FINNSAM-Information 2007/1
Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:
Information om FINNSAM Plusgironr Sverige Bankkontonr i Postbanken Norge Medlemsavgift 2007–2008 646 27 77-1 0533.34.89440 110 SEK/NOK Kassör: Tor Eriksson, Västra Nobelgatan 22, SE-703 55 ÖREBRO Tel: (0)19-12 08 84 <tor.eriksson@telia.com> Skogsfinska bibliografin: Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, SE-771 53 LUDVIKA Tel: (0)240-169 60 <loherou@gmail.com> Forskarkatalog och adresslista: Christina Norlander, Länsmansgatan 4B, SE-777 31 SMEDJEBACKEN Tel. (0)240-754 25 <christina.norlander@telia.com> Redaktör för FINNSAM-info: Elisabeth Thorsell, Hästskovägen 45, SE-17739 JÄRFÄLLA Tel. (0)8-580 188 97. <elisabeth@etgenealogy.se> F I N N SAM I N F O R MAT I O N Ledningsgrupp 2006 Mellannorrland Årgång 13 Nr 1 Mars 2007 (s-k) Maud Wedin, Bergalid 3, SE-791 32 FALUN Tel: (0)23-228 64 <maud.wedin@telia.com> (suppl) Gränt Wallin, Nyland <grant.vallin@spray.se> Vidstående man med det ståtliga skägget finns i en av Albert Palmqvists många skrifter från östra Värmlands bergslag, i det här fallet Bergslagen i Ord och Bild, vinternumret 1949-1950. Mannen på bilden har inget namn, utan kallas bara ”Karelarättling från Nordmarks socken, född 1852, död 1931”, vilket är litet magra uppgifter för att identifiera honom. Men trägen vinner och kanske får han ett namn inom kort, ett namn som identifierar honom och hans familj, och gör det möjligt att spåra hans ursprung, kanske tillbaks till Lång-Christoffer själv? Vi får se, men problem är till för att lösas. Vi ses väl i Gåsborn? Vårhälningar! Redaktören Gävle-Dala/Orsa Maths Östberg, V. Ösavägen 40, SE-822 91 ALFTA Tel: (0)271-101 68 <finnskogsmuseet@swipnet.se> (suppl) Barbro Sindler, Falun <barbro.sindler-hult@telia.com> Bergslagen Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, SE-771 53 LUDVIKA Tel: (0)240-169 60 <loherou@gmail.com> (suppl) Christina Norlander, Smedjebacken <christina.norlander@telia.com> Tiveden Lena Gribing, Anderstorp, SE-695 94 FINNERÖDJA Tel: (0)584-202 86 <lena.gribing@telia.com> (suppl) Jan-Erik Björk <janne.bjork1@telia.com> Värmland Inga-Greta Lindblom, Vitsand 337, SE-685 94 TORSBY Tel: (0)560-302 84 <inga-greta.lindblom@torsby.se> (suppl) Niclas Persson, Torsby <klemmetan@bredband.net> Norge södra Finnskogen Birger Nesholen, Gruetunet Museum, NO-2260 KIRKENÆR Tel: 629-473 15 <skogfinsk.museum@east.no> Nästa FINNSAM-info kommer i juni. Manusstopp 20 maj. Innehåll i detta nummer, bland annat: (suppl) Jan Myhrvold, Gjerdrum <jmyhrvol@online.no> Norge norra Finnskogen Rolf Rønning, Skaugbergetv. 54, NO-2433 HERADSBYGD Tel: 624-165 67 <rolfro2@frisurf.no> (suppl) Mary G. Tangen, Tørberget<oltangen@bbnett.no> Landsnummer: Sverige +46 Norge +47 FINNSAM-Info 2007/1 l l l l Rapport från konferensen i Grue Finnskog februari 2007 Upprop om bomärken Magiske symboler – registrering/inventering Inbjudan till konferens i Gåsborn juni 2007 FINNSAM-Info 2007/1 FINNSAM-konferens vid Skasenden i Grue Finnskog 10-11 februari 2007 AV ANITA OCH ARNE VANNEVIK Årets vinterkonferens med nätverket FINNSAM hade förlagts till Finnskogen Turist- og Villmarkssenter, Skasenden, Grue Finnskog, med skogsfinsk folktro, magi och föreställningsvärld som tema. Jan Myhrvold, huvudansvarig för konferensen, hälsade välkommen. I planeringsgruppen har också ingått Rolf Rønning och Birger Nesholen.. Ca 50 deltagare hade anmält sig varav drygt hälften från värdlandet. Också många helt nya hade funnit vägen till vackra Skasenden i det gnistrande kalla och vackra vintervädret. Bo Hansson, en av FINNSAM:s grundare, gav en kort överblick