FINNSAM-Information 2018/3
Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:
1 FINNSAM information FINNSAM – Finnbygder i samverkan nr 3 2018 årgång 24 ISSN 2000-9399 Nästa FINNSAM-information utkommer under januari 2019. Manusstopp 5 januari 2019 2 FINNSAM FINNSAM bildades 1992 för att underlätta samarbete, forskning mm kring finnskogsaktiviteter. Nätverket är öppet för alla som är intresserade av skogsfinnarnas kultur och historia. FINNSAM arrangerar årligen en vår- och en höstkonferens där finnskogsområden är värdar. FINNSAM-medlemmarna får därigenom lära känna olika finnskogsområden i Sverige eller Norge. Vanligen arrangeras årligen även en vinterkonferens med arkiv- eller ämnestema. Regelbundet skickas medlemsbladet FINNSAM-info med aktuella rapporter, protokoll och nyheter. FINNSAM håller också i olika projekt innefattande litteratur, byggnader, släktnamn, släktforskning och mycket annat. Mer information om FINNSAM hittar du på www.finnsam.org. Medlemsavgiften är 100 NOK/SEK för enskild person och 300 NOK/SEK för institution/organisation. Plusgironr Sverige Bankkontonr Norge, Hedmark Sparebank Kassör, medlemsregister Skogsfinsk bibliografi 646 27 77-1 1822.63.73213 Anette Norberg, Västra Vargträsk 13, SE-921 92 LYCKSELE tel 076-763 20 15 e-post anette@vargtrask.one Maths Östberg, adress mm se nedan Styrelse 2018/2019 Ordförande Kassör Sekreterare Maud Wedin, adress mm se nedan Anette Norberg, adress mm se ovan Tor Eriksson, adress mm se nedan Ångermanland-Södra Lappland Tord Eriksson, Tantogatan 71 läg. 00630, SE-118 42 STHLM tel 08-668 55 74, e-post tord@kth.se (suppl) Maarit Kalela Brundin, UMEÅ <maaritkalelabrundin@gmail.com> Mellannorrland Maud Wedin, Bergalid 3, SE-791 32 FALUN tel 070-692 28 64, e-post maud@finnbygden.se (suppl) Linda Blied, Åby <linda.blied@gmail.com> Gävle-Dala/Orsa Maths Östberg, V. Ösavägen 40, SE-822 40 ALFTA tel 070-566 01 68, e-post finnskogsmuseet@swipnet.se (suppl) Eva Jernqvist, Delsbo <eva.jernqvist@gmail.com> Bergslagen Tor Eriksson, Västra Nobelgatan 22, SE-703 55 ÖREBRO tel 019-14 05 08, 070-823 44 25, e-post hummelgruvan1970@gmail.com (suppl) Kenneth Norrgrann, Västerås <zinda@hotmail.se> Närke-Tiveden Lena Gribing, Anderstorp, SE-695 94 FINNERÖDJA tel 0584-202 86, e-post lena.gribing@gmail.com (suppl) Jan-Erik Björk, Källby <janne.bjork1@telia.com> Värmland Anita Österman, Timbonäs 140, SE-686 98 GRÄSMARK tel 070-604 65 57, e-post anita_osterman@hotmail.com (suppl) Niclas Persson, Torsby <klemmetan@telia.com> Norge södra Finnskogen Birger Nesholen, Norsk Skogfinsk Museum tel +47-900 29 447, e-post birger@skogfinskmuseum.no (suppl) Jan Myhrvold, Gjerdrum <jan@fennia.nu> Norge norra Finnskogen Asgeir Lindberget, V. Strætåsvegen 241, NO-2435 BRASKEREIDFOSS, tel+47-977 00 670, e-post asgeir.l@gmail.com (suppl) Mary G. Tangen, e-post marygtangen@hotmail.com Ansvarig utgivare för FINNSAM-info Maud Wedin, Falun 3 Meddelande från redaktören Hösten är en tid för reflektion och eftertanke. En tid för att stanna upp och fundera på vad som har hänt under året. Vilka glädje- och sorgeämnen har funnits? För min egen del har livet varit lugnt och behagligt. Det har präglats av gemenskap och samvaro över generationerna. Hela familjen har fått vara frisk. Jag har kunnat följa mina barn och barnbarn i deras aktiviteter. Det ovanligt varma vädret har inneburit ett nästan konstant liv i trädgården. Jag har forskat i domböcker och mantalslängder sittande ute med fågelsång i öronen. Livet kan inte vara bättre. Det har också blivit många upptäckarturer på den nya elcykeln, bl.a. Kinnekulle runt. Här fanns ett finntorp vid 1600-talets mitt. Det ska lokaliseras nästa år. Arbetet med boken om finnarna i Kilsbergen pågår. Jag har haft många givande kontakter med hjälpsamma personer inom FINNSAM. Inte att förglömma med Linda Blied, som lugnt och tålmodigt har stått ut med mina frågor och påhitt inom kartans värld. Den sistlidna månaden var det konferens i Hadeland i Norge. En väl genomförd konferens med ett innehållsrikt programmet. Mina högtidsstunder inföll under besöken i bl.a. Skrukkelia, Snellingen finntorp, Granavollen och Tingelstad gamla kyrka. Alltså, några besöksmål utanför den rena finnskogskulturen. I övrigt gäller under hösten att sortera foton, göra iordning nya föredrag mm. Väl mött till våren! ********* Innehållet i detta nummer: • • • • • • • • • protokoll från möte med styrelsen i Ånnaboda 2018, Tor Eriksson protokoll från årsmöte i Ånnaboda 2018, Tor Eriksson rapport från konferensen i Ånnaboda våren 2018, Lena Gribing information om konferensen i Göteborg, vintern 2019, Tor Eriksson nyheter om Norsk Skogfinsk Museum och projektmedel till Finnskogen, Jan-Erik Björk information om konferensen i Ångermanland våren 2019, Maud Wedin information om bussresa till konferensen i Ångermanland våren 2019, Tor Eriksson o Maud Wedin fastställda stadgar, Jan-Erik Björk Kungl. Skytteanska samfundets pris till Maths Östberg, Maud Wedin Jan-Erik Björk redaktör Sjögrässtigen 4, SE-531 73 KÄLLBY tel: 0510-54 13 04, e-post janne.bjork1@telia.com Medlemsavgiften ska vara inbetald senast den 30 juni. I annat fall riskerar du uteslutning ur FINNSAM och förlorar information. Glöm inte att ange din mejladress. Glöm inte att meddela ändrad mejladress till Anette Norberg! Den som vill ha FINNSAM-info via post ska meddela detta till Anette Norberg. 4 Protokoll från sammanträde med FINNSAM:s styrelse Datum: Torsdagen den 24 maj 2018 Plats: Ånnaboda Storstenshöjden Närvarande: Jan-Erik Björk, Tor Eriksson, Lena Gribing, Asgeir Lindberget, Birger Nesholen, Kenneth Norrgrann, Seppo Remes, Maud Wedin och Anita Österman Förhindrade: Tord Eriksson, Eva Jernqvist, Maarit Kalela-Brundin, Jan Myhrvold, Anette Norberg, Christina Norbäck-Lager, Kjell Nordquist, Niclas Persson, Mary Tangen och Maths Östberg 1. Mötets öppnande Ordförande Maud Wedin hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Val av mötesordförande Till ordförande för mötet valdes Maud Wedin. 3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Tor Eriksson. 4. Justering av protokoll Till att justera protokollet förutom ordförande Maud Wedin valdes Kenneth Norrgrann. 5. Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes. 6. Årsredovisning för år 2017 Resultat- och balansrapporten, liksom verksamhetsberättelsen har reviderats och godkändes nu av styrelsen. En siffra hade blivit fel i balansrapporten, vilket har rättats till och det påverkar då även verksamhetsberättelsen. 7. Medlemsläget inför årsmötet Vid årets slut 2017 visar resultatrapporten för Sverige att FINNSAM har 200 enskilda medlemmar och 2 organisationer medan resultatrapporten för Norge visar att det finns 27 enskilda medlemmar och 2 organisationer. Under innevarande år 2018 är det många medlemmar som alltjämt inte har betalt medlemsavgiften och till dessa skickas påminnelse. 8. Valberedningens arbete inför årsmötet Några förändringar kommer valberedningen att föreslå årsmötet: För Mellannorrland föreslås Linda Blied ersätta Kjell Nordquist som suppleant; För Värmland föreslås Anita Österman ersätta Christina Norbäck-Lager som ledamot; För Norge norra Finnskogen föreslås nuvarande suppleanten Asgeir Lindberget byta plats med ledamoten Mary G. Tangen. 