FINNSAM

Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:

Nr 4
2019

Medlemstidning för FINNSAM - Finnbygder i samverkan
ISSN 2000-9399

1

Om FINNSAM-information
FINNSAM- information nr 4
Innehåll

Syfte med medlemsbladet

FINNSAM information är ett medlemsblad som
ges ut fyra gånger per år till medlemmar i
föreningen FINNSAM - Finnbygder i samverkan.
Syftet med medlemsbladet är att ge medlemmarna möjlighet att ta del av aktuella rapporter,
protokoll, nyheter och konferensinbjudningar.

Om FINNSAM-information			
Medlemsavgift					
Nya redaktörer				
Om FINNSAM				
FINNSAM:s styrelse 2019/2020		
Finnskogdagene 2019				
Välkommen till FINNSAM:s
vinterkonferens				
Kommande konferenser			
Konferens, Filipstads bergslag 2020		
Protokoll , FINNSAM:s styrelsemöte		
Protokoll FINNSAM:s höstmöte		
FINNSAMs höstkonferens 2019
Skapades den största finnbyn av ett dråp?

Ansvarig utgivare

Maud Wedin, Falun, Ordförande i FINNSAM
Medlemstidningen ISSN är 2000-9399
FINNSAM:s organisationsnummer är
802429-6108.
Redaktion
Anita Österman
Timbonäs 140
SE-686 98 Gräsmark
Telefon +46 70 604 65 57
anita_osterman@hotmail.com

2
2
2
3
3
4
6
10
10
11
13
16
19

Nya redaktörer
Som framgick av förra numret av FINNSAM-info
har bladets tidigare redaktör Monica Öhrn avsagt
sig uppdraget på grund av tidsbrist. Vi tycker det var
väldigt tråkigt för Monica gjorde ett fantastiskt bra
jobb, men samtidigt har vi full förståelse för att det
kan vara svårt att få tiden att räcka till när man samtidigt har ett heltidsjobb att sköta.

Hans Bergström
Övre Stortorpet, Långvak
SE-671 92 Arvika
Telefon +46 70 292 22 25
hans.bergstrom@textra.se
Om redaktörens uppdrag
Redaktörens upprag är att sammanställa material
från föreningsmedlemmarna. Nästa FINNSAMinformation kommer ut i april månad. Vill du ha
med något i nästa nummer så är manusstopp den
15:e mars.

Därför ska nu Hans Bergström och jag, Anita
Österman, försöka oss på att åstadkomma ett
medlemsblad. Jag har mina skogsfinska rötter i
Lekvattnet och Gräsmarks norra Finnskogar och är
sedan något år Värmlands representant i
FINNSAMS styrelse. Hans har en bakgrund som
journalist och översättare, och har rötter i
Finnmarkerna runt Vitsand. Tills han gjorde ett
DNA-test var han också övertygad om att han är
skogsfinne eftersom hans far alltid hävdat ett
skogsfinskt påbrå. Tyvärr visade sig testet inte alls
stödja den uppfattningen.

Medlemsavgift
Medlemsavgiften är 100 NOK/SEK för enskild person och 300 NOK/SEK för institution/organisation.

Årets första nummer, vilket alltså är nr 4, 2019,
innehåller Eva Jernqvists rapport från höstkonferensen som hölls i Norra och Södra Finnskoga,
protokoll från de möten som hölls där, och så Bo
Hanssons berättelse om de första bosättarna
trakterna kring Höljes i Norra Finnskoga. Vidare
finns information om vinterkonferensen med
släktforskningstema som kommer att hållas i
Stockholm under tiden 6:e till 8:e mars och så några
rader om kommande konferenser. Saknade
rapporter från 2019 års första konferenser kommer
att publiceras i senare nummer av infon.

Betala din medlemsavgift senast 30 juni.
Glöm inte bort att ange din e-postadress.
Sverige
Plusgironummer: 646 27 77-1
Norge
Bankkontonr: 1830 33 22104 i Grue Sparebank
2

Om FINNSAM
FINNSAM bildades 1992 för att underlätta samarbete, forskning mm kring finnskogsaktiviteter.
Nätverket är öppet för alla som är intresserade av skogsfinnarnas kultur och historia.
FINNSAM arrangerar årligen en vår- och en höstkonferens där finnskogsområden är värdar.
FINNSAM-medlemmarna får därigenom lära känna olika finnskogsområden i Sverige eller Norge.
Vanligen arrangeras årligen även en vinterkonferens med arkiv- eller ämnestema. Regelbundet skickas
medlemsbladet FINNSAM-info med aktuella rapporter, protokoll och nyheter.
FINNSAM håller också i olika projekt innefattande litteratur, byggnader, släktnamn, släktforskning,
informationsfilm, bibliografi och mycket annat. Mer information om FINNSAM hittar du på
www.finnsam.org.

FINNSAM:s styrelse 2019/2020
Ordförande
Maud Wedin, Bergalid 3, SE-791 32 FALUN
telefon: 070-692 28 64,
e-post: maud@finnbygden.se

Bergslagen
Ordinarie: Tor Eriksson, adress se ovan
Suppleant Kenneth Norrgrann, VÄSTERÅS
e-post: zinda@hotmail.se

Vice Ordförande
Jan-Erik Björk, Sjögrässtigen 4
531 73 KÄLLBY, telefon: 072-320 01 80
e-post: janne.bjork1@telia.com

Närke-Tiveden
Ordinarie: Lena Gribing, Anderstorp, SE-695 94
FINNERÖDJA, telefon: 0584-202 86
e-post: lena.gribing@gmail.com
Suppleant: Yvonne Johansson, LAXÅ
yvonne_johans51@hotmail.com

Kassör
Anette Norberg, Västra Vargträsk 13, SE-921 92
LYCKSELE, telefon: 076-763 20 15
e-post: anette@vargtrask.one
Anette är även ansvarig för medlemsregistret.

Värmland
Ordinarie: Anita Österman, Timbonäs 140,
SE-686 98 GRÄSMARK, telefon: 070-604 65 57
e-post: anita_osterman@hotmail.com
Suppleant Niclas Persson Tenhuinen, TORSBY
e-post: klemmetan@telia.com

Sekreterare
Tor Eriksson, Västra Nobelgatan 22, SE-703 55
ÖREBRO, telefon: 019-14 05 08, 070-823 44 25,
e-post: hummelgruvan1970@gmail.com

Norge södra Finnskogen
Ordinarie: Birger Nesholen, Gjeterudsvegen 76,
NO-2260 KIRKENÆR, telefon: +47-900 29 447
e-post: birger@skogfinskmuseum.no
Suppleant Jan Myhrvold, GJERDRUM
e-post: jan@fennia.nu

Ångermanland-Södra Lappland
Ordinarie: Maarit Kalela Brundin, Innertavle 381,
SE-905 96 UMEÅ, telefon: 070-527 92 73
e-post: maaritkalelabrundin@gmail.com
Suppleant: Tord Eriksson, STOCKHOLM
e-post: tord@kth.se

Norge norra Finnskogen
Ordinarie: Asgeir Lindberget, V. Strætåsvegen 241,
NO-2435 BRASKEREIDFOSS
telefon: +47-977 00 670
e-post: asgeir.l@gmail.com
Suppleant Mary G. Tangen
e-post: marygtangen@hotmail.com

Mellannorrland
Ordinarie: Maud Wedin, adress se ovan
Suppleant Linda Blied, ÅBY
e-post: linda.blied@gmail.com
Gävle-Dala/Orsa
Ordinarie: Maths Östberg, V. Ösavägen 40, SE-822
40 ALFTA,telefon: 070-566 01 68
e-post: finnskogsmuseet@swipnet.se
Suppleant: Eva Jernqvist, DELSBO
e-post: eva.jernqvist@gmail.com

3

Finnskogdagene 2019
Jan Myhrvold
I sommer ble Finnskogdagene arrangert for 50. gang.
Jubileumsdagene var spekket med innhold og startet uoffisielt allerede torsdag 11. juli med skogfinsk
seminar på Finnskogtoppen. Grue kommune hadde
invitert representanter fra storting, regjering og alle
kommuner på Østlandet med skogfinsk innvandring. På kvelden ble første forestilling med Spillet
om innvandrerne framført og etter det gikk revyen
«Hva skjedde bakom buskene i Finnskogen før?» på
Finnskogen Kro og Motell.