av nätverkets historia, organisation och mål. Från Grue kommun kom vice ordförande Åse Lilleåsen och hälsade deltagarna välkomna. Grue är den stora finnskogskommunen där man medvetet satsar på finnskogshistoria. Sedan 1971 arrangeras årligen Finnskogdagene och sedan 1980 Finnskogutstillingen i mars. Man arbetar med organisation av museerna i ett helhetsbegrepp Norsk Skogfinsk Museum. Kulturstasjonen är en nyare satsning. Rolf Rønning: inledde föredragens rad med Tanker om skogfinnenes overtro/ vidskepelse. Rolf gjorde en klar genomgång av några av de viktigaste gudarna i den skogsfinska mytologin. Jumala - den viktigaste guden, Ukko - motsvarigheten till svenske Tor, Hongotar - furans beskyddare bl.a., Tapio- vår Pan , skogsguden. Jan-Erik Björk informerade om Trolldom och övertro i rättsliga källor. I 1600talets domböcker finns mycket få fall som handlar om trolldom. År 1779 avskaffas i Sverige dödsstraffet för trolldom. Föreläsaren gjorde en uppdelning av magi i vit magi contra svart magi. Det vill säga god, nyttig magi som tjänar människan mot ond magi som för med sig hat och elände. Till vit magi hör bota sjukdomar, stämma blod, söka försvunna ägodelar, öka odlingen, god jaktlycka, mjölkharen, blära, barnlycka. Svart magi: mieskuva (inskurna människoansikten i bark på stora träd), trollskott. Anna Forsberg berättade om sitt arbete med Matti Mörtbergs uppteckningar. Mörtberg, som levde1894-1992, var tornedalsfinne, fil. lic. och lektor. Hans uppteckningar och inspelningar finns förvarade dels på Nordiska museet dels på Sofi (tidigare ULMA). Av materialet finns endast publicerat en artikel av Pertti Virtaranta, på finska. Anna Forsberg har på sin fritid gått igenom det enorma materialet och kommer att utge Matti Mörtbergs uppteckningar med början 2 FINNSAM-Info 2007/1 Söndag 3 juni 08:00 Frukost. 09:00 Besök på Lesjöforsmuseet där vi guidas runt Kaffe med dopp 11:00 FINNSAM-möte 12:00 Lunch på Esperanto-Gården 13:00 Valfritt: Skifsen, Gåsklinten och/eller Jernbergsgården (den äldsta byggnaden i Gåsborn). Kostnader och anmälan: se separat anmälningsblankett -o-o-o-o- Litteratur om Gåsborn och Rämmen: Eriksson, Bo (red): Folk och gårdar i Gåsborn (1996) Eriksson, Bo (red): Örling under 1900-talet (2001) Eriksson, Bo (red): Långbansände, Franstorp, Lövnäset (Västra delarna av Gåsborns socken) (2004) Helger, Nils: Gåsborns socken (1916, ny upplaga 1951, omtryckt 1989) Palmqvist, Albert: Bergslagen i Ord och Bild (1935-38, 1945-58, 22 häften) Palmqvist, Albert: Örlingen och Örlingshyttan i Gåsborns socken (1931) Palmqvist, Albert: Rämsbergsz gruvor och Näsrämshyttan (1937) Palmqvist, Albert: Finsk kolonisation i Bergslagen (1938) Palmqvist, Albert: Före folkskolan: uppfostrings- och undervisningsfrågor i Gåsborn-Rämmen 1744-1776; "scholeinrättningar" i Gåsborn vid 1700talets slut och 1800-talets början (1942) Palmqvist, Albert: Ur Gåsborns sockenkrönika : Gåsborns finnbygd. Gamla gruvor i Gåsborn. Ur Gåsborns kyrko- och prästkrönika.(1942) Palmqvist, Albert: Ur en kyrklig krönikebok : Pastorsanteckningar från Rämmen 1882-1910. (1943) Palmqvist, Albert: Från Rämmen och Äppelboskogen (1940) Palmqvist, Albert: Ur Rämmens sockenkrönika (1939) FINNSAM-Info 2007/1 11 Konferens i Gåsborn 1- 3 juni 2007 Tema: Arrangör: Medarrangör: Skogsfinnar i östra Värmland Finnsams Bergslagsgrupp Gåsborns Hembygdsförening Program Fredag 1 juni 11:00 Inkvartering i Esperanto-Gården, Lesjöfors 12:00 Lunch 13:15 Utflykt med egna bilar till Rämmen. Vi besöker Kyrkan och Hembygdsgården. I Bygdegården intar vi eftermiddags fika. 17:00 Åter till Esperanto-Gården Lesjöfors 18:00 Med egna bilar till Långban där vi gör en rundvandring. 