FINNSAM

Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:

Nr 2
2020

Medlemstidning för FINNSAM - Finnbygder i samverkan
ISSN 2000-9399

1

Om FINNSAM-information
FINNSAM- information nr 2, 2020

Syfte med medlemsbladet

FINNSAM information är ett medlemsblad som
ges ut fyra gånger per år till medlemmar i
föreningen FINNSAM - Finnbygder i samverkan.
Syftet med medlemsbladet är att ge medlemmarna möjlighet att ta del av aktuella rapporter,
protokoll, nyheter och konferensinbjudningar.

Innehåll
Om FINNSAM				
FINNSAM:s styrelse 2019/2020
Lär känna våra finnmarker		
Evenemangskalender			
Skogsfinska rökstugor 			
Finnskogsmuseets länkträd		
Höstkonferensen inställd		
FINNSAM-seminarium i Kolmården
Kolmården före finnarna		
Årsredovisning				
Verksamhetsplan för år 2020		
Torpvandring den 20 juli 2019
Arkeogenetik i Umeå			

Ansvarig utgivare

Maud Wedin, Falun, Ordförande i FINNSAM
Medlemstidningen ISSN är 2000-9399
FINNSAM:s organisationsnummer är
802429-6108.
Redaktion
Anita Österman
Timbonäs 140
SE-686 98 Gräsmark
Telefon +46 70 604 65 57
anita_osterman@hotmail.com

3
3
4
5
12
12
13
14
21
21
24
26
27

Några ord från
redaktörerna

Hans Bergström
Övre Stortorpet, Långvak
SE-671 92 Arvika
Telefon +46 70 292 22 25
hans.bergstrom@textra.se

Midsommartid i den värmländska finnskogen. Finns
det något ställe i världen som är vackrare? Längs
skogsbilvägen från mitt torp blommar jungfru Marie
nycklar för fullt, och vid nästa torp är det snart dags
för slåttergubbe och fältgentianan. Vid ett ödetorp
en bit bort är hela bostadshuset omringat av blommande brandliljor.

Om redaktörens uppdrag
Redaktörens upprag är att sammanställa material
från föreningsmedlemmarna. Nästa FINNSAMinformation kommer ut i oktober månad. Vill du
ha med något i nästa nummer så är manusstopp
den 15:e september.

Så efter en eländig vår, med hälsoproblem för oss
två, finns det nu mycket att glädja sig åt, även om
det mesta av det vi sett fram emot blivit inställt. Ingen konferens i Filipstads Bergsslag, ingen konferens
i Hassela. Inga Finnskogsdager och ingen Finnkulturdag i Timbonäs.

Medlemsavgift

I detta nummer av FINNSAM-info finns det i alla fall
tips på några Finnskogsaktiviteter som kan genomföras trots bibehållna restriktioner om fysisk distans
och maxantal deltagare. Och till nästa år kommer
vi igen! Planeringen pågår för fullt för en vinterkonferens i Oslo, en vårkonferens i Filipstads Bergsslag
och en höstkonferens i Mattila. Den senare sker till
minne av att det då är 200 år sedan C A Gottlund
vandrade i trakterna och drömde om en sammanhållande enhet med egen kyrka och egen administration för skogsfinnarna i Solør-Värmland. Mer om
detta i kommande nummer av FINNSAM Info.

Medlemsavgiften är 100 NOK/SEK för enskild person och 300 NOK/SEK för institution/organisation.

Betala din medlemsavgift senast 30 juni.
Glöm inte bort att ange din e-postadress.
Sverige
Plusgironummer 646 27 77-1
Norge
Bankkontonummer: 1830.33.22104, Grue Sparbank.

Ha det gott i sommar!
Anita o Hans

2

Om FINNSAM
FINNSAM bildades 1992 för att underlätta samarbete, forskning mm kring finnskogsaktiviteter.
Nätverket är öppet för alla som är intresserade av skogsfinnarnas kultur och historia.
FINNSAM arrangerar årligen en vår- och en höstkonferens där finnskogsområden är värdar.
FINNSAM-medlemmarna får därigenom lära känna olika finnskogsområden i Sverige eller Norge.
Vanligen arrangeras årligen även en vinterkonferens med arkiv- eller ämnestema. Regelbundet skickas
medlemsbladet FINNSAM-info med aktuella rapporter, protokoll och nyheter.
FINNSAM håller också i olika projekt innefattande litteratur, byggnader, släktnamn, släktforskning,
informationsfilm, bibliografi och mycket annat. Mer information om FINNSAM hittar du på
www.finnsam.org.