Også på fredagen var det ting som skjedde før den
ofisielle åpningen. Kl. 13 åpnet Finnskoghagenpå
Leiråker som var Åsta Holths hjem. Hagen, som for
noen år siden ble gitt i gave fra en hageentusiast som
vil være anonym, vakt stor oppmerksomhet. Etter
åpning, var det omvisning i Åsta Holths hjem. Hun
var en av initiativtakerne til Finnskogdagene i 1970
og innslagene ved Åstas hjem var en naturlig del av
jubileeet. Etterpå ble det arrangert et vandrerspill
langs Åsta Holths diktersti fra Leiråker ned til torget
i Svullrya.

Foreningens gave til Republikken. Piler med avstand til forskjellige gårder med finske navn. Foto: Jan Myhrvold.

gaven avduket. Vi er stolte av skiltet og håper det kan
bli ett kjennemerke i Svullrya.

Regjeringen informerte om Finlands nye ambassadebygning i Republikken, som deretter ble avduket

Den ofisielle åpningen av de 50. finnskogdager
startet kl. 18 ved at republikken Finnskogens flagg
ble heiset. Heller ikke i år var det lett å heise flagget.
Rett etter proklamerte statsminister Even Wiger Republikken Finnskogen. Republikken løsriver seg fra
kongeriket Norge på dette tidspunktet andre helg
i juli hvert år – selvfølgelig også i år.Tilstrømingen
av folk hadde øket jevnt utover dagen på grunn av
jubileumsarrangementene og plassen foran Jokerbutikken var full da republikkens regjering inntok
podiet.Republikkens evige president er Åsta Holth.
Derfor må det velges en sette-president og Finlands
ambassadør i Norge, Mikael Antell, ble valgt.Han
holdt en fin tale der han frembragte hilsninger på
vegne av republikken Finland og gratulerte republikken Finnskogen med dagen.

Mikael Antell var helt klart fornøyd med den nye ambassaden.
Foto: Birger Nesholen.

Regjeringen fortalte at det er på tide med egen
finsk ambassade i Republikken, og avduket deretter
ambassaden på platået bak podiet. Det var en liten
bygning med utrolig godt utnyttet plass innvendig.
Anders Wiger og Einar Korbøl klarte også i år å gi
publikum noe å le av.

oppe på platået bak podiet. Ambassadør Antell var
fornøyd.
Åpningen ble avsluttet ved Gottlundbautaen foran
Grue Finnskog kirke. Her holdt Finlands
ambassadør en kort tale før han la ned en krans.

Solør-Värmland Finnkulturforening hadde en gave
til Republikken. Jeg hadde fått beskjed om å være
forberedt til å komme opp for å avduke denne gaven,
og ble overrasket da jeg i stedet ble bedt om å komme
opp på scenen for å motta årets Finnskogpris. Det var
en ære å få prisen. Seinere i programmet ble endelig

Den store jubileumskonserten på Finnetunet med
Arja Saijonmaa, Mari Boine og Cecilia Vennersten trakk over 600 betalende deltakere. Det var
ikke mange ledige parkeringsplasser i Svullrya den
kvelden. Parkeringsvaktene som var satt inn sørget

4

Foran Jokeren var det en vindkraftdemonstrasjon som samlet
underskrifter. Foto: Birger Nesholen.

Finlands ambassadør la
ned krans på Gottlundbautaen. Foto: Birger
Nesholen.

Jeg har aldri sett så mange biler parkert noen gang i
Svullrya.

Mange var kommet for å delta på jubileumskonserten til Kjetil Skaslien i Grue Finnskog kirke.
Kjetil, som var initiativtaker til Finnskogdagene i
1970. Med seg hadde han musikerne Kari Svendsen,
Per Husby og Steinar Ofsdal. Ikke rart det kom mye
folk. Kvelden ble avsluttet med dans til «Ingemars» i
Finnskogparken.

for at det ikke ble komplett trafikkaos. Det var mye
mer enn bare konsertpublikum på Finnetunet for
det var bra med folk både på pubkvelden til Tanken
(Finnskogen kro og motell) og på Ettertanken.

Vi i Solør-Värmland Finnkulturforening hadde to
fulle busser på vår tur «Bli kjent med Finnskogen»
og i teltet der vi holdt til var det kø hele dagen.
T-skjortene med finsk slektsnavn er populære. Vi
tror det var dobbelt så mange innom oss i år i
forhold til i fjor som også var et rekordår.

Søndag var et av hovedtrekkplasterne det historiske
brudeopptoget med alle brudeparene som har «giftet
seg» under Finnskogdagene. Opptoget ble avsluttet
med brudevals og presentasjon på Finnetunet.

Fra «livet i hverdagen» på Finnetunet museum.
Foto: Birger Nesholen.

Lørdagen startet allerede kl. 8 med Gottlundmarsjen og bød på mange flere og en del nye
arrangementer. De enkelte arrangørene har
meldt om rekordbesøk.

Opptoget med alle brudeparene under presentasjonen på
Finnetunet. Foto: Birger Nesholen.

Sinikka Langelands eget jubileumsverk ble framført i kirka. Jubileumskonsert var så populær at det
ble merkbart mindre folk ute når det nærmet seg.
Vår forening var til stede i teltet ved «Tanken» også
denne dagen, med litt mindre besøk enn dagen før.

«Livet i hverdagen». Jacobus Wessels demonstrerer tjærebrenning.
Foto: Birger Nesholen.

5

Salgsbordet til foreningen søndag mellom slagene. Fra venstre
Asgeir Lindberget, Kjetil Dammen og Per Ravnkleven. Tom
Bekkemoen ordner trykk på ei t-skjorte med finsk slektsnavn.
Foto: Birger Nesholen.

SVFF bidro også på slektstreffet til Valkoinen
slektsforening. Vårt forsøk på å få til flere
slektstreff samtidig førte ikke frem. Det virker som

den eneste slektsforening som fungerer skikkelig for
tiden er Valkoinen. Vi startet kl. 9 med busstur til
Valkoinengårder på norsk og svensk side av grensen.
Hovedmålet var Vastaberget på Vinger Finnskog,
Mosevatnet på Brandval Finnskog og Gåstjärn på
Östmarks Finnskog. Det er tre viktige gårder. Denne
dagen hadde vi med oss en buss med representanter
fra Rautalampi kommune og Rautalampi historielag
(Rautalammin Historiallinen Yhdistys). Niclas
Persson Tenhuinen og undertegnede sto for
guidingen. Seinere på dagen holdt Niclas foredraget
«Gottlund i storpolitikens skugga» og undertegnede
foredraget «De eldste generasjonene av slekta
Valkoinen».
Finnskogdagene 2019 var meget innholdsrike.
Hele tre jubileumskonserter, rekordmange bussturer,
åpning av museumshage, skogfinsk fagseminar og
slektstreff førte til rekordbesøk. Jeg håper det blir mulig å ta vare på noen av de nye innslagene seiner. I år
var det den 50. gang. Neste år er det 50 år siden 1970.
Kanskje får vi et nytt jubileum?

Du vet väl att du hittar den skogsfinska bibliografin
på FINNSAMs hemsida.
www.finnsam.org/bibliografi

Välkommen till FINNSAM:s vinterkonferens
i Stockholm 6-8 mars 2020!
Temat är ”Skogsfinsk släktforskning”

Många av FINNSAM:s nuvarande medlemmar ägnar sig på något vis åt släktforskning. Det kan ofta vara ett
sätt att närma sig skogsfinnarna i Skandinavien. Sedan lockas man gärna att bli medlem i föreningen för man
vill lära sig mer om hur ens förfäder levde. Troligen kommer det att vara likadant i framtiden. FINNSAM har
ju även fått många besökare till sin monter när vi har deltagit på de årliga släktforskardagarna som arrangeras
runt om i landet.
Nu har turen kommit till att anordna en vinterkonferens med just temat ”Skogsfinsk släktforskning”. Den
ar-rangeras tillsammans med bland annat sverigefinska institutioner och organisationer i Stockholm.
Stadens strategiska läge gör att vi kan få deltagare från såväl Sverige, som Norge och Finland.
Boende
OBSERVERA att boende/logi inte anordnas gemensamt av FINNSAM den här gången. I Stockholm verkar
vara regel att avbokning inte får ske med kort varsel och att FINNSAM måste betala en större summa i förskott för beställningen av boende. Det ansvaret kan inte FINNSAM ta som förening. Således får var och en
boka sitt eget logi på lämpligt hotell eller vandrarhem.
Se logitips på sid 10.
6

Släktnamnsstenen på Rantala vid sjön Röjdens strand. Stenen är försedd med en gjuten bronsplatta, vilken innehåller 431 finska
släktnamn från Skandinavien. Foto: Birger Nesholen, Norsk Skogfinsk Museum.

