradition. T.ex. brukade ofta barn av ensamstående moder moderns släktnamn. Man kan även ta
eventuell styvfars släktnamn. Så följde en beskrivning av gul hornstekel,
hurruläin på finnskogsmål. Enligt traditionen är den lika giftig som huggormen.
men är egentligen ofarlig. Jan avtackades för föredragen och för att han hade
ordnat en så trevlig konferens åt oss. Våra vägar skiljdes för den här gången
med siktet inställt på Värmland nästa gång.

Under våren kommer boken
Den skogsfinska kolonisationen i Alfta, Bollnäs och
Hanebo
av Maud Wedin

Söndag 16/5
09.00
FINNSAM´s årsmöte, FINNSAM-information
10.00
Kaffe
10.30
Släktforskning i Finnskogen med lokala forskare
12.30
Lunch
13.30
Diskussion: ”Hur förvaltar vi arvet efter Keyland?”
14.30
Kaffe och avslutning
Konferensen arrangeras av FINNSAM, i samarbete med bl. a. Mangskogs hembygdsförening, Keylandgården, Solør-Värmland Finnkulturförening, Torsby
Finnkulturcentrum.

Anmälan senast 23/4 på separat anmälningsblankett.

Förhandsbeställning: maud.wedin@telia.com
2

11

*Pga funktionsproblem hos Finnsams gamla digitalkamera köptes vid årets
slut en ny sådan. Den nya kameran kostade c:a 5.500 kronor. Beloppet har tagits ur Sigurd Anderssons minnesfond.
*Under året utbetalades de 4.165 kronor som vid föregående årsskifte fanns
reserverat för ”Arne Östmans vänner”. Beloppet överfördes till Torsby Finnkulturcentrum i samband med utgivningen av Arnes bok om ”Lång-Kristoffer”.
*För att hedra minnet av Arne Östman som avled i början av året skedde en
insamling, här kallad ”Arne Östmans minne”. Till minneskontot inflöt 1.050
kronor. Insamlade medel användes i förbindelse med Arnes bok.
*Av årets konferenser gick höstkonferensen i Hedemora med ett underskott
på 70 kronor. De övriga konferenserna gick jämnt upp ekonomiskt.
*På ett särskilt externt postgirokonto finns innestående den 31 december
2003, kronor 53.193:87 att användas för kommande bokprojekt.

Preliminärt program för resa till Savolax och
Rautalampi 17–23 augusti 2004
Dag 1 17/08 Avresa från Trysil mot Stockholm. Resenärer kan stiga på efter vägen.
Ankomst Stockholm ca 15.30. Färjan avgår 16.50. Dubbelhytt. Smörgåsbord inkl öl/
vin/bordsvatten.
Dag 2 18/8 Frukost ombord. Ankomst Helsingfors kl. 09:55 (finsk tid). Lunch på
Kenkävero i Mikkeli. Besök vid Gottlundsstenen i Juva. Guidad tur i Savonlinna.
Middag på Hotell Savonlinnan Seurahuone. Övernattning på Hotell Tott i Savonlinna.
Dag 3 19/8 Avresa mot Kuopio. Besök på museet. Lunch på Vanha Satama. Besök på
hembygdsgård. Övernattning på Korholan Kartano i Rautalampi. Obs, enkel inkvartering.
Dag 4 20/8 Besök på biblioteket, Peuran museo och kyrkogården i Rautalampi.
Gammeldags middag och ev kyrkbåtsrodd.
Dag 5 21/8 Avresa längs Museivägen mot Jyväskylä. Besök på släktgård i Laukaaområdet. Besök på hembygdsgården Savutuvan Apaja i Jyväskylä. Övernattning i
Jyväskylä-området.
Dag 6 22/8 Besök på bastumuseet i Muurame och gammeldags lunch på värdshuset.
Tur genom Ruovesi med omgivningar, besök på släkt- eller hembygdsgård.
Färjan avgår 21.00 från Åbo mot Stockholm. Dubbelhytt. Smörgåsbord inkl öl/vin/
bordsvatten.
Dag 6 23/08 Ankomst Stockholm. Resa mot Trysil.
Pris: ca 6500:- inkl resa, mat och logi i dubbelrum (ev flerbäddsrum i Rautalampi).
Minst 40 deltagare.