19:00 Middag på Långbans Gästgiveri 20:30 Underhållning ”Eld i Berget” 21:30 Återresa till Esperanto-Gården Lesjöfors Lördag 2 juni 07:30 Frukost 08:00 Inkvartering av nyanlända 09:00 Med buss till Gåsborns Hembygdsgård, Klintgården. Finnsam-information för nya medlemmar. Information om Gåsborns Hembygdsförening och en presentation om de ras forskningresultat. Föredrag. Förmiddagskaffe serveras under tiden. 11:00 Bussresa till Skäfthöjden 13:00 Älvsjöhyttan. Där vi äter lunch. 14:00 Guidning i Älvsjöhyttan med bl.a Hästjärnväg. 14:30 Igelhöjden – promenad och medhavd kaffekorg 16:30 Åter i Älvsjöhyttan, där det finns möjlighet till bad/dusch 19:00 Middag på Klintgården 20:30 Underhållning av Bosse Landberg 21:30 Åter med buss till Esperanto-Gården Lesjöfors 10 FINNSAM-Info 2007/1 2007 av först och främst Kaisa Vilhuinens berättelser. Mörtbergs material är av stort intresse för Solør - Värmland. Mörtberg besökte Juhola i Östmarks socken under månadslånga vistelser åren 1928, 1935, 1937 och slutligen 1938. Hans främsta informant var Kaisa Vilhuinen, men även ett tiotal andra intervjuades. Materialet är inspelningar, ritningar och texter. Det är tematiskt ordnat, t. ex. stämning av blod, skämning av björn (att skicka björn på en ovän), björnjaktmagi, seder kring björnjakt, mieskuva på rönn, köyryskogens herre, spiritus. En enda artikel finns på svenska av Matti Mörtberg , i en bok från 1930-talet (Svenska kulturbilder). Lars-Olof Herou informerade om skogsfinsk folktro i litteraturen. I stället för att lämna litteraturlistor hänvisade Herou till FINNSAM:s hemsida www.finnsam.org med länk till den skogsfinska bibliografi som han tillsammans med Maths Östberg skapat. Här kan man söka och finna ca 13.000 böcker och artiklar. Sedan är det bara att besöka närmaste bibliotek och låna hem. Alla bibliotek skaffar fram även från andra bibliotek önskad litteratur och artiklar. Några särskilt nyttiga böcker fick deltagarna tillfälle bläddra i: Sejd och saga, av Kuusi och Honko, och Gothes Från trolldomstro till kristendom. Kalevalalitteraturen presenterades genom flera verk på engelska. Birger Nesholens ämne var Magiska symboler i felten; bruk og utbredelse. De skogsfinska byggnaderna vimlar av magiska tecken, det gäller bara att leta noga på dörrar och ingångar framför allt. Pentagram är mycket vanliga, den femuddiga stjärnan. Men även konturer av en hand kan finnas, kors, bomärken, solkors. Kvällsprogrammet var en utflykt till den gamla finngården Mattila, numera konferens- och lägergård. Mattila är närmaste granne med det legendariska Juhola. Kurt Eide hälsade välkommen i sin stora varma rökstuga. Där fick man fakta om rökugnens kapacitet som värmekälla men också lyssna till mera fantasifulla utflykter i magins värld. Under dag två fortsatte Birger Nesholen med en teoretisk förläsning om skogsfinnarnas föreställningsvärld ur ett större finsk-ugriskt perspektiv. Vi fick höra om de med skogsfinnarna närbesläktade folkslagen mordviner, udmörter och maris. Till forntidshistorien hör schamanism och animism. Naturen är besjälad, den är medveten och man kan komma i kontakt med den på särskilda platser eller genom träd, stenar. Birger visade sina fina bilder från resor i Finland, Karelen och ända bort till Uralbergen. Stora inhuggna figurer på en klippvägg i Riistina på väg till Mikkeli visar en schaman och en kvinnobild. Figurerna syns endast från sjön. Här fanns alltså folk lika tidigt som Altamiragrottan i Spanien visar. Finnarna har respekt för naturen. Stora träd betraktas som besjälade individer. Karsikoträd kallas dessa som sägs