Preliminärt program
Fredag 6 mars
15.45 Samlingen sker vid Karl XII-statyn i Kungsträdgården för gemensam promenad till Västra
Trädgårdsgatan 13.
16.00 Ambassadör Liisa Talonpoika tar emot och visar sitt residens för oss.
17.00 Vi promenerar gemensamt till ABF-huset, Sveavägen 41, där huvuddelen av konferensen äger rum.
17.40 Maud Wedin presenterar skogsfinnarna samt FINNSAM och dess verksamhet.
18.15 Medlemmar från Stockholms Kalevalaförening roar oss med olika finska kulturinslag. Till sin hjälp
har de även medlemmar från Stockholms finska förening.
19.15 Middag på restaurang Cirkeln, som ligger i ABF-huset.
21.00 Vi går till våra olika boenden för en natts sömn i Stockholm.
Lördag 7 mars

09.00 Återsamlingen sker i ABF:s Beskow-sal.
Här ger Maud Wedin exempel på arkivkällor, i vilka man kan spåra de första skogsfinnarna i
Skandinavien. Källorna började nedtecknas före kyrkböckernas tid.
09.45 Jan-Erik Björk lyfter fram andra arkivhandlingar av mindre känt slag.
10.30 Cirkelkaffe i ABF-huset.
11.00 Linda Blied visar hur kartor kan användas för skogsfinsk släkt-, och gårdsforskning.
11.45 Jan Myhrvold berättar om hur man kan använda YDNA vid skogsfinska släktstudier.
12.30 Lunch
13.30 Workshop
Lena Gribing och Jan-Erik Björk hjälper den som vill att söka efter skogsfinska anor i Sverige.
Marianne Jonasson lotsar besökaren vidare till moderlandet Finland.
Jan Myhrvold och Mats Ahlgren svarar på frågor om DNA, och bistår den som vill att ta DNA-prov
eller beställa ett test.
Linda Blied lotsar den som vill rätt bland kartor för sin släkt- och gårdsforskning.
För den som önskar kan tiden även användas för fritt utbyte av resultat och erfarenheter från egen
forskning.
7

15.30 Vi beger oss till Finska kyrkan på Slottsbacken i Gamla stan.
16.00 Stockholms finska förening har bakat blåbärskaka, som serveras till kaffet, vilket finska
församlingen bjuder på.
16.30 Martti Paananen beskriver Finska kyrkan och dess bakgrundshistoria.
17.00 Lena Gribing presenterar projekt Tiveden, där man har letat efter de första finska bosättarna i
Tiveden med omnejd.
17.30 En kort paus mellan två program.
17.45 Programpunkt är ej klar än.
18.30 Vi tar oss tillbaka till ABF-huset för att äta middag.
19.00 Middagen dukas fram på Restaurang Cirkeln.
21.00 Återfärd till våra boenden.
Söndag 8 mars
09.30 Åter samlas vi i ABF-husets Beskow-sal, Sveavägen 41.
Bo Hansson beskriver släkterna Tossavainen och Raatikainens flyttningsvägar från Savolax västerut
i Skandinavien.
10.15 Förmiddagskaffe serveras.
10.45 Släktnamnsdatabasen/boken – en paneldiskussion kring innehåll och hur vi går vidare. I panelen
ingår om möjligt de forskare som hjälptes åt att sammanställa boken Skogsfinska släktnamn i Skandinavien.
11.45 Kort bensträckare.
12.00 Marianne Jonasson visar vad finska arkiv kan berätta om skogsfinnarnas utflyttningstid under
1500-, och 1600-talen.
12.45 Thomas Fürth, Genealogiska Föreningen informerar om det största enskilda släktforskningsbiblioteket och arkivet i Sverige.
13.00 Lunch avslutar vinterns konferens i Stockholm.
14.00 Hemresa åt olika håll.
Ansvariga för konferensen:
Tor Eriksson, Örebro och Maud Wedin, Falun
Medverkande:

Ahlgren, Mats
Björk, Jan-Erik
Blied, Linda
Fürth, Thomas
Gribing, Lena
Hansson, Bo
Jonasson, Marianne
Malmioksa, Sylvi
Myhrvold, Jan
Sjöstedt, Seija
Paananen, Martti
Talonpoika, Liisa
Wedin, Maud

Koordinator på Släktforskardagarna för Family Tree DNA, Stockholm.
Forskare med mångårig erfarenhet av skogsfinska arkiv, tillika vice
ordförande i FINNSAM, Källby.
Karttekniker vid Sjöfartsverket i Norrköping, suppleant i FINNSAM:s
styrelse för region Mellannorrland, Åby.
Ordförande i Genalogiska Föreningen, Stockholm.
Ordförande i Finnerödja-Laxå släktforskarklubb, Finnerödja hembygdsförening samt ledamot i FINNSAM:s styrelse för region Närke-Tiveden,
Finnerödja.
Administratör för FINNSAM:s grupp på facebook, Borlänge.
Kursledare i släktforskning på Medborgarskolan Stockholm, Upplands
Väsby.
Ordförande i Stockholms Kalevalaförening, Hägersten.
Ordförande i Solør-Värmland Finnkulturförening, ledare för Det
skogfinske DNA-prosjektet samt ersättare i FINNSAM:s styrelse för region
Norge,södra Finnskogen, Gjerdrum.
Ordförande i Stockholms finska förening, Skärholmen.
Kyrkoherde i Finska församlingen i Stockholm, Farsta.
Finlands ambassadör i Sverige, Stockholm.
Filosofie doktor i kulturgeografi, ordförande i FINNSAM och ledamot i
FINNSAM:s styrelse för region Mellannorrland, Falun.
8

OBS! Respektera sista anmälningsdag söndagen den 23 februari 2020!
Anmälan helst via e-post till:
Tor Eriksson
E-post: hummelgruvan1970@gmail.com
Adress: Västra Nobelgatan 22, 703 55 Örebro
Tel: 019 – 14 05 08, alt. 070 – 823 44 25
Eftersom boendet bokas och betalas av den enskilde deltagaren, så ingår bara maten och del i gemensamma
kostnader i konferensavgiften. Priserna är preliminära, bland annat beroende på antalet anmälda, så avgiften
ska betalas in först efter sista anmälningsdag.
Ungefärliga priser
3 dagar, inklusive middag		
3 dagar, exklusive middag

ca 950:ca 775:-

2 dagar, inklusive middag (fr-lö)
2 dagar, inklusive middag (lö-sö)
2 dagar, exklusive middag (fr-lö)
2 dagar, exklusive middag, (lö-sö)

ca 700:ca 850:ca 550:ca 700:-

1 dag, inklusive middag (fr)
ca 250:ca 500:1 dag, inklusive middag (lö)
1 dag, exklusive middag (fr)
ca 150:ca 350:1 dag, exklusive middag (lö)
1 dag (sö) ca 300:Härmed anmäler jag mig till FINNSAM:s vinterkonferens i Stockholm 6-8 mars 2020!
Namn_____________________________________________________________________
Adress_____________________________________________________________________
Telefon____________________ E-post__________________________________________
3 dagar, inklusive middag_________ 3 dagar, exklusive middag_______________
2 dagar, inklusive middag (fr-lö)_____ 2 dagar, inklusive middag (lö-sö)________
2 dagar, exklusive middag (fr-lö)_____ 2 dagar, exklusive middag (lö-sö)_______
1 dag, inklusive middag (fr)______ 1 dag, inklusive middag (lö)_______
1 dag, exklusive middag (fr)_______ 1 dag, exklusive middag (lö)________
1 dag (sö)_______
Jag är vegetarian_________ Jag är diabetiker__________
Jag är allergisk mot gluten eller laktos____________________________

Övriga önskemål____________________________________________________________

9

Tips på logi i närheten av ABF-huset
Exempel på vandrarhem och hostels:
Hostel Bed & Breakfast, https://www.hostelbedandbreakfast.com/
Interhostel, http://www.interhostel.se/
City Backpackers Hostel, www.citybackpackers.org
Scandic hotels har rabatt för pensionärer, medlemmar som går med i Scandic Friends och innehavare av ICAkort, t.ex: https://www.scandichotels.se/hotell/sverige/stockholm/scandic-klara?utm_campaign=gmb&utm_
source=google&utm_medium=organic&utm_content=klara
https://www.scandichotels.se/hotell/sverige/stockholm/haymarket-by-scandic?utm_campaign=gmb&utm_
source=google&utm_medium=organic&utm_content=haymarket
Coop-kortet ger rabatt på Nordic Choice hotels, t.ex: https://www.nordicchoicehotels.se/hotell/sverige/stockholm/
Stockholm Inn hotel, http://www.stockholminn.se/
Kolla även booking-sajter för ovanstående hostel/vandrarhem/hotell och övriga som ligger nära ABF-huset
(eller Centralstationen). Dom kan ofta erbjuda rabatter, betalning på plats och framför allt sena avbokningar
ifall det blir nödvändigt. T.ex: www.booking.com, www.hotels.com, www.expedia.com, www.trivago.se
På Tripadvisor kan man bl.a läsa recensioner och erbjudanden för olika boenden, www.tripadvisor.se
Vi tackar våra medarrangörer och bidragsgivare för
ert viktiga stöd av vår konferens!