Intresseanmälan till Mary Tangen, Tørberget, tel: +47 624 547 17
<marygtangen@hotmail.com>
Maud Wedin , Falun, tel: +46 (0)23-228 64
<maud.wedin@telia.com>

10

Diskussionsprotokoll från FINNSAM-möte
24 januari 2004
Vinterkonferensen 2004 i Hamar
Närvarande: Annika Eriksson, Tor Eriksson, Lars-Olof Herou, Jan Myrhvold,
Kjell Nordqvist, Mary G Tangen, Anita Vannevik, Arne Vannevik och Maud Wedin
Eftersom vi var så liten grupp som bodde över på Dæsbekken, så blev ledningsgruppsmötet ett informellt ”stormöte” istället, där alla deltog.
1. Första punkten på dagordningen gällde det ökade intresset för släktforskning och samarbetet med släktforskarorganisationer. Hittills har FINNSAM inte
specifikt engagerat sig i släktforskarfrågor, mest beroende på att så få aktiva
medlemmar (ledningsgruppen t.ex) inte haft släktforskning som specialintresse.
Under de sista åren har det emellertid tillkommit medlemmar med släktforskarintresse och vi har också fått förfrågningar från släktforskarorganisationerna
om samarbete. Mötet diskuterade dessa frågor och kontentan av våra diskussioner kan sammanfattas enligt följande:
FINNSAM ser positivt på ett samarbete med enskilda släktforskare och
släktforskarorganisationerna, men det är viktigt att vi håller fast vår policy om
att inte formalisera samarbetet på ett sådant sätt att ledningsgruppen hamnar
i en ansvarsposition för att stå till förfogande när det t ex gäller frågor om skogsfinska släkter eller individer. Arbetet kring släktforskning måste vila på enskilda medlemmars engagemang, på samma villkor som gäller för andra skogsfinska frågor. Finns intresse kan en projektgrupp kanske vara en bra start? Vi
har ju genom åren haft olika projektgrupper, som åstadkommit fina resultat.
Förutsättningen är att ett antal medlemmar drar igång och ansvarar för en
sådan projektgrupp. Vidare diskuterades de många fördelarna med ett ökat samarbete. Idag existerar det en mängd privata databaser över skogsfinnarna, ibland uppbyggt efter släktrelationer, men även individrelaterat, geografiskt eller
ämnesmässigt. Intresset ökar för att spåra skogsfinnarnas migrationsvägar och
inte minst ursprunget i Finland. För att lyckas med detta behövs ett ökat samarbete kring det material som redan är insamlat. Kontentan blev alltså att mötet är positivt inställda till samarbetet, men det måste bygga på personligt engagemang.
2. Nästa punkt gällde information kring arbete med utgivning av Segerstedtska samlingen. Så gott som allt material är renskrivet och korrekturläsning
pågår. De olika kommenterande kapitlen är under författande och beräknas vara
klara i vår. Vi räknar med att kunna presentera ett preliminärt manus under
vårkonferensen i Mangskog.
3. Tredje punkten rörde den eventuella studieresan till Finland i augusti. Det
har kommit in ca 30 intresseanmälningar. Det är i minsta laget, men mötet

3

bedömde att det nog blir fler intresserade när det finns ett mer fullständigt
program, där datum och programpunkter är angivna. Priset i dagsläget ligger
över 6000 NKR. Maud och Mary fick i fortsatt uppdrag att jobba på med ett
program- och datumförslag.
4. Arne rapporterade att förberedelserna inför vårkonferensen i Mangskog
14-16 maj fortskrider enligt planerna. Se inbjudan i detta utskick.
Vid pennan
Maud Wedin
-o-o-o-o-

FINNSAM – norska kontot
Årsredovisning 2003

Ingående balans den 1/1 2003
Tillgångar
Postgiro 7.630:43
Summa: 7.630:43

Eget kapital
Summa:

Omsättning 1/1 - 31/12 2003
Ränta
Utskick
”Arne Östmans minne”
Summa:

Vad händer på Torsby Finnkulturcentrum
våren 2004

Intäkter
9:50
2.420:00
50:00
2.479:50

Kostnader
0:00
7.175:00
0:00
7.175:00

Vinst- och förlusträkning 1/1 - 31/12 2003
Intäkter
9:50
50:00
4.695:50
4.755:00

Kostnader

Konstutställning ”Värmländsk idyll”
Måleri 1995 – 2003 av spanjoren Emilio Moliner,
numera bosatt i Gräsmark