9. Kommande konferenser a) Höstkonferensen i Oppland 21-23 september 2018 Birger Nesholen informerade om förberedelserna inför årets höstkonferens i Norge. b) Vinterkonferensen i Göteborg 8-10 mars 2019 Tor Eriksson upplyste styrelsen om arbetet han leder med vinterkonferensen i Göteborg 2019. c) Vårkonferensen i södra Ångermanland 2019 Maud Wedin berättade att konferensen förläggs till Sandslån vid Ångermanälven. Styrelsen funderade över ett par alternativ till helg som kunde passa. Mötet beslutade att konferensen bör förläggas i samband med Kristi himmelsfärdshelgen, vilket gör fredagen 31 maj – söndagen 2 juni. d) Höstkonferensen i norra Värmland 2019 Höstkonferensen 2019 beräknas äga rum i Norra och Södra Finnskoga någon gång i september månad. 5 10. Ändring av FINNSAM:s stadgar Gruppen som har arbetat fram ett förslag till förnyade stadgar är nu klar med sitt utkast. I arbetsgruppen har ingått JanErik Björk, Lena Gribing, Tor Eriksson och Tord Eriksson. Styrelsen har haft möjlighet att komma med synpunkter på innehållet, förslaget har presenterats i FINNSAM-Information nr 1, 2018. Här har samtliga medlemmar kunnat ta del av utkastet till förnyade stadgar. Vissa synpunkter har inkommit, vilket nu har föranlett en mindre justering av förslaget. Styrelsen beslutade att låta årsmötet ta ställning till stadgeförslaget för första gången här i Ånnaboda. 11. Godkännande av styrelsens protokoll från 31 augusti 2017 Protokollet från styrelsemötet i Fågelsjö 31 augusti 2017 har inte kunnat justeras på grund av missförstånd och olycklig formulering av texten under punkt 19. ”Nytt projekt: Kartläggning av finnskogsområden?”. Punktens innehåll har arbetats om och styrelsen har tidigare haft möjlighet att läsa igenom texten. Den lästes nu upp på nytt i sitt ändrade skick. Styrelsen beslutade att godkänna texten efter ändringen och härmed kunde protokollet justeras. Hela protokollet kommer att gå ut med FINNSAM-Information nr 2, 2018 för att medlemmarna ska få rätt information. 12. Ombildad region: Närke – Tiveden Sedan höstmötet i Hamra 3 september 2017 har ledamöterna och suppleanterna för regionerna Tiveden och Bergslagen samrått om ombildning av FINNSAM:s region Tiveden. Ombuden för de två befintliga regionerna är överens om att Närke nu bör vara med i regionindelningen, och även om att det nya namnet bör vara Närke - Tiveden. Styrelsen beslutade att godkänna förändringen, vilket föreläggs årsmötet. 13. ”Det skogsfinska kulturarvet” Ett redaktionsråd bildas för att kunna åstadkomma en ny version av FINNSAM:s bok ”Det skogsfinska kulturarvet”. 14. Släktforskardagarna i Borås 24-25 augusti 2019 FINNSAM kommer inte att medverka på Släktforskardagarna i Växjö i år på grund av att vi inte har fått några bidrag. Tor Eriksson anser det önskvärt att vi medverkar 2019, då Släktforskardagarna arrangeras i Borås. Eftersom kommunen ingår i det finska förvaltningsområdet, vilket inte Växjö gör, bör det vara enklare att få bidrag i Borås. 15. Motion från Mats Jonsson till årsmötet om årligen mindre sammankomst Vår medlem Mats Jonsson vill att årsmötet behandlar en motion med syftet att FINNSAM bör ordna en eller annan mindre årlig sammankomst under enklare former, företrädesvis i Stockholm. Det kan finnas människor som är eller kan bli intresserade av skogsfinnarnas kultur, men som inte har chans att delta i FINNSAM:s konferenser. I Stockholm kunde en träff ordnas i samverkan med till exempel Finlandsinstitutet, finska församlingen eller Nordiska muséet. På så vis kunde även FINNSAM:s verksamhet bli mer känd och nya medlemmar kunde lockas till föreningen. Styrelsen diskuterade förslaget, men beslutade att förorda att motionen avslås inför årsmötet. Främsta orsaken till avslaget är att föreningen redan har tre årliga konferenser per år och därför inte kan binda sig för ett årligt arrangemang ytterligare. FINNSAM ska föreslå Sverigefinska Riksförbundet att någon från föreningen kan föreläsa om skogsfinnarna i Stockholm ifall Riksförbundet tar ansvar för aktiviteten. 16. Utgivningsbevis för FINNSAM-Information Eva Jernqvist har undersökt frågan om utgivningsbevis för en periodisk tidskrift. Eva som inte kunde delta på mötet har delgett styrelsen information, som vi skulle ta ställning till. Enligt tryckfrihetsförordningen är utgivningsbevis ett villkor för att få ge ut en tryckt skrift minst fyra gånger per år. En sådan periodisk tidskrift ska även ha en ansvarig utgivare, som ser till att skriften inte innehåller artiklar med förtal, hets mot folkgrupp eller förolämpningar. Ett utgivningsbevis ger ett skyddat tidskriftsnamn. Styrelsen beslutade att ansöka om utgivningsbevis för FINNSAMInformation, som även i fortsättningen ges ut med fyra nummer per år. Samtidigt ska en ansvarig utgivare registreras. 17. Vad innebär nya dataskyddsförordningen, GDPR för FINNSAM? Anita Österman berättade om vad GDPR innebär för hennes uppgift som kassör för Solør Värmland Finnkulturförening. Styrelsen beslutade att till dataskyddsansvarig utse den i FINNSAM som har hand om medlemsregistret. En arbetsgrupp ska även bildas som tittar på vad dataskyddsförordningen kan innebära för FINNSAM. 18. Forskarkatalogens framtid Föreningens forskarkatalog fyllde från början ett viktigt behov när medlemmarna sökte efter forskarkamrater kring de ämnen som kunde intressera. Numera är det enklare att söka liknande information via till exempel föreningens egen facebook-sida. Intresset för att hålla sina kontaktuppgifter aktuella är inte heller särskilt stort. Styrelsen beslutade att 6 lägga ned forskarkatalogen och ta bort den från hemsidan. Innan katalogen tas bort ska den senaste versionen på hemsidan skrivas ut för arkivering. 19. Rapporter a) FINNSAM:s filmprojekt Maud Wedin berättade om sommarens kommande arbete med bland annat kompletterande filminspelning till föreningens stora informationsfilm. b) FINNSAM:s bibliografiprojekt Maud Wedin redogjorde även för det omfattande arbetet med att iordningsställa bibliografin i sökbart skick och anpassad till en modern server. Sedan återstår inläggning av 10 års poster. Det här arbetet görs av Maths Östberg. 20. Övriga frågor Inga övriga frågor förelåg. 21. Mötets avslutande Mötesordförande Maud Wedin tackade för visat intresse och avslutade mötet. Örebro den 9 juni 2018 Vid pennan Tor Eriksson Justeras av Maud Wedin Justeras av Kenneth Norrgrann Protokoll från FINNSAM:s årsmöte i Ånnaboda Storstenshöjden FINNSAM-Finnbygder i samverkan Datum: Söndagen den 27 maj 2018 1. Mötets öppnande Årsmötet öppnades av föreningens ordförande Maud Wedin, Falun. 2. Val av mötesordförande Till ordförande för årsmötet valdes Seppo Remes, Hallstahammar. 3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för årsmötet valdes Tor Eriksson, Örebro. 4. Fastställande av dagordning Mötesordföranden läste upp dagordningen som fastställdes av årsmötet. 5. Fastställande av röstlängd Röstlängden fastställdes genom att FINNSAM:s medlemmar antecknade sig på en närvarolista. Totalt var 27 medlemmar närvarande på årsmötet. 