STOCKHOLMS FINSKA FÖRENING
STOCKHOLMS KALEVALAFÖRENING

Kommande konferenser
Konferens i Filipstads bergslag den 29-31 maj 2020
Föreningens vårkonferens är förlagd till Filipstads bergslag. Ett tema är ”finnehyttor”, vilket är en vanlig
företeelse här. Om detta får vi höra en hel del och om hyttor från hela Filipstads bergslag. Givetvis besöker vi
även en del av dessa hyttor. Förläggningen och bas för konferensen kommer att vara Gammelkroppa skogsskola Mer information kommer i nästa nummer av FINNSAM info.
Konferens i Hassela den 11-13 september 2020
I Hassela pågår ett projekt om Skogsfinnar i Hassela. Länsmuseet i Gävleborg leder projektet, vilket vill
fånga muntliga traditioner och levande minnen om platser i landskapet. Bl.a har en arkeologisk undersökning
av en husgrund i Kölsjön ingått i projektet. Under 2020 har en vandringsutställning om utgrävningen och
projektet premiärvisning, troligen på Ersk-Matsgården, och då passar det bra att förlägga vår konferens till
samma helg 11-13 september.

10

Protokoll från sammanträde med FINNSAM:s styrelse
Datum: Torsdagen 29 augusti 2019
Plats: Långbergets vandrarhem
Närvarande: Jan-Erik Björk, Tor Eriksson, Lena Gribing, Eva Jernqvist, Yvonne Johansson, Maarit KalelaBrundin, Asgeir Lindberget, Jan Myhrvold, Kenneth Norrgrann, Maud Wedin, Maths Östberg och Anita
Österman
Förhindrade: Linda Blied, Tord Eriksson, Birger Nesholen, Anette Norberg, Niclas Persson Tenhuinen och
Mary Tangen
Mötets öppnande
§1.
Ordförande Maud Wedin hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat.
Godkännande av dagordningen
§2.
Dagordningen godkändes.
§3.
Val av justeringsperson
Till justeringsperson förutom ordförande Maud Wedin utsågs Kenneth Norrgrann.
§4.
Fyllnadsval, val av sammankallande i valberedning
Posten som sammankallande i valberedningen saknas sedan FINNSAM:s årsmöte. Förslaget är att Jon Bodin
tar den vakanta platsen på ett år. Som alternativ föreslås Björn Sonesson. Styrelsen frågar Jon inför söndagens
höstmöte.
Vakans som redaktör för FINNSAM-Info
§5.
Monika Öhrn har avsagt sig uppdraget som redaktör för FINNSAM-Information. Två förslag på ny redaktör
för medlemsbladet lades fram av styrelsen: Zeth Johansson och Hans Bergström. Personerna tillfrågas om
någon av dem är villig att ta hand om FINNSAM-Info.
§6.
Vakans i AU efter Mary Tangen
Jan Myhrvold tar som ordförande för Solør Värmland Finnkulturförenings norska avdelning Marys plats i
AU.
§7.
Norska delens ekonomiska redovisning
Sedan föreningens årsmöte har kontakter visat att kassören i Solør Värmland Finnkulturförenings norska
avdelning kan ta emot inbetalningar åt FINNSAM på ett särskilt konto. Mötet beslutade att låta processen
vara sådan.
Policys enligt dokument 2019-05-28
§8
Föreningen behöver en lista med särskilda policys som ett komplement till stadgarna. Styrelsen fattade beslut
om vilka förhållningsregler som bör fungera som policys för verksamheten. Medlemmarna får ta ställning till
reglerna vid nästa årsmöte.
Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg den 26 september. Beslut om deltagares utgifter.
§9.
Föreningen Värmlandslitteratur bjöd in oss förra året till sin monter för att vi skulle få presentera arbetet med
skogsfinska bibliografin. Även i år har vi blivit inbjudna, vilket passar bra eftersom vi då kan berätta om hur
arbetet med bibliografin har gått. Två personer får entrébiljetter till mässan. Maths Östberg, som har varit
ansvarig för bibliografin är beredd att åka till Göteborg tillsammans med Maud Wedin. Mötet beslutade att
FINNSAM bekostar logi i två enkelrum på vandrarhem för Maths och Maud, liksom lunch på torsdagen 26
september för dem båda samt ersättning för bensin från Alfta tur och retur Göteborg, via Falun.
§10. Kommande konferenser/seminarier
Seminarium i Kolmården den 26-27 oktober 2019
a)
För att inleda kartläggningen av finska bosättningar i Kolmården anordnas ett seminarium i området. Det är
första gången en särskild samling med övernattning anordnas i ett område utan att det är konferens.
Kolmården ingår heller inte i FINNSAM:s regionindelning utan är fristående från denna organisation. Tor
Eriksson berättade lite om hur seminariet är upplagt och att förläggningen sker på Fredgagården intill
Bråvikens strand.
b)
Konferens i Stockholm den 6-8 mars 2020
Tor Eriksson informerade vidare om FINNSAM:s vinterkonferens 2020. Den äger enligt tidigare beslut
rum i Stockholm fredagen – söndagen 6-8 mars. Temat är ”Skogsfinsk släktforskning”, vilket nog är väldigt

11

angeläget. Eventuellt äger programmet till stor del rum på Finlandshuset nära Humlegården. Tor arbetar
vidare med planerna.
c)
Konferens i Filipstads bergslag den 29-31 maj 2020
Knappt tre månader senare anordnas föreningens vårkonferens i Filipstads bergslag. Ett tema är ”finnehyttor”,
vilket är en vanlig företeelse här. Om detta får vi höra en hel del från hela Filipstads bergslag. Givetvis besöker
vi även en del av dessa hyttor. Tor berättade att Gammelkroppa skogsskola är bas för förläggningen. Även här
arbetar Tor vidare med planeringen.
Konferens i Hassela den 11-13 september 2020
d)
Maud Wedin rapporterade om projektet Skogsfinnar i Hassela, Länsmuseet i Gävleborg leder projektet,
vilket vill fånga muntliga traditioner och levande minnen om platser i landskapet. En veckas arkeologiska
utgrävningar i Kölsjön står närmast i tur. En husgrund vid Östra Kölsjön kommer att delundersökas. Nästa
år har en vandringsutställning om utgrävningen och projektet premiärvisning, troligen på Ersk-Matsgården,
och då passar det bra att förlägga vår konferens till samma helg 11-13 september.
e)
Konferens på ”Finnskogen” våren 2021
Styrelsen beslutade att bordlägga frågan.
Konferens i Finland hösten 2021
f)
Önskemål har framkommit om att anordna en konferens någon gång i kärnområdet för skogsfinnarnas
utflyttningsområde. Mötet diskuterade hur en sådan konferens skulle kunna genomföras. Ett antal alternativ
till konferensort(er) har föreslagits och ska undersökas. Något konkret beslut fattades därför inte av styrelsen
vid detta möte.
§11. Släktforskardagarna i Skövde den 22-23 augusti 2020
Lena Gribing har fått en särskild inbjudan till Släktforskardagarna i Skövde. Från Skövdeär inte avståndet till
Tiveden så långt, så att lägga tonvikten på Tivedens finnbygd känns naturligt för mässan 2020. Här kan vi nog
få ihop tillräckligt med folk för att bemanningen av montern inte ska bli för betungande för dem som kan
hjälpa till.
§12. Fondering av intäkter från Kilsbergsboken
Beslutet blev att intäkterna som kommer in för boken placeras på ett särskilt bokkonto,
där medlen kan användas för kommande bokutgivningar.
§13. Nya projekt
Kulturresa till finska Bergslagen
Vår medlem i Hörken, Ljusnarsbergs kommun, Minna Roselli har hört av sig till Tor Eriksson. Tor berättade
att Minna vill skapa ett paket bestående av en fyra-dagars resa med övernattning i Ljusnarsberg, Grangärde
och Grängesberg. Besök görs på platser med finsk anknytning, som till exempel Skattlösberg, Rikkenstorp,
Ställbergs gruva med mera. Styrelsen beslutade på förfrågan att göra resan till ett FINNSAM-projekt för att
underlätta bidragsansökan. Tor Eriksson fungerar som FINNSAMs kontaktperson. Projektet blir ett samarbete mellan FINNSAM och en nystartad lokal förening. /Tillägg efter mötet: Torsdagen 5 september
bildades Kulturföreningen Finska Bergslagen, som FINNSAM samverkar med./
Inventering alt. kartläggning av finsk närvaro i Upplands och Västmanlands län under 1600-talet.
Under några år har Gunnar Larsson på egen hand studerat spåren av finsk närvaro i Uppland och Västmanlands län. Tor som hade en hälsning från Gunnar berättade att han nu vill att det blir ett FINNSAM-projekt
bland annat för att lättare kunna söka bidrag. Han vill även ha hjälp av fler personer att bedriva studien.
Styrelsen godkände enhälligt detta som ett nytt FINNSAM-projekt.
§14. Rapporter
Den skogsfinska informationsfilmen
Första delen av informationsfilmen är klar, men korrigeringar sker även fortsättningsvis grundade på
adekvata förslag från dem som sett filmen. Maud berättade att fortsättningen, del 2, ska belysa de olika
regionerna. Bidrag söks bland annat från de olika regionerna samt från olika fonder, som till exempel
Riksantikvarieämbetet.
Den skogsfinska bibliografin på Internet
Maths Östberg berättade att bibliografin nu innehåller 16 539 poster. Vi bör helst söka ett årligt bidrag för att
kunna uppdatera databasen kontinuerligt.