Ränta
”Arne Östmans minne”
Underskott
Totalt:

17 mars

”Ackordering över en kopp kaffe”
Berättarkafé på Torsby Finnkulturcentrum

Utgående balans den 31/12 2003

9-11 april

Övre Fryksdalens påskrunda
Utställning med Ingrid Henrikssons konst
Arr. Torsby Finnkulturcentrum

15 juni

Nu börjar sommaröppet alla dagar 11-16

20/2 – 30/3

Andra viktiga datum
15 –16 maj

Skulder
7.630:43
7.630:43

Tillgångar
Postgiro
Summa:

2.934:93
2.934:93

Utskick
Totalt:

Eget kapital
Summa:

Skulder
2.934:93
2.934:93

*Den höga omsättningskostnaden för utskick avser en överföring av medlemsavgifter för åren 1998-2003 till det svenska kontot. Eftersom kostnaderna för
utskick betalas i Sverige skall pengar egentligen överföras regelbundet till
Sverige. Så har inte skett under lång tid och sannolikt utgörs de tillgångar som
finns på det norska kontot också till stor del av inbetalda medlemsavgifter. Dessa
kommer således att överföras till det svenska kontot vid tillfälle.

FINNSAM-konferens i Mangskog
Framtida reservationer:

”Sigurds minne” +2.678:63
Utskick +13.473:96
Bokanslag +52.970:00

Örebro den 12 februari 2004
Tor Eriksson
Tor Eriksson (kassör i Finnsam)

4

4.755:00
4.755:00

9

FINNSAM – svenska kontot

Några matrecept från 1817

Årsredovisning 2003

Ingående balans den 1/1 2003
Tillgångar
Bankkonto
Kassa
Postgiro
Summa:

Skulder
0:00
361:50
21.981:68
22.343:18

Fond
Eget kapital
Summa:

Sammanställt av Elisabeth Thorsell
7.986:63
14.356:55
22.343:18

Omsättning 1/1 - 31/12 2003
Intäkter
Ränta
1.731:96
Utskick
24.947:46
Bokkonto
52.970:00
Övrigt
0:00
Administration
0:00
”Arne Östmans vänner”
”Arne Östmans minne” 1.000:00
Summa:
80.649:42

Kostnader
0:00
10.983:50
0:00
5.788:00
311:50
5.165:00
22.248:00

Vinst- och förlusträkning 1/1 - 31/12 2003
Intäkter

Ränta
Utskick
Bokkonto
Totalt:

1.731:96
13.963:96
52.970:00
68.665:92

Kostnader
Övrigt
5.788:00
Administration
311:50
”Arne Östmans vänner”
”Arne Östmans minne” 4.165:00
Överskott
58.401:42
Totalt:
68.665:92

Utgående balans den 31/12 2003
Tillgångar
Bankkonto
Kassa
Postgiro
Summa:

Skulder
74.694:43
361:50
5.688:67
80.744:60

Fond
Eget kapital
Summa:

2.678:63
78.065:97
80.744:60

*För att få så bra ränta som möjligt på vårt kapital öppnades under året en
räntefond hos Nordea i Sverige. Kontot kallas här i redovisningen för bankkonto.