6. Val av två protokolljusterare/rösträknare Till protokolljusterare för årsmötesprotokollet, tillika rösträknare valdes Gunilla Eliasson, Grängesberg och Lars-Olof Herou, Ludvika. 7 7. Godkännande av kallelse I slutet av april sändes FINNSAM-Information nr 1, 2018 till samtliga medlemmar. Här fanns en kallelse till årsmötet i Ånnaboda Storstenshöjden. Mötet godkände utskicket av kallelsen på detta vis. 8. Föredragning av årsredovisning för år 2017 Årsredovisningens tre delar; Balansrapport, Resultatrapport och Verksamhetsberättelse redovisades för år 2017. I uppställningen hade tidigare ett skrivfel smugit sig in, vilket gällde balansrapporten. Summan för tillgångar stämde inte överens med summan för eget och främmande kapital. Efter att felet har korrigerats godkändes årsredovisningen i sin helhet. 9. Revisorernas berättelse Revisionsberättelsen lästes upp varvid revisorerna föreslog årsmötet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 10. Fastställande av årsredovisning för år 2017 Årsmötet fastställde årsredovisningen för år 2017. 11. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Årsmötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 12. Fastställande av medlemsavgift för år 2019 Årsmötet fastställde styrelsens förslag om oförändrad medlemsavgift för år 2019. 13. Förslag och information från styrelsen FINNSAM:s forskarkatalog fyller inte längre samma behov som den en gång gjorde. Numera finns andra sätt att söka kontakt med forskarkamrater än via katalogen. Uppgifterna är även av olika anledning svåra att hålla aktuella. Styrelsen har därför beslutat att lägga ned forskarkatalogen och ta bort den från föreningens webbsida. Samtidigt avslutas uppdraget som ansvarig för forskarkatalogen. I sitt nuvarande skick ska katalogen till sist skrivas ut för att ingå i vårt arkiv. 14. Behandling av inkomna motioner Vår medlem Mats Jonsson i Uppsala vill att årsmötet behandlar en motion med syftet att FINNSAM bör ordna en eller annan mindre årlig sammankomst under enklare former, företrädesvis i Stockholm. Det kan finnas människor som är eller kan bli intresserade av skogsfinnarnas kultur, men som inte har chans att delta i FINNSAM:s konferenser. I Stockholm kunde en träff ordnas i samverkan med till exempel Finlandsinstitutet, finska församlingen eller Nordiska muséet. På så vis kunde även FINNSAM:s verksamhet bli mer känd och nya medlemmar kunde lockas till föreningen. Styrelsen har diskuterat förslaget, men föreslår att motionen avslås i sin föreliggande form. Främsta orsaken till avslaget är att föreningen redan har tre årliga konferenser och därför inte kan binda sig för ett årligt arrangemang ytterligare. Årsmötet beslutade om att inte helt avslå motionen utan att anpassa den efter gällande förutsättningar. FINNSAM kan informera om föreningen och dess verksamhet då tillfälle ges, som till exempel vid vår medverkan på Släktforskardagarna. FINNSAM ska även föreslå Sverigefinska Riksförbundet att någon från föreningen kan föreläsa om skogsfinnarna i Stockholm ifall Riksförbundet tar ansvar för aktiviteten. 15. Ändring av FINNSAM:s stadgar Gruppen som har arbetat fram ett förslag till förnyade stadgar är nu klar med sitt utkast. I arbetsgruppen har ingått Jan-Erik Björk, Lena Gribing, Tor Eriksson och Tord Eriksson. Styrelsen har haft möjlighet att komma med synpunkter på innehållet, förslaget har presenterats i FINNSAM-Information nr 1, 2018. Här har samtliga medlemmar kunnat ta del av utkastet till förnyade stadgar. Vissa synpunkter har inkommit, vilket nu har föranlett en mindre justering av förslaget. Styrelsen beslutade att låta årsmötet här ta ställning till stadgeförslaget för första gången. Årsmötet godkände förslaget. 8 16. Val av styrelse Enligt valberedningens förslag valdes följande ledamöter: a. Ordförande/sammankallande Maud Wedin, Falun (kvarstår 1 år). b. Kassör Anette Norberg, Vargträsk (omval 2 år). c. Kassör, Norge Mary G. Tangen, Tørberget (nyval 2 år). d. Sekreterare Tor Eriksson, Örebro (nyval 1 år). e. Övriga ledamöter med suppleanter/ersättare för 2 år: Region, växlande mandattid Ångermanlandsödra Lappland Mellannorrland Ordinarie Suppleanter Tord Eriksson, Stockholm Maarit Kalela-Brundin, Umeå kvarstår 1 år kvarstår 1 år Maud Wedin, Falun Linda Blied, Åby omval 2 år nyval 2 år Gävle-Dala/Orsa Maths Östberg, Alfta Eva Jernqvist, Delsbo kvarstår 1 år kvarstår 1 år Bergslagen Tor Eriksson, Örebro Kenneth Norrgrann, Västerås omval 2 år omval 2 år Närke-Tiveden Lena Gribing, Finnerödja Jan-Erik Björk, Källby kvarstår 1 år kvarstår 1 år Värmland Anita Österman, Gräsmark Niclas Persson, Torsby nyval 2 år omval 2 år Norge Birger Nesholen, Kirkenær Jan Myhrvold, Gjerdrum södra Finnskogen kvarstår 1 år kvarstår 1 år Norge Asgeir Lindberget, Braskereid- Mary G. Tangen, Tørberget norra Finnskogen foss, nyval 2 år nyval 2 år f. Övriga uppdrag som utsågs för 1 år: Redaktör för FINNSAM-Info Jan-Erik Björk, Källby (omval). Ansvarig för FINNSAM:s webbplats Maud Wedin, Falun (omval). Ansvarig för FINNSAM:s arkivmaterial Lena Gribing, Finnerödja (omval). 17. Val av firmatecknare Årsmötet beslutade att välja för 1 år: för svenska kontot sammankallande/ordförande Maud Wedin, Bergalid 3, 791 32 Falun och kassör Anette Norberg, Västra Vargträsk 13, 921 92 Lycksele, att teckna firman var för sig. för norska kontot kassör Norge Mary G. Tangen, Nordholtvegen 34, NO-2429 Tørberget. Samtidigt beslutade årsmötet att rätten för tidigare firmatecknare att teckna firma upphör i och med detta beslut: för svenska kontot sammankallande/ordförande Maud Wedin, Bergalid 3, 791 32 Falun och kassör Anette Norberg, Västra Vargträsk 13, 921 92 Lycksele, att teckna firman var för sig. för norska kontot ordinarie ledamot Mary G. Tangen, Nordholtvegen 34, NO-2429 Tørberget. 18. Val av revisorer med suppleant Till revisorer valdes Bo Hansson, Borlänge och Terje Audun Bredvold, Åsnes finnskog. Båda omvaldes för en tid av 1 år. Inga suppleanter valdes. 19. Val av valberedning Valberedningen har bestått av Lars-Olof Herou, Ludvika, Britt-Karin Larsen, Hernes och Seppo Remes, Hallstahammar. Seppo Remes har varit sammankallande. Årsmötet omvalde hela valberedningen för en tid av 1 år med Seppo Remes som sammankallande. 