12

Rökugnar i Tiveden
Lena Gribing informerade om att Länsstyrelsen i Örebro län och Länsstyrelsen i Västra Götalands län nu har
registrerat 15 rökugnar i Tiveden. Kunskapen var dålig före sommarens inventeringsresor. Nu finns uppgifterna inlagda i fornminnesregistret.
§15. Övriga frågor
Tyvärr blir våra konferensrapporter liggande länge innan de blir färdiga för spridning med såväl text som
bilder. Vi bör verka för snabbare hantering.
§16. Nästa möte
Nästa styrelsemöte äger rum i Stockholm fredagen 6 mars i samband med lunch klockan 12.30.
§17. Mötets avslutande
Ordförande Maud Wedin tackade för visat intresse och förklarade mötet avslutat.
Örebro den 9 september 2019
Vid pennan

Tor Eriksson
Justeras av			

Justeras av

Maud Wedin

Kenneth Norrgrann		

Protokoll från FINNSAM:s höstmöte på Långbergets
vandrarhem
FINNSAM-Finnbygder i samverkan
Datum: Söndagen den 1 september 2019
Mötets öppnande
§1.
Vice ordförande Jan-Erik Björk hälsade alla välkomna och förklarade höstmötet öppnat.
Val av mötesordförande
§2.
Till mötesordförande valdes Jan-Erik Björk, Källby
§3.
Val av mötessekreterare
Till mötessekreterare valdes Tor Eriksson, Örebro.
§4.
Val av 2 protokolljusterare, tillika rösträknare
Till protokolljusterare, tillika rösträknare valdes Seppo Remes, Hallstahammar och Ingunn Holm, 		
Oslo.
§5.
Godkännande av dagordningen
Mötesordföranden läste upp dagordningen, vilken godkändes av höstmötet.
§6.
Fastställande av röstlängd
Röstlängden fastställdes genom att FINNSAM:s medlemmar antecknade sig på en närvarolista. Totalt 		
var 44 medlemmar närvarande på mötet.
§7.
Godkännande av kallelse
Kallelsen gick ut i juni med FINNSAM-Information nr 2, 2019. Kallelsen godkändes.
§8.
Val av sammankallande i valberedning
Under årsmötet i Sandslån kunde ingen sammankallande i valberedningen väljas. Mötet valde nu Jon Bodin,
Säter som sammankallande för en tid av 1 år. Till sin hjälp har han Zeth Johansson, Bålsta och Ingunn Holm,
Oslo.
13

§9.
Policys enligt dokument 2019-05-28
Förutom föreningens stadgar behövs särskilda policys gällande bland annat ekonomiska frågor.
Förslagen till policys redovisades av styrelsen, men de kommer att fastställas av nästa årsmöte.
§10. Kommande konferenser/seminarier
Seminarium i Kolmården 26-27 oktober 2019
a.
För att inleda kartläggningen av finska bosättningar i Kolmården anordnas ett seminarium i området. Det
är första gången en särskild samling med övernattning anordnas i ett område utan att det är konferens.
Kolmården ingår för närvarande heller inte i FINNSAM:s regionindelning. Tor Eriksson berättade lite om
hur seminariet är upplagt och att förläggningen sker på Fredgagården intill Bråvikens strand.
Konferens i Stockholm 6-8 mars 2020
b.
Tor Eriksson informerade vidare om FINNSAM:s vinterkonferens 2020. Den äger enligt tidigare beslut rum
i Stockholm fredagen – söndagen 6-8 mars. Temat är ”Skogsfinsk släktforskning”, vilket är väldigt angeläget.
Eventuellt äger programmet till stor del rum på Finlandshuset nära Humlegården. Tor arbetar vidare med
planerna.
Konferens i Filipstads bergslag 29-31 maj 2020
c.
Knappt tre månader senare anordnas föreningens vårkonferens i Filipstads bergslag. Ett tema är
”finnehyttor”, vilket är en vanlig företeelse här. Givetvis besöker vi även en del av dessa hyttor. Tor berättade
att Gammel-kroppa skogsskola är bas för förläggningen. Även här arbetar Tor vidare med planeringen.
d.
Konferens i Hassela 11-13 september 2020
Länsmuseet i Gävleborg driver projektet ”Skogsfinnar i Hassela”, vilket vill fånga muntliga traditioner och
levande minnen om platser i landskapet. En veckas arkeologiska utgrävningar i Kölsjön står närmast i tur.
En husgrund vid Östra Kölsjön kommer att delundersökas. Nästa år har en vandringsutställning om utgrävningen och projektet premiärvisning, troligen på Ersk-Matsgården, och då passar det bra att förlägga vår
konferens till samma helg 11-13 september.
e.
Vinterkonferens i Oslo 2021
Ingunn Holm berättade om vad en vinterkonferens i Oslo kan ha för inslag. Familjen Anker ägde mycket av
Finnskogens skog under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Gottlund arbetade för att köpa tillbaka skogsfinska
gårdar. Ett intressant ämne!
Konferens på Finnskogen våren 2021
f.
År 2021 är det 200 år sedan Carl Axel Gottlund besökte finnskogen i Solør och Värmland. Resan ledde fram
till hans arbete för att upprätta ett särskilt finskt härad på Finnskogen. FINNSAM vill uppmärksamma
Gottlunds gärning på något vis, gärna genom en konferens. Ett alternativ är att förlägga konferensen till
Mattila i Sverige med besök på Grue finnskog.
g.
Konferens i Finland hösten 2021
Önskemål finns om att anordna en konferens i kärnområdet för skogsfinnarna i Finland. Hösten 2021 kunde
vara en bra tidpunkt att låta konferensen äga rum.
Styrelsen får fortsatt förtroende att arbeta vidare med de olika konferenserna.
§11. Släktforskardagarna i Skövde 22-23 augusti 2020
Lena Gribing har fått en särskild inbjudan till Släktforskardagarna i Skövde. Från Skövde är inte 			
avståndet till Tiveden så långt, så att lägga tonvikten på Tivedens finnbygd känns naturligt för mässan 2020.
Här kan vi nog få ihop tillräckligt med folk för att bemanningen av montern inte ska bli för betungande för
dem som kan hjälpa till. Mötet beslutade att FINNSAM ska delta med en monter i Skövde om vi får bidrag till
vår medverkan.
§12. Nya FINNSAM-projekt
a.
Kulturresa till finska Bergslagen
Styrelsen har godkänt ett projekt, där Minna Roselli i Hörken, Ljusnarsbergs kommun vill skapa ett paket i
form av en flerdagarsresa med övernattning. Med buss besöker sällskapet besöksmål med finsk anknytning i
Ljusnarsberg, Grangärde och Grängesberg. Det erbjuds även finsk musik och konstupplevelser. Tor Eriksson
fungerar som FINNSAMs kontaktperson. Projektet blir ett samarbete mellan FINNSAM och en nystartad
lokal förening.
Inventering alt. kartläggning av finsk närvaro i Upplands och Västmanlands län under 1600-talet
b.
Styrelsen har även godkänt ett projekt, där Gunnar Larsson i Fjärdhundra, Enköpings kommun studerar
spåren av finsk närvaro i Uppland och Västmanlands län. Gunnar efterlyser samtidigt hjälp från fler personer
att bedriva studien.