8

Prästsonen Carl Axel Gottlund, f 1796 i Strömfors sn i närheten av staden Lovisa i Finland, kom så småningom till Uppsala för att fortsätta sina studier.
Under tiden där fick han höra talas om svedjefinnarna i Mellansverige, och blev
högst intresserad av att ta reda på fakta om dessa, och se om de bevarat traditioner som dött ut i Finland.
Strax efter midsommar 1817 gav han sig ut på en tremånaders fotvandring
(för det mesta) i Finnskogarna i Dalarna, Hälsingland och Värmland. Han skrev
en utförlig dagbok, som publicerades först 1931, Dagbok öfver dess Resor på
Finnskogarne år 1817. Några år senare gav han sig ut på en resa till, och skrev
även då en dagbok, Dagbok öfver mina vandringar på Wermlands och Solørs
finnskogar 1821, som publicerades först i Värmlands museums Årsbok 1931 och
1932, och i ett sammanslaget facsimil 1986, då man också tog med sådant som
den goda smaken förbjöd på 1930-talet, den unge studenten hade nämligen ett
gott öga till unga kvinnor.
Gottlund är ju mycket ung under dessa resor, och uppfylld av sitt mål, att
rädda de svenska finnarna och deras kultur, och därför ganska kategorisk i sina
omdömen. Man kan faktiskt bli ganska irriterad över hur han ibland höjer finnarna till skyarna, och samtidigt rackar ner på svenskarna i samma nejder, som
utmålas som lortaktiga, ogina slösare och fyllbultar.
Vintern 1816-1817 hade varit svår för folket i finnbygderna och många led
svårt av svält, och fick livnära sig på allt som gick att äta.
Under en vistelse hos bonden Kasakka i Lehtomäki, Orsa, fick han tillfälle
att studera hustruns matrecept, och skriver så här
”Som det äfven följande dagen icke blef någon resa för mig, så besökte jag på
eft. m. åter några af grannarne. Då jag härvid kom till Back Olles gård, höll hans
hustru på att steka eller grädda sitt barkbröd; jag fick härigenom tillfälle att se
huru det gick till. Af degen, som befanns uti ett litet tråg, toga alltid en liten del
i sänder, och utkaflades på ett bord så tunn som en tunnrå, men till storlek
ungefär af tvenne arks papper i vidd. Denna deg upplindades derpå på en liten
pulikko (käfling), hvilken instacks i ugnen, och der hastigt upprullad, utbredde
ganska jemt det tunna brödet, som inom några minuter åter uttogs färdigt gräddat. Annars såg jag sedermera äfven ett annat sätt, som tillgick sålunda, att
man hade en eldbrasa i spisen, och midt emot den hade man ställt en jernplåt i
en lutande ställning: af ungefär 25' vinkel. På denna plåt utbredde man nu medelst en kafvel degen till det tillämnade brödet, som på den varma plåten greddades
emot sjelfva lågan. Detta gick ganska fermt och inom några sekunder.

5

Hufvudkonsten består i allmänhet i tillredandet af degen, att nemligen få
barken, som icke i sig torde hafva något glutinium, att sammanhänga till en
deg, och i hvilket afseende det är nästan nödvändigt att tillblanda något annat
surrogat, för att få massan att hållas tillsammans.
I sammanhang härmed bör jag kanske närmare beskrifva några af dessa
finnars egna slags rätter, enligt de uppgifter gumman Kasakka härom lämnat
mig; hvilken tycktes vara ganska väl hemmastadd i allt hvad som rörde hushållsaffärer. Dessa maträtter voro förnämligast följande:
Mämmi, eller som de på Svenska kallade det Sötklubb, hvilket tillredes på så
sätt, att man först värmer vattnet, så att det ”luppas”, d. v. s. visar tecken till
kokning, hvarefter det lyftas af elden, då man deruti inrör råg mjöl samt så
mycket maltmjöl att det sötnar. Detta skall ungefär under en half timmas tid
sammanröras dugtigt, så det väl sötnar till tjocklek af en välling. Sedan massan
fått nog sötma, lyftas den åter på elden, och sedan det väl börjat koka, lägges
deruti salt. Efter sålunda slutad kokning, hälles den i rifvor [näverburk] och
näfverskeppor, och lägges för att svalna. Denna till färgen bruna, till smaken
sirapsaktiga gröt ätes vanligen under de följande dagarne alldeles kall, med
trädstickor, såsom en slags läckerhet, eller med sked jemte gredda, såsom vanlig gröt. Sötbjörn tillredes ungefär på samma sätt som Sötklubb, men göres fastare, såsom ett bröd eller en limpa, hvaruti ingår maltmjöl.
Pepu (på Svenska Skålklubb) liknar en slags tjock röra, och fås derigenom att
det kalla eller varma vattnet först saltas och sedermera ihopröres med rågmjöl,
till dess det blir alldeles torrt, så nästan blotta mjölet synes. Den ätes såsom en
slags fast gröt.
Mutti (Näfvagröt) är Finnarnes lifrätt, i synnerhet om somrarne på deras
utarbeten, då de icke vilja släpa bröd med sig, eller gifva sig tid att koka gröt.
Jag har sjelf ofta ätit denna mat med god aptit; och ehuru jag redan en gång
tillförene beskrifvit den i Sv. Litter. Tidn. 1817. p. 800, så tror jag mig likväl
äfven här böra, i ett sammanhang med hvad som här blifvit anfördt, omnämna
det man kokar, nemligen, fiskspad eller det vatten, hvaruti fisk blifvit kokad, på
lagom eld, slår deribland rågmjöl (i brist deraf äfven annat mjöl) så mycket att
massan tjocknar som en deg, då den tages af elden. Den rullas sedan emellan
händerna till en trilla eller älta, hvilken begagnas såsom bröd och ätes med
smör, mjölk eller hvad som helst (hvaraf den ock fått i namn). I brist på fiskspad
kokar man äfven vanligt rent vatten med ister eller något annat flott och salt,
samt förfarer så som förut är nämndt. Det förra sättet brukas allmännast på
Finnskogarne i Österdalarna och Hälsingland, det sednare åter mest på Finnmarkerna i Västerdalarna och Värmland.
Hillu (Bärgröt). Man kokar lingon, hvilken mos man förvarar helst i ett stenkäril, och hvaribland man rör rågmjöl, så ofta man vill äta deraf.
Rieska, eller som den äfven på några af de norska Finskogarne kallas Kisko,
är en slags kornmjölskaka, som greddas i ugn, på enahanda sätt som i Savolax.
Talkkuna, gjord af kornmjöl och som endast ätes vid Allhelgonatiden, äfven
som Hauvikkaita (hötroftor) med appuisia till tilldopp, gjordt af hampfrön; rät-