9 20. Kommande konferenser a. Höstkonferensen på Hadeland i Oppland fylke 21-23 september 2018 För första gången i FINNSAM:s historia hålls en konferens utanför Finnskogen i västra Norge. Birger Nesholen informerade om att konferensen äger rum i landskapet Hadeland i södra delen av Oppland fylke. Särskilt i östra delen av landskapet mot Hurdal och Toten finns alltjämt stora granskogar med goda förutsättningar för skogsfinsk bosättning. Lite vanskligt är det att hitta rätt plats för övernattning och konferensmöjligheter. b. Vinterkonferensen i Göteborg 8-10 mars 2019 Tor Eriksson upplyste årsmötet om arbetet med vinterkonferensen i Göteborg. Temat är ”Skogsfinnarna som for till Nya Sverige”. Tor berättade om att han gör ett besök i stan i mitten av juni för att knyta kontakt med aktuella samarbetsparter. Konferensen äger huvudsakligen rum på Emigranternas Hus vid Göta älv. Mer information lämnas längre fram. c. Vårkonferensen i södra Ångermanland 2019 Maud Wedin berättade att konferensen förläggs till Sandslån vid Ångermanälven. Styrelsen har beslutat att konferensen förläggs i samband med Kristi himmelsfärdshelgen, vilket gör fredagen 31 maj – söndagen 2 juni. Om intresse finns företas en bussresa till Ångermanland för dem som önskar delta på konferensen från mellersta Skandinavien. Tor Eriksson tar ansvar för eventuell bussresa. d. Höstkonferensen i norra Värmland 2019 Höstkonferensen 2019 planeras äga rum i Norra och Södra Finnskoga under september månad. Inkvarteringen kan ske på Långberget eller Branäs. Solør Värmlands finnkulturförening är en viktig part i sammanhanget, liksom kanske Skråckarbergets hembygdsförening. Senare kommer mer information. Årsmötet godkände planerna för samtliga konferenser och gav styrelsen i uppdrag att arbeta vidare med konferenserna. 21. Släktforskardagarna i Borås 2019 På grund av uteblivna bidrag deltar inte FINNSAM på årets Släktforskardagar i Växjö. Tor Eriksson vill gärna se att föreningen medverkar på nästa års Släktforskardagar. De äger rum i Borås 24-25 augusti 2019. Eftersom Borås är finskt förvaltningsområde torde förutsättningarna för bidrag vara större i Borås. Årsmötet beslutade att FINNSAM deltar på Släktforskardagarna i Borås under förutsättning att vi får bidrag till vår medverkan. 22. Rapporter a. FINNSAM:s bibliografiprojekt Maud Wedin informerade om det omfattande arbetet med att iordningsställa FINNSAM:s skogsfinska bibliografi i sökbart skick och anpassad till en modern server. Sedan återstår inläggning av 10 års poster, vilket arbete görs av Maths Östberg. Bidrag till arbetet med bibliografin har vi fått från samtliga regioner, län och landsting i Sverige som har finnbosättningar inom sina domäner. I Norge bidrar Hedmark Fylkeskommune till projektet. Den stora uppslutningen har lett till att FINNSAM även får stöd från Kulturrådet, vilket innebär att ekonomin är säkrad. Bibliografin läggs ut på Internet när allt arbete är klart, vilket torde bli i november eller december 2018. b. Det skogsfinska filmprojektet Maud Wedin berättade även att föreställningen om Gottlund 200 år, som framfördes i Svartnäs ifjol nu föreligger som färdig film, och fritt kan användas för icke-kommersiellt bruk. I sommar görs kompletterande inspelningar för den skogsfinska informationsfilmen. Filmningen underlättas bland annat av en drönare som kan ta miljöbilder. 10 c. Kulturpris till Maths Östberg Kungliga Skytteanska Samfundets kulturpris till John Söderströms minne för år 2018 har förärats Maths Östberg. Samfundets uppgift är att stödja och uppmärksamma Norrlands kulturella och vetenskapliga utveckling. Kulturpriset har delats ut vid en ceremoni i Umeå fredagen den 25 maj. d. Ombildad region: Närke – Tiveden Sedan höstmötet i Hamra 3 september 2017 har ledamöterna och suppleanterna för regionerna Tiveden och Bergslagen samrått om ombildning av FINNSAM:s region Tiveden. Ombuden för de två befintliga regionerna är överens om att Närke nu bör vara med i regionindelningen, och även om att det nya namnet bör vara Närke - Tiveden. Styrelsen har godkänt förändringen, vilket nu även årsmötet gjorde. e. Bok om finnarna i Kilsbergen Jan-Erik Björk upplyste årsmötet om att arbetet med boken om finnarnas historia i Kilsbergen fortsätter. Boken som bygger på omfattande forskning i arkiven kommer att ges ut under våren 2019. f. ”Det skogsfinska kulturarvet” Bo Hansson berättade om planerna på en ny version av FINNSAM:s bok ”Det skogsfinska kulturarvet”. Boken beskrev skogsfinnarnas historia heltäckande, men har länge varit slutsåld. Bo har nu tagit på sig uppgiften att vara samordnare för arbetet med den nya boken. Senast den 31 augusti vill Bosse ha synpunkter på hur artiklarna i boken från 2001 ska användas och eventuellt bearbetas, samt få förslag på vad som kan och bör komplettera den tidigare utgåvan. Några andra frågor som kräver svar är vilken/vilka målgrupper boken ska ha och hur den bör utformas. Distribution och användning av flera medier är andra frågor. Inkomna synpunkter redovisas på FINNSAM:s höstkonferens i Oppland, och sedan bildas en redaktionsgrupp som kan åta sig arbetet med den nya boken. 23. Övriga frågor a. Vad innebär nya dataskyddsförordningen, GDPR för FINNSAM? Frågan lyftes inför årsmötet. Anita Österman har berättat för styrelsen om vad GDPR innebär för hennes uppgift som kassör för Solør Värmland Finnkulturförening. Styrelsen beslutade då att till dataskyddsansvarig utse den i FINNSAM som har hand om medlemsregistret. Årsmötet beslutade att bilda en arbetsgrupp som ser över vad GDPR kan innebära för FINNSAM. I arbetsgruppen ingår Anita Österman och dataskyddsansvariga Anette Norberg. b Utgivningsbevis för FINNSAM-Information En redogörelse lämnades till årsmötet i den här frågan. Eva Jernqvist har undersökt vad som gäller kring utgivningsbevis för en periodisk tidskrift. Eva som inte kunde delta på mötet har delgett styrelsen information, som den har tagit ställning till. Enligt tryckfrihetsförordningen är utgivningsbevis ett villkor för att få ge ut en tryckt skrift minst fyra gånger per år. En sådan periodisk tidskrift ska även ha en ansvarig utgivare, som ser till att skriften inte innehåller artiklar med förtal, hets mot folkgrupp eller förolämpningar. Ett utgivningsbevis ger ett skyddat tidskriftsnamn. Styrelsen har beslutat att ansöka om utgivningsbevis för FINNSAM-Information, som även i fortsättningen ges ut med fyra nummer per år. Samtidigt ska en ansvarig utgivare registreras. 24. Mötets avslutande Ordföranden tackade för visat intresse och avslutade årsmötet. De avgående styrelsemedlemmarna Kjell Nordquist och Christina Norbäck-Lager avtackades med presentkort på blommor. Örebro 2018-07-08 Sekreterare Tor Eriksson Ordförande Seppo Remes Justerare Lars-Olof Herou Justerare Gunilla Eliasson 11 Rapport från Finnsams vårkonferens i Kilsbergen 25-27 maj 2018 Text: Lena Gribing, Finnerödja Foton: Lena Gribing om inte annat anges Fredagen 25 maj Cirka 40 medlemmar och andra intresserade registrerades och inkvarterades i stugor i Ånnaboda Storstenshöjdens fritidsanläggning. Efter lunch fick vi information om anläggningen som är en friluftsanläggning med camping och stuguthyrning året runt, på vintern med skidspår och slalombacke, på sommaren med vandrings- och mountainbikeleder. En liten badsjö finns vid anläggningen som används för skridskoåkning på vintern. Sedan vidtog föredragen. Doktoranden Martin Andersson, Södertörns högskola, presenterade ämnet ”Bebyggelse, ekonomi och samhälle i Närke och Kilsbergen vid tiden för finnarnas ankomst”. Martin berättade först om bakgrunden i Finland före migrationen, under 1500-talet. Befolkningstillväxten var snabb och omfattande i Finland. Migrationen kom igång och de flesta kom från kustbygderna. Från inlandet kom även yngre personer. De kan ha varit arvingar som inte fått ärva mark. Men flyttade man, så flyttade man långt. Handelsnätverken var viktiga, både