14

§13. Rapporter
a.
Den skogsfinska informationsfilmen
Första delen av informationsfilmen är klar, men korrigeringar sker även fortsättningsvis grundade på
adekvata förslag från dem som sett filmen. Fortsättningen, del 2, ska belysa de olika regionerna. Bidrag söks
bland annat från de olika regionerna samt från olika fonder, som till exempel Riksantikvarieämbetet.
b.
FINNSAM:s bibliografi
Maths Östberg berättade att bibliografin nu innehåller 16 539 poster. Vi bör helst söka ett årligt bidrag för att
kunna uppdatera databasen kontinuerligt.
c.
Rökugnar i Tiveden
Lena Gribing informerade om att projektet kring rökugnar i Tiveden pågår inom Finnerödja hembygdsförening. Nu har man sett till att Länsstyrelsen i Örebro län och Länsstyrelsen i Västra Götalands har
registrerat 15 rökugnar i fornminnesregistret. Rökugnarna härrör troligen från linbastur.
d.
Det skogsfinska kulturarvet
Bo Hansson upplyste mötet om att en projektgrupp arbetar med boken ”Det skogsfinska kulturarvet”. I
gruppen ingår Bo Hansson, Maud Wedin, Stig Welinder och Birger Nesholen. Under hösten anordnas en
träff för de blivande författarna som skriver olika avsnitt i boken. Enligt beslut fattat av styrelsen på
styrelsemöte i samband med konferensen i Sandslån förfogar projektet över 30 000 kronor tills vidare för
arbetet. Medle-msmötet fattade nu ett beslut att ge styrelsen fullmakt att lämna de anvisningar som krävs för
att projektet ska kunna drivas vidare.
e.
Dokumentärfilmen Fremmed Blod
Bo Hansson berättade även om ett norskt skogsfinskt filmprojekt, ”Fremmed blod”. En kvinna reser med sin
dotter samma väg som hennes anmoder rörde sig, från Karelen via Finland och Sverige upp till Vera i Verdal
kommun i Norge. Vera räknas som Norges nordligaste skogsfinska bygd.
§14. Övriga frågor
DNA berättar människans och släktens historia. Maarit Kalela-Brundin informerade om att detta ämne är
föremål för en internationell konferens 13-14 november på Umeå universitet. Seminariet är ett samarrangemang mellan Umeå universitet och Kungliga Skytteanska Samfundet. Bland de medverkande finns
Jan Myhrvold, som föreläser om skogsfinskt DNA.
§15. Mötets avslutande
Mötesordförande Jan-Erik Björk tackade mötesdeltagarna för visat intresse.
Örebro den 1 oktober 2019
Ordförande
Sekreterare

Tor Eriksson

Jan-Erik Björk

Justeras av

Justeras av

Seppo Remes

Ingunn Holm

15

Rapport från FINNSAMs höstkonferens 2019 i
Norra och Södra Finnskoga
Norra och Finnskoga socknar ur den tidigare
nämnda Dalby socken.
Konferensen tog sin början med lunch vid hembygdsgården Halvarsstugan i Båtstad. Vi hälsades
välkomna av Joe Bengtsson, ordförande i norra
Finnskoga Hembygdsförening. Gården förklarades
1970 som byggnadsminne. Den ägs av kommunen
och förvaltas liksom Höljes skans och ett båthus från
timmerflottningens tid av föreningen. En sägen
knuten till gården berättar om en nedgrävd
silverskatt, som hittills inte låtit sig finnas.

En FINNSAM-konferens innehåller mycket av information och kunskap, upplevelser och gemenskap.
Här följer en kort sammanfattning av den konferens
som ägde rum den 30 augusti-1 september 2019 i
nordvästra Värmland.

Deltagarlistan upptog denna gång 95 namn och
gårdens rymliga loge räckte väl till för de inledande
föreläsningarna. FINNSAMs ordförande Maud
Wedin, Falun, gav en introduktion till den skogsfinska kolonisationen och kulturen och informerade
om FINNSAM, där det skogsfinska filmprojektet och
den skogsfinska bibliografin www.finnsam/org/
bibliografi är två aktuella projekt.

Huvudarrangör var den svenska avdelningen av
Solör Värmland Finnkulturförening tillsammans
med medarrangörerna Norra och Södra Finnskogas Hembygdsföreningar och Rikkenbergets Hembygdsförening. Torsby kommun, Fryksdalens Sparbank, Övre Älvdals församling och Solör Värmland
Finnkulturförenings norska avdelning sponsrade
konferensen.

Inför våra rundturer i bygden fick vi en orientering
om bygdens skogsfinska sammanhang. Bo Hansson,
Tørberget/Borlänge, med rötter i den svensk-norska
byn Rådelsbråten, berättade om Norra Finnskoga och
Niclas Persson Tenhuinen gav oss en bild av de skogsfinska bosättningarna i Södra Finnskoga.

Det skogsfinska kolonisationsförloppet i Skandinavien under slutet av 1500-talet och början av
1600-talet bestod huvudsakligen av en öst-västlig
rörelse från bottenhavskusten och inåt landet. Samtidigt som de olika finnbygder som då uppstod har
mycket gemensamt, har de alla sin egen karaktär.
I dåvarande Dalby socken hade den skogsfinska
etableringen ett snabbt och intensivt förlopp under
åren 1647–1661. Här fanns ingen statlig mark att slå
sig ned på, varför hemmanen förvärvades på sedvanligt sätt från de etablerade bönderna, genom lagfart
som gavs vid tinget. Med tiden fördjupades även
relationerna med bondebefolkningen genom
ingiften. Domböckerna visar att i den mån finnarna i
trakten var inblandade i rättssaker, t ex angående
jakt, var det på samma sätt och av samma skäl som
den övriga befolkningen. I detta avseende hade inte
härkomsten någon betydelse. Kontakterna inom det
skogsfinska nätverket var dock fortsatt betydelsefulla, som då svedjelag bildades vid nyodling.

Resten av eftermiddagen ägnades åt Norra Finnskoga. I Aspberget besökte vi platsen för en av de
första bosättningarna. Flyttvägarna hit gick via flera
andra finnbygder och många skogsfinska släktnamn
finns belagda från byn som var en av de största på
Finnmarken. I gården Nikkela bodde den siste
finsktalande i Nordvärmland, Erik Josefsson
Hakkarainen.

Än i dag bedrivs gränshandel med Norge i området. Mera spektakulär men väl så inbringande var
1700-talets timmerhandel.

I Uggelheden fick vi en grundlig guidning av Örjan
Olsson. Hans intresse för byn och dess människor genom tiderna har också resulterat i en bok, Uggliboka.

Befolkningen ökade efterhand i området och flera
byar nådde med tiden ansenlig storlek. 1840 bildades

16

Efter inkvartering och middag på Långbergets
sporthotell avrundades dagen med förhandsvisning
av den skogsfinska informationsfilmen som håller på
att färdigställas.

perna för lunch med motti på skrädmjöl och stekt
fläsk. Mikael Kindberg berättade om gården som
togs upp av Olof Henriksson Vilhuinen på 1650talet. I gårdens rökstuga brann elden i rökugnen och
ett lätt rökmoln låg under taket. Stugan hade hämtats
från Långsjöhöjden i Lekvattnet för att ersätta en
äldre, förfallen stuga på gården.

Lördagens långtur genomfördes med två bussar
och med väl genomtänkt logistik och vägval. Ena
bussen kunde ta vägen genom Åsnes finnskog på
norska sidan medan den andra som hade en hund
bland passagerarna vackert fick finna sig att rulla
inom Sverige och EU:s gränser.
Vid förmiddagsfikat i den rymliga rökstugan från
1852 med tillhörande sidokammare vid Kallstan i
Rikkenberg berättade Dan Jonsson om gården och
om hembygdsföreningen, som bildades 1958 just för
att ta ansvar för rökstugan. På gården finns även ”Algots stuga” från 1925 som kan hyras av intresserade.