ha kraft att bota eller hjälpa människan. Väster om Uralbergen har Birger besökt klippmålningar, praktiskt taget okända. I Ural finns seden att hänga linneremsor i träd som tibetanernas böneflaggor. I Nurmes vid stadens infart finns en staty av en döende tall i brons. I norra Karelen finns ett naturreservat där tallar får växa och dö i sin egen takt. I Finland sparar man gamla träd. Finnarnas speciella träd var rönnen som också FINNSAM-Info 2007/1 3 ofta finns på finngårdarna i Sverige och Norge. Vidare kom vi in på bomärken , skillnaden mellan bomärken och amuletter, pentagram och mycket annat. Diskussionen var livlig. Allt som allt en mycket spännande och intressant konferens, som arrangörerna har all heder av. Inkvartering och måltider var av lyxklass med FINNSAM-mått mätt. Ett tack till Grue kommun, som hade subventionerat lördagskvällens fina middag. Medarrangörer till FINNSAM var Austmarka historielag, Norsk Skogfinsk Museum, Skogsfinske Interesser i Norge och Solør-Värmland Finnkulturförening. -o-o-o-0-o-o-o- www.finnsam.org för nytta och nöje din, eller någon form av skärm med FINNSAM information. Bosse Hansson håller på att ta fram en ny broschyr om FINNSAM Christina meddelade också att det blir en Skogsfinsk afton i Smedjebacken i oktober 2007. Mötet beslutade - att Christina Norlander representerar FINNSAM vid Daladagen i Sundbyberg. §7 Tema magi. Birger Nesholen och Jan-Erik Björk tog på sig ansvaret för att få in synpunkter på vidare arbete. Förslag framkom på att även nästa vinterkonferens har detta tema. Mötet beslutade: - att Birger Nesholen och Jan-Erik Björk blir ansvariga för informationen kring en eventuell arbetsgrupp med tema folktro och symboler. §8 Finnforum i Eskilstuna Maud Wedin har sökt pengar för att finansiera FINNSAM:s deltagande i konferensen. §9 Skasenden dag som ovan Inga-Greta Lindblom Kassören informerar Nu är det åter dags att förnya ditt medlemskap i Finnsam! Medlemsavgiften är oförändrat 110 kronor för två år, dvs. för åren 2007 och 2008. För denna avgift får du som vanligt vårt medlemsblad fyra gånger per år. På det bifogade inbetalningskortet är dina avsändaruppgifter förtryckta, men betalar du via internet är det viktigt att du anger dem själv. Det gäller förstås särskilt om du betalar från någon annans konto. För er som bor i Norge är det enklast om ni betalar till Finnsams norska konto och inte överför beloppet till vårt svenska konto. Det underlättar tyvärr inte om ni gör överföringen själva eftersom jag ändå måste göra en överföring av medlemsavgifter från Norge. Bästa hälsningar! från Tor Eriksson 4 Mötet avslutades. FINNSAM-Info 2007/1 Justeras Maud Wedin Info från Finnkulturcentrum Nya öppettider Från den 1:e mars 2007 utökar vi öppettiden med två timmar per dag. 10 - 16 blir den nya tiden som gäller tisdag - fredag. Lördag öppet som förut mellan 10 - 14. Sommaröppet 15/6 - 15/8 varje dag 11 - 17 Släktforskning på Internet Nu kan du söka i Sveriges kyrkböcker on-line via Genline. I vårt släktforskarrum står nu en publik dator med uppkoppling mot Genline. Bokningstiden är begränsad till högst 2 timmar. Bokning via Finnkulturcentrums reception, tel. 0560-162 93. Genline är gratis att använda men det kostar 5kr per A4 vid utskrift från datorn. FINNSAM-Info 2007/1 9 Protokoll fört vid ledningsgruppsmöte för nätverket FINNSAM i Skasenden 11/2 2007 Bomärken – upprop! Närvarande: Birger Nesholen, Jan Myhrvold, Lars-Olof Herou.Lena Gribing, Jan-Erik Björk, Maud Wedin, Maths Östberg, Kjell Nordqvist, Christina Norlander, Inga-Greta Lindblom Före skrivkonstens utbredning användes bomärken för att identifiera och reglera