för yrkesmän och för skutorna som kunde frakta varor och människor. Det var inte heller vem som helst som flyttade. Det var dyrt och tog lång tid att resa. Som exempel på resebetalning kan nämnas 125 liter öl vilket motsvarade en tunna, vilket i sin tur motsvarade en månadslön. Möjliga resvägar till Närke var via Nyköping, Stockholm, Arboga och Örebro. För Närke vid sekelskiftet 1600 innebar en nybyggarlagstiftning ett sätt att få makt över nybyggarna och beskatta dem. Kungen bestämde över all obebyggd mark. Ändelsenamnen på nybyggen som fanns i Edsbergs härad, från Tångeråsa och norrut 1621, är av intresse. Av namn med –boda finns 7 stycken, ofta tillsammans med personnamn. -boda är ett omstritt begrepp. Det är inte alltid en fäbod som många hävdar. Ibland är det bara ett slags förråd och inte en fast bostad. Av namn med -torp finns 25 stycken, -säter 3 stycken, -hyttan 4 stycken. Det kan röra sig om mycket gamla och övergivna platser, kanske 13001400-tal som återupptas senare och som syftar på redan brukade områden. Det är alltså inte säkert att nybyggenas namn är helt nya, ofta är de äldre än själva bosättningen. 1600-talets Örebro hade 800 innevånare. Där fanns en skola med 100 elever. Man städslade pigor och drängar från de flesta socknar i länet och man hade täta kontakter med Europa och Finland. Finnarna var rörliga och drängarna flyttade ofta och till olika platser. Man hade också dryga skattepålagor som gjorde att man föredrog att flytta på sig och kanske ta upp nya ställen. Många bönder blev också vapensmeder. Läs: Sören Klingneus 1997 där en pistolsmed från Tyskland fick många lärlingar från Tysslingetrakten som kanske var finnättlingar? Skribenten Jan-Erik Björk redovisade sedan ämnet ”Finnarna anländer till Kilsbergen”. Han beskrev etableringen av finntorp i Kilsbergen som hittills varit ett outforskat område, även om flera författare redan tidigare har skrivit om delar av området. Som exempel kan nämnas Nordman 1888, Gothe 1939, Harbe 1972, Brunius 1980 och Broberg 1988, men de ger inte fullständig information. Försök genomförs nu i syfte att genomlysa alla socknar i jakt efter säkra ”finnar”. Vi fick veta att epitet ”finne” nämns 44 gånger under åren 1581-1689. Då framgår inte varifrån de kom eller vilket levnadssätt de hade. Jan-Erik berättade om torpebrev och skattläggning. Det måste finnas åkermark för att bosättningen skulle kunna bli skattlagd. Skatter kunde betalas i pengar, järn, säd, smör m.m. Järn och smör var vanligt i de här trakterna. Jan-Erik dammsuger nu alla tänkbara källor och arbetar på en bok som kommer att handla om ”Finnarna i Kilsbergen”. 12 Efter kaffepaus förflyttade vi oss i egna bilar mot förmodade finnbosättningar. Vägarna var kruttorra och bilkaravanen på 12 bilar försvann i ett rökmoln så man nästan inte såg framförvarande bil och framför allt såg man knappt de ”blå bergen”. I Blankhults skola, tog Bocksboda Byalag emot oss med en kopp kaffe. Skolan lades ner 1950 och används nu som föreningslokal och vandrarhem för Bergslagsleden som går genom hela Örebro län, från Kloten i norr till Tiveden i söder; 28 mil. Man passerar många ”finngårdar” på de 17 olika etapperna http://bergslagsleden.se/ 13 Nästa anhalt var Blankhult, som togs upp senast 1647 och då tillhörde hyttelaget under Blackstahyttan enligt jordeboken 1652. Gården är 1645-46-47 inskriven under Blackstadshyttan och räknas som torp. 1651 köpte Per Larsson Ruus-gården Blankhult av Kerstin Mickelsdotter. En Bryngel Olofsson, gift med Karin, är senare självägande på torpet. Vi fortsatte sedan upp till Bocksboda med Jan-Erik Björk som ciceron. Platsen nämndes första gången 1608 i en tiondelängd. 1610 stal Bertil finne ett lass hö med släde, spannmål och bohag från Per i Illerstorp. Han försvann emellertid från källorna ca 1612. 1660 stod Bocksboda som ½ hemman och skattade för 5 lispund järn. En Erik syns i källorna under 1620-1630 talet. Erik efterträddes av trolige sonen Olof Eriksson. Jordbruket lades ner 1983 och är numera utarrenderat till en bonde från Närkes Kil. Sen eftermiddag färdades vi till Tomasboda. Vi körde med 12 bilar på en mycket liten och brant väg upp till gården som ligger på 279 meter över havet. Bosättningen kallas nu Kilsbergsstugan. Det är inte alltid gott om parkering i skogen och vi fick samsas med ett gäng scouter som var på vandring men fick mat utkörd till övernattningsplatserna. Det gick bra efter lite trixande. Härifrån har man en hänförande utsikt över Svansjön, Tysslingen och Närkeslätten mot Örebro med vindkraftverken vid Mosås. Innan promenaden upp till stugan höll Jan-Erik ett kort föredrag om Tomasboda. Gården är upptagen senast 1616. Norr om gården ligger Finngårdsmossen, vilket tyder på finsk närvaro. På ägorna ligger bland annat Rustorpet. Det har fått sitt namn efter en Sven Rus. I dagsläget är det oklart om det är ett finskt släktnamn. I fantastiskt sommarväder och grönska fick vi en mycket gedigen guidning av Arne Yngström från Närkes Skogskarlars klubb som berättade om den forna byn. Här fanns en gång 5 gårdar. Vi blev väl insatta i släktskapsförhållandena här uppe. Man kan väl om det säga att man inte gick så långt för att hämta kärestan. Midsommarblomster stod i full blom och syrenerna doftade underbart. Myggorna såg också sin chans, vilket vi inte var riktigt beredda på. 14 Kilsbergsstugan i Tomasboda Kilsbergsstugan. Foto: Tor Eriksson Vi återvände ner från bergen mot slättlandet. I Närkes Kils församlingshem presenterade Berit Samuelsson Närkes Kils hembygdsförening som har 450 medlemmar. Det finns arbetsgrupper som sköter bagarstuga och ordnar mila. Vi fick också veta att i Närkes Kils socken finns många gårdar och platser med ändelserna -boda -bråten och -fall. Kyrkan här är från 1100-talet och hade förr ett mycket stort upptagningsområde. Ända från Nora gick man hit för att få det andliga. Tack för god gammaldags korngrynspudding med fläsk. Det var nytt för många men välkänt för andra. Lördagen 26 maj Efter en, som vanligt på konferenser, härlig frukost gick vi ombord på Mullhyttans buss som tog oss runt i södra Kilsbergen med början i Garphyttans nationalpark, en av Sveriges äldsta nationalparker som bildades 1909. Marken består till största delen av det som förr var ägorna till östra gården, en av fyra bergsmansgårdar i Svenshyttan. Nationalparkens syfte är att bevara ett vackert gammalt odlingslandskap med åkrar och ängar, avbrutna av backar och odlingsrösen. Under 30 år kom parken att växa igen, eftersom man inte förstod att skönhetsvärdena var ett resultat av bondens slit och att de bäst bevarades genom de gamla brukningsmetoderna. Trädsjukdomarna almsjuka och askskottsjuka har tyvärr drabbat reservatsområdet och på några få år dödat en stor andel av de stora träden. Vi åkte sedan E18 mot Karlskoga och vek av söderut. Vägen gick genom ett stort skogsområde där man kände igen sig då det liknade många andra finnskogsområden. Här finns gården Stenbäcken, som ligger på sydsluttningen av en mindre bergshöjd. Stenbäcken nämns första gången redan år 1660, som en av fyra gårdar som tillverkade järn i Ribbohyttan. Lämningarna efter en äldre hytta strax söder om Stenbäcken talar för att människor kan ha bott och brukat marken ännu tidigare. Förutom järntillverkning drev gården också ett jordbruk, med åkermark och omfattande ängsmarker för höskörd. Det gick åt mycket vinterfoder till alla dragdjur inom bergsbruket. Sedan jordbruket lagts ner har gården använts som friluftsgård. I Ribbohyttan fanns en loftbod kvar, omskriven i ”Från bergslag och bondebygd 1939”. Byggnaden står numera på Västernärkes hembygdsgård Högan i Fjugesta. 