I Järpliden var det samling till dragspelsmusik på
byns dansbana. Våra guider, systrarna Ann-Katrin
Järåsen och Berit Högman, började livet i ett torp
utan moderna bekvämligheter i den på sin tid välbefolkade byn. I dag är de kommunalråd i Torsby respektive landshövding i Västernorrland.
1913 kom den unga och lovande dragspelaren Karl
Karlsson från Jularbo i Dalarna till Järpliden där det
behövdes någon som kunde spela till dans. Karl och
pigan Elin Sofia Persson från Nyskoga fann snart
varandra. Lyckan blev kortvarig då Elin dog ung i tbc,
men minnet av denna episod lever ännu kvar i Jularbos melodi Drömmen om Elin.

I Rikkenberg anslöt Stig Bernhardsson och Dan
Jonsson som guider till vardera gruppen. I Röjden
möttes vi av Britt-Marie Röjder som har hantverksbod i byn. Här kunde vi även se det gåtfulla korset
där utskärningen i torven aldrig växer igen och
husgrunderna efter torpet Välgunaho som övergavs
under tidigt 1900-tal pga. omskrivna poltergeistfenomen. Och den platsens namn är en gåta i sig!
Resan gick vidare, förbi Ivana där den trollkunniga
Juliana var bosatt, Kindsjön med riklig skogsfinsk
bakgrund och den tidigare centralorten Bograngen.
I serveringen vid Skråckarbergets hembygdsgård
på finngården Tomta sammanstrålade de bägge grup-

17

Bland byns gårdar fanns skyltar och annat som
minde om att den årliga Jularbo-festivalen tidigare
hölls här. Den ökade brandrisken har dock stämt till
eftertanke och några fler festivaler kommer nu inte
att anordnas.

underhåll av kulturmiljöer utifrån finnmarkens kontext. I projektet Finnskogen – vägen till världsarv
samarbetar Länsstyrelsen Värmland, Värmlands
Museum, Torsby kommun, Värmlands Hembygdsförbund, Karlstads universitet, Region Värmland och
Värmländska Akademien med målet att få finnskogsområdet i norra och västra Värmland nominerat till
UNESCO:s världsarvslista. Projektledaren Birgitta
Elfström berättade om arbetet som kom igång 2018
och där man bl. a lyfter fram människors upplevelser
av finnskogen som existentiell resurs. Särskilt i Södra
Finnskoga förekommer många skogsfinska släktnamn. Jan Myhrvold gav oss en uppdatering om
vilken information de skogsfinska släktnamnen har
att ge om människors migrations- och livsmönster.
Omedelbart före lunchen hölls FINNSAMs medlemsmöte som raskt klubbades igenom under JanErik Björks ledning.

Efter kvällens middag på Långberget fortsatte det
musikaliska temat, nu med tonsäker och tänkvärd
underhållning av Torleif Styffe, Tina Wåhlén och Leif
Nygren som tillsammans bildar gruppen TLT.

Eftermåltiden var det dags att åka hemåt. För den
som så ville fanns också möjlighet att besöka Utmarksmuseet som hade öppet sista helgen för denna
säsong.

Söndagens förmiddag ägnades åt föreläsningar
som på olika sätt belyste den skogsfinska kulturen.
Gabriel Bladh från Karlstads universitet presenterade den aktuella migrationsforskningen där nya
insikter om människors rörlighet genom tiderna
bidrar till nya perspektiv på kultur och etnicitet.
Monica Björklund, byggnadsantikvarie vid Torsby
Finnskogscentrum, talade om frågor kring vård och

Sist men inte minst: Ett varmt tack riktas till alla
dem som på olika sätt bidrog till denna trevliga och
givande konferens. Kiitos paljon

Text: Eva Jernqvist, foto: Birger Nesholen

Tack till sponsorer och medarrangörer:
Norra Finnskoga Hembygdsförening
Södra Finnskoga Hembygdsförening
Rikkenbergets Hembygdsförening

Solör Värmland Finnkulturförening

18

Skapades den största finnbyn av ett dråp?
Det finns ett par händelser i norra delen av Älvdals
härad som i folkmun och romaner har beskrivit som
”finnkrig”. Verkligheten visar dock att det är goda
historieberättare som under de 350 följande åren
broderat ut texten i underhållningssyfte. Domstolsväsendet fungerade även då och det var mycket vanligare än idag att man vände sig dit för att lösa tvister.
Oftast var dessa svenskar eller finnar inbördes emellan. Det var missnöje med arvsskiften, sedlighetsärenden, ”fult munbruk” eller slagsmål, ofta under
alkoholpåverkan, ungefär som idag.

Men det betyder inte att byn var det, utan att den
drabbats så hårt att byborna befriats från skatt.
Många inblandade

Upprinnelsen till intermezzot i Höljes, var att Carl
Eskilsson Haaranen (”Hare”) från Dala Järna och
jaktkamraten Isak var på trakten och jagade, troligen olovligen. I samband med det, skadades Isak
allvarligt av en björn och Carl såg sig nödgad att gå
fram till bebyggelsen i Höljes för att få hjälp. Han
kom då till Bengt Eriksson på Heden med hund,
bössa och en björnhud för att köpa bröd och smör.
Jaktbråken kring Höljes, Mordön och SlaktarHan bjöds där på mat och stannade även över natten.
dalen har figurerat i dessa sammanhang. Båda fallen
Både på kvällen och på morgonen när Carl skulle gå,
finns detaljerat berättade av inblandade parter och
frågade Bengt ut honom om en älg, som han menade
dokumenterade i domstolsprotokoll från Älvdals
härad mellan 1649 och 1652. Båda målen hanterades Carl och Isak stulit ur hans giller. När Carl inte ville
ersätta den, sände Bengt systersonen Olof Markusson
också vid Göta Hovrätt, eftersom det handlade om
till ”Olof Larssons stufva” efter förstärkning för att
dråp. Där bekräftades sen häradsdomarna den 13
beslagta Carls saker. Efter en örfil, hårdragning och
maj 1651 och den 25 februari 1653. Alla inblandade
ett yxhammarslag tog sig Carl ändå loss och flydde
finns namngivna och åtminstone i det ena fallet har
för glatta livet. Då hade också två förrymda norrmän
offrets finska ursprung inget med saken att göra. I
anslutit och några andra sprang efter rep att binda
det andra hade bönderna från Dalbytrakten gjort en
Carl med. Sen står ord mot ord om en av norrmänegen tolkning av lagstiftningen mot lösdrivare, som
inte höll vid tinget. De dömdes därför för delaktighet nen sköt efter Carl för att han inte skulle avslöja dom
i dråp, misshandel och stöld av egendom och Höljes- eller om Höljesbönderna under hot tvingat dom att
skjuta. I vilket fall höjde Knut Børgesen från Skrede
borna för att de dolt det andra dråpet. Efter dessa
bössan och sköt ihjäl honom. Enligt Höljesbönderna
domar går inga fler liknande händelser att dokusläpade han och kumpanen Måns Pedersen sen
mentera i området. Däremot utfördes en del plundliket ut till en holme i Storelfven och grävde ner det.
ringar på båda sidor av gränsen under krigsåren,
Käranden vid tinget, Lars Persson från Brunnsberg,
men till dom var man kommenderade och därmed
tvungna att delta i. Aspberget anges i mantalslängden, påstod att bönderna själva skulle ha misshandlat
åren efter 1670-talets krig, som öde i Mantalslängden. Carl så fördärvad, att han legat och pinats i två dagar.
Därefter tvingade de norrmännen att skjuta honom.
Liket hade dessutom begravts en gång innan det
slutligen fördes till ”Mordön”. Lars kunde dock inte
uppge var han fått uppgifterna från, varför bönderna
friades från själva dråpet, men dömdes för att dom
dolt det.
Hakkarainen från Nain

I Norra Finnskoga finns inga kända skogsfinska byggnader
bevarade, men på Jorslabacken (Jussela) i Aspberget kan man se
tydliga kantiga rösen som vittnar om skorstenslösa ugnar av finsk
typ, efter Josef Persson Hakkarainens ättlingar.
(Foto: Bo Hansson)