6

ter hvilka ännu nyttjas i Savolax, hafva äfven fordom varit här bruklige, äto
numera till det mesta aflagde.
Deras förnämsta mattillredning om sommaren består i fabricerandet af ostar, af den myckna tillgång de hafva på mjölk. Detta förråd är visserligen i sig
sjelft icke stort, och vore kanske inget, om de, såsom den Svenska bonden, sjelfve
uppäto sin mjölk och sina ostar; Finnen deremot karakteriserar sig genom den
yttersta tarflighet och sparsamhet, som ofta utsträckes till en slags
sjelfförsakelse; under det Svensken frossar, såvida han kan det. Man finner derföre ofta Finnens lador och visthus fulla, då Svenskens stå toma. Man skulle
kanske tro det en snålhet eller girighet härtill låge tilll grund, hvilket icke är
fallet. Man behöfver endast hafva besökt Finnarne, för att finna motsatsen.
Tvärtom de spara och försaka sjelfve, för att så mycket mer kunna bjuda sina
gäster och vänner. Svensken äter helst upp sjelf hvad han har, och låter den
främmande se på dock här som annorstädes ”Ingen regel utan undantag”.”
Så berättade den unge Carl Axel Gottlund, som under sin sommar i Finnmarken fick många tillfällen att äta barkbröd, däremot mycket mjölk, filbunke och
ost, men inte fick något kött (fläsk) förrän han kom tillbaks till svenskbygderna.
(Tidigare publicerat i Vi Släktforskare 2003/5)

Höstkonferensen i Los
Boka in 24-26 september. Inbjudan med fullständigt program kommer i nr 2
av FINNSAM-information. Vi håller denna gång till på hälsingedelen av
Los sn, som är väl så mycket ursprunglig finnbygd som Orsa Finnmark.
Mat och boende är bokat på Hotell Loosgården och intilliggande Loos Camping vid hembygdsgården. I skrivande stund är följande ingredienser i programmet klara:
– Los hembygdsgård
– Los bibliotek med finnmarksavdelning och -databas
– Loos Koboltgruva, www.loosgrufvan.org
– Rundtur till bl.a. Tenskog och Kvarnberg med kultsten och ev. lämningarna
av Sophiendals glasbruk
– Folklivsupptecknaren Imber Nordin-Grips verksamhet i Los sn
– Underhållning med Cecilia Bruce, Hästberg, Järvsö Finnskog (känd från
Hylands Hörna)
Upplysningar: Maths Östberg
0271/101 68, 070/566 0168
<finnskogsmuseet@swipnet.se>

7