15 Efter lunch på Lekhyttans Kök & Kiosk lotsade Ingvar Backéus oss via bland annat Finntorp (Lasse Finne 1580) och Letstigen ned till Kvistbro. I Mullhyttan åkte vi 10 km till Tryggeboda som anses vara en gammal finnby. Vi gjorde en vandring genom den långsträckta byn som ligger högt över sjön Multen. 1597 fick Philip Jönsson torpebrev men han sålde torpet och vandrade vidare. 1600 finns Per Påvelsson här. Han hade så många som 6 kor. Här fanns även en Henrik Larsson, son till finnen Lars H. Byn delades 1654 i två halvor och skiftades 1848 i 4 delar. Här fick vi se en bastu med hörnugn och dubbla torklavar. Birger Nesholen är säker till 99.98 % att det ursprungligen är en badbastu. Bastu i Tryggeboda. Foto: Bo Hansson Vandring genom Tryggeboda I det gamla missionshuset som nu sköts av FTGs byalag bjöds vi på kaffe med dopp. Färden gick sedan vidare mot den gamla bergsmansgården Baggetorp under Mullhyttan. Gården med flera byggnader är nu hembygdsgård och tillhör Dormens hembygdsförening. Baggetorp togs upp vid mitten av 1590-talet. Hertig Karls brev lämnades 1596 till Jöns Johansson finne. Året efter blev Jöns finne slagen av Jöns finne i Hinderstorp. De var grannar och trätobröder. Torpet övergick under 1620-talet i Jon Nilssons ägo och blev lagt under Mullhyttan. 1661 fick Nils Olofsson fasta på torpet inklusive Finnängen. Nils Olofssons far Olof Persson satt på en backstuga på Medskogs ägor. På tunet framför bergsmansgården finns ett par flera hundraåriga äppelträd. Enligt sägnen är den äldsta apeln från 1709, och planterades alltså samma år som slaget vid Poltava. Pomologer har bedömt Baggetorpsäpplet och ”Baggetorpsapeln” som unikt. Det finns nu bevarat för framtiden, i genbanken i Julita. Baggetorp T.h Mjärde funnen i en grotta nära Grytälven mellan sjöarna Sörgryten och Gräsgässlingen. 16 Bussen tog oss vidare genom Fjugesta, där Västernärkes hembygdsgård Högan är belägen strax utanför samhället. På Högan såg vi bland annat den loftbod från Ribboda som är avbildad i Richard Gothes “Finsk invandring till Närke under 1500- och 1600-talen” och som syns på bild sid 4. Bastun t.v kommer från Römossen i Skagershults socken, men står numera på Högan utanför Fjugesta. Foto: Bo Hansson Så här står det på skylten: Kommer från gården Römossen i Skagershult och är en av de mycket få byggnader i sitt slag som ännu finns kvar i Närke. Den har under förra seklet använts för torkning av lin, men enligt en anteckning från Hasselfors bruksarkiv ca 1810 kallades denna basta för badstuga. Skänkt av Hasselfors bruk. På Hembygdsgården Högan i Fjugesta höll Birger Nesholen en omfattande genomgång om rökstugor och bastur i synnerhet. Römossen som Jan-Erik Björk tidigare har misstänkt vara en finnbosättning framträder nu betydligt klarare i ljuset av detta fynd. Bastun används nu som vedbod. Samling och genomgång av rökstugor. Högan, Hembygdsgård i Fjugesta Vi återvände till Ånnaboda där middag väntade i restaurangen! Där väntade ett samkväm som Maud Wedin bjöd in till. Tor Eriksson läste en mycket tidig text om skogsfinnar i Närke, vilket avslutade dagen 17 Söndagen 27 maj Efter en god frukost inledde några korta presentationer dagen: Nils Elander porträtterade sin mor Anna-Lisa Elander, en kvinnlig konstnär, som målat och dokumenterat sina livsupplevelser i och runt Garphyttan. Dessa fina teckningar ska publiceras i en bok. Därefter skildrade Björn Petterson Kilsbergstorp. Gösta Tegner tog vid och beskrev Kilsbergsfrämjandets verksamhet Slutligen berättade Bror Andersson om Sveaskogs satsning om Ekopark Kilsbergen. Kl. 11.00 hölls FINNSAM:s traditionella årsmöte Lunchen avslutade därefter konferensens gemensamma del. Överkurs På eftermiddagen åkte ett 20-tal deltagare till Gårdsjötorp där arkeolog Leif Karlenby och stugvärd Leif Troeng visade oss runt. Denna gård var planterad med gran men har 2010, med Örebro kommuns hjälp, röjts upp igen så att de vackra ängarna åter kan förgylla platsen. Ett gammalt och ett nybyggt hus används för uthyrning och övernattningar. Jan-Erik höll ett kort föredrag om gårdens historia. Ingenting talar för att finnar tog upp gården. Det var Karl på Blackstahyttan som under början av 1640-talet lät sin son Jöns ta upp ett torp på ägorna. Jöns finns i mantal fram till 1650. Inte långt från gården ligger Kartilaö som sannolikt har finskt ursprung, möjligen efter släkten Karttuinen. Gamla och nya byggnaden på Gårdsjötorp Vid bygdegården Nytorp avslutades vår vistelse i trakten med kaffe och hembakat hos Kilsbergens hembygdsförening Vi hade ett fantastiskt härligt sommarväder alla dagarna, möjligen en Finnsamkonferens med värmerekord? Duktiga föreläsare, nya intressanta miljöer, god mat och trevliga deltagare bidrog till en lyckad konferens. Totalt deltog 60 personer i olika grad under konferensens tre dagar. Här fanns massor av badgäster och mountainbikecyklister som nog funderade över vad vi var för nördar. 18 Stort tack till våra sponsorer Länsstyrelsen i Örebro län 19 Ovanstående frimärken utgavs i en serie 1938 för att uppmärksamma 300-årsminnet av kolonin Nya Sverige Välkommen till FINNSAM:s vinterkonferens i Göteborg 8-10 mars 2019! För första gången äger FINNSAM:s vinterkonferens rum på Sveriges framsida Göteborg. Vid Västerhavet träffas vi för att ägna oss åt skogsfinnarna som for till Nya Sverige. Nya Sverige grundades som svensk koloni 1638. Kolonin låg vid Nordamerikas östkust i de nuvarande amerikanska delstaterna Delaware, Pennsylvania, New Jersey och Maryland. År 2012 ägde ett forskarseminarium rum i Philadelphia om skogsfinnarna i området. Nu spinner vi vidare på det med hjälp av bland annat FINNSAM:s egna forskare och spännande föredrag. Comfort Hotell Göteborg blir samlingsplats för konferensen. Hotellet är beläget på Skeppsbroplatsen med stans bästa utsikt över Göta älv. Från centralstation är det bara tio minuters promenad, vilket gör att färdsättet tåg rekommenderas till Göteborg. Särskilt som stora vägarbeten i centrala stan kan försvåra bilresor i centrum under den närmaste tiden. Vi besöker Stenpiren med Delaware-monumentet. Konferensen sker i samarbete med bl.a Finlands honorära generalkonsulat i Göteborg och finskt förvaltningsområde Göteborgs stad. I arbetsgruppen för konferensen ingår Jan Myhrvold, Maud Wedin, Jan-Erik Björk och Monika Öhrn med Tor Eriksson som konferensvärd och samordnare. Tors kontaktuppgifter är: Västra Nobelgatan 22, 703 55 Örebro. Telefon 019-14 05 08, alt. 070-823 44 25. E-post: hummelgruvan1970@gmail.com T.v Plakett på minnessten över svenskar och finnar som koloniserade området kring Delaware River. T.h Skylt vid Mullica House i Mullica Hill, New Jersey 20 Ur det preliminära programmet Fredagen 8 mars 18.00 Registrering och inkvartering på Comfort Hotell Göteborg vid Skeppsbroplatsen. 