Den kärande vid tinget, var ingen annan än en av
Aspbergets nybyggare, Lars Persson Hakkarainen.
Vi vet att släkten kommer från byn Hakkarala, intill
Kuopios nuvarande flygplats och att fadern Per Pålsson, som så många andra, sägs ha kommit ”över sjön”
med en fiskebåt. Handelsfartygen/koggarna var den
tidens Finlandsfärjor, fiskebåtarna var ”turistklassen”.
Trafiken över Ålands hav var även då intensiv och
resan tog oftast bara ett dygn.
Dom tidigast kända svenska dokumenten säger
att Per ”Hakkran” var husfinne i Kvarnberget på Nås
finnmark 1628 och att han senare bröt mark för ett
eget torp vid sjön Nain i Ekshärad. Lars syskon var

19

Höljesskogen i mantalslängden
Lars namn är det första som dyker upp under
Höljesskogen i mantalslängden 1661, tillsammans
med Mattes. Han hade i sitt hushåll hustrun och ett
barn över 12 år, samt två husfinnar. De senare är sannolikt brodern Josef med hustru, som noteras för eget
tre år senare. Andra osäkrare källor säger att dom
redan bott där några år. Den 10/7 1668 skattläggs
i alla fall Aspberget till ¼ hemman. Nedsättningsbrev hade man fått av friherre Hugo Hamilton och
Höljesbönderna ska ha godkänt det. Hamilton var
skotte och ”legoknekt”, men värvades under 30-åriga
kriget. Han blev överste i den svenska armén och
1654 adlad för sina bedrifter. Om han fick sin ”donaAv ”Bygd- och näringsliv i Norra Värmland” framgår att Aspberget var den i särklass största finnbyn i Fryksdals och Älvdals
tion” att uppbära skatteinkomsterna i Älvdals härad
härader år 1730. Larsgården var en av de största gårdarna i byn
som belöning för krigsinsatserna eller kompensation
och anses vara platsen för Lars Persson Hakkarainens nybygför att han deltagit i finansieringen av kriget, framgår
gargärning (Yngve Nilsson, Lund 1950). (Foto: Finnskogscentrum)
inte. Donationen 1651 gällde troligen en period på
10 år, eftersom han 1662 flyttade tillbaks. Nybyggarna i Aspberget, och speciellt Hakkarainensläkten,
många och brodern Pål hade 1646 börjat nyodla i
satte i många generationer stora avtryck i området.
Brunnsberg, ett par mil norr om föräldrahemmet
Även i de angränsande norska socknarna Våler och
och här verkar det som även Lars bodde en tid. När
Trysil. Lars Persson sålde redan 1667 sitt torp till
han kom till Älvdals häradsting den 9 mars 1652
Sigfrid Matsson Siekkinen, men barnen kunde med
som kärande, var det för att han gift sig med Karin
rättens hjälp redan 1671 återlösa det, eftersom de vid
Olsdotter, Carl Eskilssons änka. Avståndet mellan
försäljningen fyra år innan varit omyndiga. Brodern
Brunnsberg och Järna finnmarker var bara en lång
Josefs egendomar gick också vidare i släkten under
dagsmarsch. Vi får inte veta hur det gått med Carls
många generationer.
jaktkamrat Isak, men hade han levt borde han också
varit vid tinget. Sex namngivna bönder från Höljes,
Tenhuinen från Skattlösberg
Tuststad och Gunneby var med, utöver de båda norrmännen, så det var säkert svårt att hålla helt tätt om
Dom södra delarna av skogarna i dåvarande Dalby
händelsen. I vilket fall är det troligt att Lars och Karin
storsocken bebyggdes före de norra och därför
varit i Höljestrakten och orienterat sig om ryktena
och sett de orörda skogarna, innan de drog frågan till Kindsjön före Aspberget. Far till Mattes i Aspberget, Mårten Staffansson Tenhuinen, var ”barnfödd
tinget.
i Järnkärna socken i Finnelandh”. Den 24/1 1648
begärde han ett bevis från prästen i Grangärde på
Mycket påminner om idag
att han skött sig klanderfritt och var ärlig. Familjen
bodde då i det som senare blev Dan Anderssons
Väldigt många finska bosättningar gjordes i nära
anslutning till arvsskiften. Om det inte fanns plats för Skattlösberg och hade tidigare, under 20 år, bott
vid sjön Nitten i samma socken. Järnkärna är en
fler kring föräldrahemmet, var det flytt som gällde.
direkt översättning till svenska av Rautalampi, en
Vi vet att många av de första svedjebrukarna klarade
storsocken många flyttade ut från i olika riktningar,
sig bra och var välbeställda. De allra flesta som kom
främst i brist på svedjemarker, men även armeernas
till områdena nära riksgränsen var födda i östra
påtvingande inkvarteringar under rysskrigen var beSverige eller Bergslagen, så var det också med de
tungande. Då som nu flydde en del yngre män undan
första Aspbergsfinnarna. Ofta gjorde man som dagens invandrare: bodde en tid och arbetade hos redan utskrivningar till armén. I Mårtens prästintyg står
etablerade landsmän. När svedjebruket tillät, såg man det också ”att han ähr sinnadt begifua sig här ifrån
åth Wermeland”. Det finns en teori om att en del av
sig om efter orörda marker, om man inte gifte sig till
de finnar som 1644-45 uttogs till den s.k. Bergslagdem. Tack vare dom rika rågskördarna kunde man
bataljonen under Hannibalfejden, ska ha förlagts till
få med sig startkapital från eget arbete och ibland
Värmlands gränsområden och där sett stora orörda
dödsbon. Väl på plats var det bråttom och noga med
att få den privata markägarens tillstånd att börja röja granskogar, för att sen flytta dit. Det går dock inte att
ny bosättning. I Värmland fanns inga statliga allmän- verifiera.
ningar som på annat håll. Ingen ville heller lägga ner
Mårten Staffansson hade 9 barn, varav flera vuxna,
en massa jobb och sen tvingas flytta. De första åren
när
han med Branäsböndernas goda minne började
hade alla nybyggare i Skandinavien skattefrihet, ända
bygga och bo i Kindsjön 1649. Mattes Mårtensson,
sen tidigt 1400-tal.

20

född mitt i den skaran, var ett av dem. Hur och varför
han sen blev nybyggare i Aspberget vet vi inget om,
däremot vet vi varför han inte blev kvar så länge. Redan sommaren 1667 är han åter vid föräldrahemmet
i Kindsjön. I samband med ett familjebråk knivhögg
han sin bror Olof till döds vid frukostbordet. Detta
ska ha skett efter en hård ordväxling. Den 18/11
dömdes han därför vid Älvdals häradsting till det
extra hårda straffet för syskonmord, ”att mista sitt lif
och steglas”. Det innebar att han efter att ha avrättats genom hängning, styckades i bitar som spikades
upp på platsen, allt i syfte att sätta skräck i andra. I
protokollet berättas vidare att han efter mordet hittats gråtande och ångerfull av en granne. Enligt egen
utsago hade han trots flera års hårt arbete inte fått
samma del i hemmanet som syskonen och han hade
dessutom under 4 års tid varit drabbad av yrsel. Hans
egendom i Aspberget hade redan innan köpts av
Mattes Muhoinen och Staffan Vauhkoinen.
Många fel i äldre tider
Dom skriftliga publikationer som finns om Aspberget är, utöver Richard Brobergs och Jarl Erickssons, nu mer än 50 år gamla och alla innehåller de
tyvärr en hel del felaktigheter som spridits. Detta
beror främst på att författarna inte hade ett så rikligt
källmaterial som vi har idag och att de ibland lutat
sig för mycket mot muntliga traditioner. För den
som själv vill förkovra sig finns unika ”En Läse- och
Skriffte-Bok öfwer det Finske folket och Soldaterne
uti Dahlby försambling På Åhren 1716 och 17”, med
en del finska släktnamn. Dessutom mycket intressanta ”Geometriska Cartor öfver Aspberget och Jerplien”
från 1726. Båda är 300 år gamla inblickar hos den
tredje generationen nybyggare, tillgängliga på Lantmäteriets och Riksarkivets fria hemsidor.
Källor:
Nordiska Museet ”Lars Bäckvalls Elfdahlsarkiv”
FINNSAM ”Skogsfinska släktnamn i Skandinavien” (Karlstad 2009)
https://www.diva-portal.org/smash/get/
diva2:278627/FULLTEXT01.pdf
FINNSAM ”Det skogsfinska kulturarvet” (Falun
2000)
Björk, Jan-Erik ”Sammandrag av Älvdal härads
domböcker 1600-1649” (Källby 2002)
Bo Hansson, Borlänge
(Härstammar från Norra Finnskoga och Trysil.
Har fritidsforskat om skogsfinnar i mer än 40 år).

21

... För dig som är intresserad av
skogsfinsk kultur och historia....
www.finnsam.org

22