ägande och besittningsrätt till boplatser och bohag, lös och fast egendom. Sådana bomärken har förekommit sedan en lång tid tillbaka, inte minst i Sverige. De kan påträffas på byggnader och på olika föremål som redskap, tröskverktyg, kärl, båtar etc., men också i olika skriftliga källor som exempelvis kyrkböcker, mantalslängder och skifteshandlingar. Bomärken användes alltså av ägaren till föremålen ifråga och kunde följa gården under mycket lång tid. Det finns uppgifter om att bomärken ärvdes, men kunde också i senare generationer förändras något. Bomärken nyttjades även av skogsfinnarna, i varje fall sedan de hade kommit över till den västra rikshalvan. En intressant vinkling på ämnet kan vara att undersöka om bomärket följde familjen eller släkten. Det skulle innebära en ny möjlighet att spåra släkternas flyttningar genom de svenska finnmarkerna. Någon sådan genomgång med tonvikt på skogsfinnarna har inte gjorts tidigare, varför FINNSAM ledningsgrupp har ställt sig bakom insamling och vidare undersökning. Vi vill därför uppmana/be intresserade att skicka uppgifter eller avteckningar av bomärken från Sveriges finnmarker/finnbygder. Uppgifterna kan sändas till kontaktpersonen i FINNSAM per post eller mejl: § 1 Mötet öppnades av Maud Wedin. Till sekreterare valdes Inga-Greta Lindblom. Till justerare valdes Maud Wedin. §2 Diskussion om kassörens uppgifter. Mötet beslutade - att efter samråd med kassören erbjuda hjälp om det behövs. Bosse Hansson utsågs till att ta kontakt med kassören. - att all bokredovisning, även från norska sidan, sker till det särskilda bokkontot. Redovisningen av bokkontot görs av Maud Wedin till årsmötet. §3 Diskussion kring medlemsregistret Medlemsregistret kan föras av någon annan än kassören. Föreslogs att skilja på kassan och medlemsregister. Christina Norlander tog på sig att undersöka hur det kan gå till. Mötet beslutade - att Christina Norlander får i uppdrag att efter samråd med kassören utforma rutiner kring detta. - att ge Christina Norlander tillstånd till att via Internet granska medlemsinbetalningarna för att kunna uppdatera FINNSAM:s medlemsregister. Jan-Erik Björk Sjögrässtigen 4 S-533 73 KÄLLBY SVERIGE § 4 Föreslogs att gruppdiskussioner inplaneras i programmet när så är önskvärt och lämpligt. Mejl: janne.bjork1@telia.com §5 Höstkonferensen 2007 Nytt förslag är att konferensen förläggs till Västergötland och Tivedstorp, fre 31/8 – sön 2/9. Lena Gribing och Jan-Erik Björk blir ansvariga för konferensen. Mötet beslutade - att anta erbjudandet om att förlägga höstkonferensen till Tivedstorp. - att vårkonferensen förläggs till Mellannorrland. § 6 Christina Norlander meddelade att det blir en Daladag i Släktforskarförbundets lokaler i Sundbyberg 5/5 2007. Nu undrar hon om FINNSAM är intresserade att medverka. Diskussion uppstod om hur FINNSAM skall presenteras på mässor och konferenser. Vi diskuterade en s. k. roll-up, en form av större skylt som en rullgar- 8 FINNSAM-Info 2007/1 Några exempel på bomärken ur Josef Sjögrens Acta Genealogica Malungensia. FINNSAM-Info 2007/1 5 Magiske symboler – registrering / inventering! men fotografier alene gir ikke eksakt dokumentasjon av størrelse og små detaljer. Magiske symboler er ulike figurer som er skjært eller risset inn på bygninger, gjenstander/föremål, redskaper o.l. Som oftest har symbolene hatt til hensikt/ syfte å være beskyttende for gården, bygningen, bygningers innhold (forråd av mat), arbeidsprosesser mm. Magiske symboler har stor utbredelse i skogfinske områder i Skandinavia, men de har også vært brukt i skandinavisk kultur. Undertegnede har de siste årene arbeidet mer systematisk