19.00 Comfort Hotell Göteborg serverar middag och Finlands honorära generalkonsul Heli van der Valk inviger konferensen. Lördagen 9 mars Frukost på hotellet. Vi går ut på Stenpiren för att se Delaware-monumentet. Härifrån får vi även en fin blick mot Ramberget på andra sidan Göta älv. Resten av för- och eftermiddagen blir det föredrag i konferenslokalen, med paus för lunch och fika 17.00 Tid för ombyte inför kvällens samvaro! 17.30 Promenad eller spårvagn till Skansen Kronan, där vi äter middag. 18.00 Visning av Skansen Kronan, en befästning som byggdes för Göteborgs försvar. 19.00 Middagen serveras med efterrätt. Maria Balaban och Kalle Kinnunen presenterar finskt förvaltningsområde Göteborgs stad. 20.00 Till kaffet lyssnar vi till levande finsk musik. 21.00 Återtåg till hotellet på Skeppsbroplatsen. Söndagen 10 mars Frukost på hotellet. Fortsatta föredrag i konferenslokalen 13.00 Lunch och sedan avfärd från Göteborg. Mer information kommer under vintern liksom anmälningsblankett och prisuppgifter. Tor Eriksson -------------------------------------------------------------------------------------------------- Nyheter Pengar till Finnskogen i Värmland Region Värmlands styrelse har beviljat 850 000 kronor till Värmlands Museum för projektet Världsarv Finnskogen för år 2018-2020. Museet ska genomföra en förstudie för att samla argument för att den värmländska finnskogen ska klassas som ett världsarv. Inga pengar till ny museibyggnad för Norsk Skogfinsk Museum Inga pengar har beviljats för ny museibyggnad för Norsk Skogfinsk Museum över statsbudgeten för år 2019. Man är mycket besvikna, men avser att fortsätta arbetet för att få medel i framtiden. Man hoppas att pengar är avsatta i den reviderade budgeten under april nästa år. Dock har man fått medel till en lagerbyggnad, som ska användas gemensamt för Norsk Skogfinsk Museum och Anno Museum. Den ska byggas i anslutning till Glomdalsmuseet i Elverum. 21 Välkomna till FINNSAMs vårkonferens i södra Ångermanland 31/5 – 2/6 2019 Preliminärt ramprogram (ev. ändringar kan förekomma) Fredag 31 maj 11.00 Samling vid Sandslåns vandrarhem och konferens. Registrering och inkvartering 12.00 Lunch 13.00 Föredrag 14.30 Fika 14.45 Avfärd med buss mot Gudmundrå finnmark 18.30 Återkomst Sandslån 19.30 Middag Trevlig samvaro Lördag 1 juni 08.00 Frukost 09.00 Avfärd med buss mot bl.a Viksjö och Graninge Föredrag, guidad tur, lunch och fika under dagen 17.30 ca Återresa mot Sandslån 19.00 Middag Trevlig samvaro Söndag 2 juni 07.30 Frukost 08.45 Föredrag 10.15 Fika 10.45 FINNSAMs årsmöte 12.00 Lunch 13.00 Ev överkurs med ytterligare utflyktsmål Sandslåns vandrarhem och konferens vid Ångermanälvens strand. www.sandslansgastgiveri.se Mer information, utförligt program och priser visas längre fram på FINNSAMs hemsida www.finnsam.org samt i kommande FINNSAM-info. Kontakt: Maud Wedin E-post: maud@finnbygden.se 22 En bussresa anordnas till FINNSAM:s vårkonferens i södra Ångermanland! Olof Tresks karta över de fem skogsfinska gårdarna i Viksjö Utsikt från Sandslån vid Ångermanälven Våren 2019 äger FINNSAM:s konferens rum i södra Ångermanland. Tiden är Kristi himmelsfärdshelg, fredag 31 maj – söndag 2 juni, och förläggningsort är Sandslån, vackert beläget intill Ångermanälven. Det är 20 år sedan FINNSAM var i Ångermanland senast, hösten 1999. Vi besöker bland annat Gudmundrå finnmark och Viksjö finnmark. Viksjö är en av de tidigast bebodda finnmarkerna i Skandinavien med nedsättning redan under 1580-talet. För att underlätta för dig att ta dig till Sandslån från södra Sverige och Norge ämnar FINNSAM hyra en buss som på ett bekvämt vis låter dig resa till konferensen i trevligt sällskap. Bussen avgår från Karlstad på torsdagsförmiddagen 30 maj, stannar i Sundsvall där vi övernattar på Norra berget och Gaffelbyns vandrarhem, och kommer fram till Sandslån i god tid innan konferensen börjar på fredagen. Hemresan sker på söndagen och när mörkret sänker sig i försommarnatten rullar vi in i Karlstad. Under bussfärden har du chans att lyssna till intressanta föredrag om skogsfinnarna, ofta med tyngdpunkt på de finnskogsområden vi passerar. Vidare visar vi filmer och kanske kan ni som åker med delge oss andra något spännande uppslag kring skogsfinnarnas historia i Skandinavien. Längs vägen upp till Sandslån stannar vi bland annat på Avholmsberget i Bjuråker för att äta middag medan vi njuter av Hälsinglands vackraste utsikt. Ett längre stopp görs även vid Finnskogsmuséet i Skräddrabo, där vi lugn och ro kan se oss runt bland Skandinaviens alla finnbygder. Biblioteket är ju också värt en närmare studie med den största samlingen skogsfinsk litteratur vi kan finna. Ett par intressanta byggnader får också ett besök av oss på Sundsvalls norra berg. Mer information och möjlighet att anmäla sig kommer senare! Tor Eriksson och Maud Wedin 23 STADGAR för FINNSAM – Finnbygder i samverkan 2018-09-23 §1 Föreningens namn Föreningens namn är FINNSAM – Finnbygder i samverkan. Finnbygderna i Sverige och Norge utgör föreningens geografiska verksamhetsområde. FINNSAM har sin hemort i den kommun där föreningens ordförande är folkbokförd. FINNSAM:s organisationsnummer är 802429-6108. §2 Föreningens ändamål och uppgift FINNSAM – Finnbygder i samverkan är en fristående ideell förening som är partipolitiskt och religiöst obunden. Föreningen ska verka för att synliggöra och värna om skogsfinnarnas historia och kultur. FINNSAM ska i detta syfte • stödja arbetet med att bevara, dokumentera och levandegöra • informera och inspirera • sprida kunskap inom och utanför FINNSAM • främja samverkan inom och utanför FINNSAM §3 Medlemskap Medlem i FINNSAM blir man genom att betala medlemsavgiften. Avgiften som gäller för ett år i taget är uppdelad i två kategorier: enskilda personer eller föreningar och institutioner. Medlem ska kallas till möten och andra sammankomster som anordnas för medlemmarna. Medlem har även rätt till fortlöpande information om föreningens angelägenheter. Medlem är skyldig att följa föreningens stadgar och beslut som i vederbörlig ordning har fattats av organ inom FINNSAM. Medlem som inte följer föreningens stadgar eller fattade beslut kan uteslutas. Sådant beslut fattas av medlemsmöte. Ett sådant beslut kan ej överklagas. §4 Styrelsen Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande och tillvarata medlemmarnas intressen. Det åligger styrelsen särskilt att: tillse att föreningens regler iakttas verkställa av medlemsmötet fattade beslut planera och leda arbetet inom föreningen ansvara för och förvalta föreningens medel förbereda årsmötet och upprätta årsredovisning Styrelsen består av: ordförande vice ordförande, kassör, vice kassör samt sekreterare minst fem ledamöter med personliga suppleanter. Dessa ombud ska representera olika finnskogsregioner 24 FINNSAM är en svensk-norsk förening varför ordförande och vice ordförande ska vara bosatta i vardera landet. Motsvarande gäller kassör/vice kassör. Suppleanter ska ha samma information som ledamöter och har alltid närvarorätt. När någon av de regionala ledamöterna är frånvarande träder dess personliga suppleant in, vilket antecknas i protokollet. Om en ledamot ska ersättas permanent, träder suppleanten in som styrelseledamot för tiden till och med nästkommande årsmöte. Styrelsen kan även adjungera andra personer. Dessa saknar rösträtt, men har yttrande- och förslagsrätt. Ordföranden leder styrelsens förhandlingar och arbete. Har ordföranden förhinder träder vice ordföranden in i ordförandens ställe. Möte med styrelsen ska hållas minst två gånger per år. Ordförande eller vid förfall vice ordförande kallar till möte och upprättar förslag till dagordning. Mer än hälften av ledamöterna måste vara närvarande för att styrelsen ska vara beslutsmässig. Styrelsens beslut fattas med enkel majoritet. Är röstetalen lika gäller ordförandens mening. Vid sammanträdet ska protokoll föras som sedan justeras av ordförande och en ledamot eller suppleant. Avvikande mening ska antecknas i protokollet. §5 Arbetsutskott Styrelsen får inom sig bilda ett arbetsutskott (AU) enligt av styrelsen upprättade instruktioner. Protokoll ska föras och tillsändas styrelsen skyndsamt. §6 Valberedning Valberedningen ska bestå av tre ledamöter, varav en är sammankallande. Ledamöterna väljs enligt ett rullande schema med en mandattid på tre år. En ny ledamot väljs till valberedningen varje år och den ledamot som har ett år kvar på sin mandattid utses till sammankallande. Både Sverige och Norge ska vara representerade. Valberedningen ska fortlöpande följa styrelsens och revisorernas arbete under verksamhetsåret för att kunna bereda valen inför kommande årsmöte. Valberedningen ska i god tid före årsmötet tillfråga dem vars mandattid utgår om de vill kandidera för nästa mandattid. §7 Verksamhetsår och räkenskapsår Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar kalenderår. Styrelsens arbetsår omfattar tiden från årsmötet till och med årsmötet påföljande år. §8 Redovisning Av praktiska skäl ska bankkonto finnas i både Sverige och Norge. Årsmötet utser för respektive konto två från varje land av ordförande/vice ordförande, kassör/vice kassör till firmatecknare var för sig. Mandattiden för firmatecknarna är ett år. §9 Revision För granskning av föreningens verksamhet och ekonomiska förvaltning väljer årsmötet en revisor och en suppleant från vardera landet växelvis för en tid av två år. Vid verksamhets- och räkenskapsårets slut sammanfattar styrelsen verksamheten och den ekonomiska förvaltningen i en årsredovisning. Den ska senast den 10 mars överlämnas till revisorerna för granskning. 25 Revisionsberättelsen ska vara klar senast den 1 april. I revisionsberättelsen ska revisorerna till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen. Årsredovisningen och revisionsberättelsen samt övriga handlingar ska vara medlemmarna tillhanda senast fjorton dagar före årsmötet. §10 Årsmöte och höstmöte Föreningen har två medlemsmöten per år, ett årsmöte och ett höstmöte. Kallelse till dessa möten sänds med ordinarie informationsutskick, som ska vara medlemmarna tillhanda minst fjorton dagar innan. FINNSAM:s årsmöte är föreningens högsta beslutande organ. Mötet förläggs i anslutning till vårkonferensen. Styrelsen kan vid behov kalla till extra årsmöte med minst fyra veckors varsel. Årsmöte och eventuellt extra årsmöte ska ledas av någon utanför styrelsen. Motioner och propositioner som ska behandlas av årsmötet måste vara inlämnade senast 31 januari. Alla som har betalat medlemsavgift för verksamhetsåret som behandlas har rösträtt. Mötena är beslutsmässiga med det antal medlemmar som är närvarande. Omröstning och val ska ske öppet. Vid personval kan sluten omröstning begäras. För att beslut ska vara giltigt krävs enkel majoritet utom för ärenden, som behandlar ändring av stadgar, eller föreningens upplösning. Vid lika röstetal har föreningens ordförande utslagsröst utom ifråga om personval, då avgörandet sker med hjälp av lottning. Under mötena ska beslutsprotokoll upprättas som sedan justeras av personer som inte tillhör styrelsen. Protokoll sänds till medlemmarna med ordinarie informationsutskick. Ärenden som ska behandlas och protokollföras på årsmötet: • Fastställande av dagordning • Fastställande av röstlängd • Val av ordförande och sekreterare för mötet • Val av två protokolljusterare/rösträknare • Godkännande av kallelse • Föredragning av årsredovisning (Ekonomisk berättelse och verksamhetsberättelse) • Revisorernas berättelse • Fastställande av årsredovisning • Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen • Fastställande av verksamhetsplan för nästa verksamhetsår • Presentation av och beslut om budget för nästa räkenskapsår • Fastställande av medlemsavgift • Behandling av motioner och propositioner • Val av styrelse o Föreningens ordförande (vartannat år) o Föreningens vice ordförande (vartannat år växelvis med ordförande) o Föreningens kassör (vartannat år) o Föreningens vice kassör (vartannat år växelvis med kassör) o Föreningens sekreterare (vartannat år) o Halva antalet regionala ledamöter i styrelsen o Halva antalet regionala suppleanter i styrelsen • Val av två firmatecknare för det svenska kontot och två för det norska kontot • Val av en revisor jämte en suppleant • Val av en ledamot till valberedningen enligt rullande schema • Presentation av kommande verksamhet • Övriga frågor 26 §11 Stadgeändring Förslag till ändring av stadgarna ska beredas i styrelsen. Beslut om stadgeändring fattas av medlemsmöte vid två på varandra följande möten, varav ett ska vara ordinarie årsmöte. Fråga om stadgeändring ska meddelas på kallelse. För ändring av stadgarna krävs beslut av medlemsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster. §12 Stadgetolkning med mera Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande medlemsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen i samråd med revisorerna. §13 Upplösning av föreningen Beslut om upplösning av föreningen fattas vid två på varandra följande medlemsmöten, varav ett ska vara ordinarie årsmöte. För att föreningen ska kunna upplösas krävs att minst 2/3 av antalet avgivna röster bifaller beslutet. Årsmötet beslutar samtidigt om fördelning av föreningens tillgångar, varvid syftet är att tillgångarna ska komma den skogsfinska kulturen till del. Föreningens handlingar förvaras efter upplösningen på Arkivcentrum Örebro län. §14 Särskild policy Ekonomisk ersättning, arvoden och liknande ämnen framgår av särskild policy. Kungliga Skytteanska Samfundets kulturpris till John Söderströms minne 2018 Maths Östberg har tilldelats Kungliga Skytteanska Samfundets kulturpris till John Söderströms minne för år 2018. Det prestigefyllda priset har erhållits för mångårigt ideellt och värdefullt arbete med det tvärskandinaviska Finnskogsmuseet i Skräddrabo. Samfundets uppgift är att stödja och uppmärksamma Norrlands kulturella och vetenskapliga utveckling. Kulturpriset delades ut vid en ceremoni i Umeå fredagen den 25 maj 2018. Stort grattis Maths!