med dokumentasjon av magiske symboler. Ved systematisk leting har jeg funnet mer av dem enn jeg hadde trodd. Mange av symbolene er svært diskret plassert, og er derfor vanskelig å oppdage før man leter systematisk. Mange symboler utvendig på bygninger er meget svakt synlige på grunn av forvitringen av overflaten av dører og veggstokker. I Norsk Skogfinsk Museums arkiv har vi allerede dokumentasjon på flere hundre slike magiske symboler fra de siste årenes mer systematiske arbeid med dette. (Norsk Skogfinsk Museum er fra 2006 en sammenslåing av Gruetunet Museum, Finnetunet, Åsnes Finnskog Historielag og Austmarka Historielag.) De vanligste symbolene ser ut til å være pentagram (stjerne med fem spisser), kryss/kors, omriss av hender og stjerner med åtte og ti spisser. Men det finnes mange flere typer av symboler; mer komplekse strekfigurer, menneskefigurer, rutemønster etc. Vi håper FINNSAM-nettverket kan bidra til en grundig inventering av slike symboler i stor geografi av Skandinavia. Hvilke typer symboler finnes? I hvilken geografi har de vært utbredt? Hvilke symboler er magiske symboler og hvilke kan være bumerker/bomärken? I hvilken periode, eller i hvilke perioder, ble disse symbolene brukt? Stammer skogfinnenes bruk av magiske symboler fra finskugrisk kultur, eller er det influert av skandinavisk tradisjon? En større oversikt over forekomsten av slike symboler vil gi et bedre grunnlag for diskusjon og slutninger om skogfinnenes magi, og viktige sider av skogfinnenes immaterielle kultur. En god dokumentasjon av symbolene vil også sikre bevaring av forekomsten av disse, selv om bygningene og gjenstandene forsvinner. For å kunne trekke konklusjoner av et større materiale er det viktig at de symbolene som dokumenteres gis opplysninger som identifiserer dem til sted og sammenheng. Følgende opplysninger bør noteres: Viktig med identifiserende opplysninger For symboler på bygninger: Gårdsnavn, grend/socken, fylke/län (gjerne også rutetilvisning på kart eller GPSkoordinater). Type bygning (hva slags bygning). Hvor på bygningen? (Dør, tømmervegg, utvendig, innvendig?) Hvilke årstall og initialer fins innristet i sammenheng med symbolet, eller på samme bygning? Bygningens alder. Hvilke andre symboler finnes på samme bygning / på samme gard? Hvilken teknikk som er brukt (skjært med kniv / risset inn / tegnet med blyant e.l.) For symboler på gjenstander / föremål / redskaper: Type gjenstand / föremål / redskap. Plassering på gjenstanden. Andre innskrifter (årstall og initialer) på gjenstanden / föremålet. Evt. gjenstandens historie. OBS! Vis nødvendig hensyn når bygninger og föremål er i privat eie! FINNSAM’s ledningsgrupp planlegger oppfølging av temaet om skogfinsk magi på en senere konferanse, kanskje neste vinter. Det vil derfor være nyttig om flest mulig kunne lete og dokumentere magiske symboler i 2007. Let også i svenskbygd og norskbygd! Birger Nesholen Norsk Skogfinsk Museum NO-2256 Grue Finnskog. +47 / 62 94 73 15. E-post: skogfinsk.museum@east.no Hvordan dokumentere? Den beste form for dokumentasjon er den gamle måten med papir og grafittblyant, der man legger papiret på overflaten og sverter papiret med blyanten (kalkering). Dette gir en eksakt gjengivelse i naturlig målestokk. Dersom overflaten er svært ujevn kan det være vanskelig å få et tilstrekkelig bra resultat med denne metoden. Et alternativ er å bruke blank plast (f.eks. bokbind som fåes kjøpt i små ruller), feste denne med tape på overflaten og tegne av symbolet med permanent tusj/spritpenna. Det er en stor fordel om man i tillegg tar fotografier, 6 FINNSAM-Info 2007/1 FINNSAM-Info 2007/1 7