FINNSAM:s styrelse 2019/2020
Ordförande
Maud Wedin, Bergalid 3, SE-791 32 FALUN
telefon: 070-692 28 64,
e-post: maud@finnbygden.se

Bergslagen
Ordinarie: Tor Eriksson, adress se ovan
Suppleant Kenneth Norrgrann, VÄSTERÅS
e-post: zinda@hotmail.se

Vice Ordförande
Jan-Erik Björk, Sjögrässtigen 4
531 73 KÄLLBY, telefon: 072-320 01 80
e-post: janne.bjork1@telia.com

Närke-Tiveden
Ordinarie: Lena Gribing, Anderstorp, SE-695 94
FINNERÖDJA, telefon: 0584-202 86
e-post: lena.gribing@gmail.com
Suppleant: Yvonne Johansson, LAXÅ
yvonne_johans51@hotmail.com

Kassör
Anette Norberg, Västra Vargträsk 13, SE-921 92
LYCKSELE, telefon: 076-763 20 15
e-post: anette@vargtrask.one
Anette är även ansvarig för medlemsregistret.

Värmland
Ordinarie: Anita Österman, Timbonäs 140,
SE-686 98 GRÄSMARK, telefon: 070-604 65 57
e-post: anita_osterman@hotmail.com
Suppleant Niclas Persson Tenhuinen, TORSBY
e-post: klemmetan@telia.com

Sekreterare
Tor Eriksson, Västra Nobelgatan 22, SE-703 55
ÖREBRO, telefon: 019-14 05 08, 070-823 44 25,
e-post: hummelgruvan1970@gmail.com

Norge södra Finnskogen
Ordinarie: Birger Nesholen, Gjeterudsvegen 76,
NO-2260 KIRKENÆR, telefon: +47-900 29 447
e-post: birger@skogfinskmuseum.no
Suppleant Jan Myhrvold, GJERDRUM
e-post: jan@fennia.nu

Ångermanland-Södra Lappland
Ordinarie: Maarit Kalela Brundin, Innertavle 381,
SE-905 96 UMEÅ, telefon: 070-527 92 73
e-post: maaritkalelabrundin@gmail.com
Suppleant: Tord Eriksson, STOCKHOLM
e-post: tord@kth.se

Norge norra Finnskogen
Ordinarie: Asgeir Lindberget, V. Strætåsvegen 241,
NO-2435 BRASKEREIDFOSS
telefon: +47-977 00 670
e-post: asgeir.l@gmail.com
Suppleant Mary G. Tangen
e-post: marygtangen@hotmail.com

Mellannorrland
Ordinarie: Maud Wedin, adress se ovan
Suppleant Linda Blied, ÅBY
e-post: linda.blied@gmail.com
Gävle-Dala/Orsa
Ordinarie: Maths Östberg, V. Ösavägen 40, SE-822
40 ALFTA,telefon: 070-566 01 68
e-post: finnskogsmuseet@swipnet.se
Suppleant: Eva Jernqvist, DELSBO
e-post: eva.jernqvist@gmail.com

3

Lär känna våra finnmarker
Torsdagar i juli sommaren 2020

Vi åker med egna bilar, egen matsäck och på eget ansvar!
Det kan bli ändringar i programmet!
Tur 1

Torsdag 2 juli kl 17 inställt
Tur 2

Torsdag 9 juli kl 17 inställt
Tur 3, under Loosveckan

Samling vid Brandstationen i Los torsdag 16 juli kl 17
Byvandring efter gamla vägen genom Gruvbyn.
Info, berättande och foton: Petters, Fattiggården, bastun, Gästis
(gamla kommunalhuset), Alfridas café, Erik Linds, Söderströms,
Hjärps. Vi avslutar och fikar i Sone Bangers park.
Kontakt: Greger Hjärpsgård 070-326 91 21, Per Jonas Svensson 070-260 91 97,
Annie Nilsson 070-365 43 56, Eli Hynne 073-097 06 70

Tur 4

Samling vid ICA torsdag 23 juli kl 17
(eller anslut efter väg 296 vid Ängraån)
Digerkölsvallen, högt beläget med många välbevarade byggnader.
Erik Nilsson, Hovra, som är ägare till en av vallstugorna visar och
berättar.
Kontakt: Erik Nilsson 070-643 85 37, Eli Hynne 073-097 06 70

Tur 5

Samling vid ICA torsdag 30 juli kl 15 (obs tiden)
Ejheden, Ore sockens yngsta finnmarksby, vackert belägen
mellan sjöarna Storejen och Lillejen.
Guidad kulturvandring i byn med Ammi Hansson och Olle
Vixner Hübinette Obs! 100 kr/person
Kontakt: Eva Jernqvist 070-534 30 26, Eli Hynne 073-097 06 70

Välkomna! Vi håller avstånd!
Finnmarkens historiegrupp

4

Pl

Välkommen till Finnskogsriket 2020

Semestra i Finnskogsriket! Sommar och höst 2020

Kölsjön på Bollnäs Finnskog, foto: Tord Hedberg

Finnskogsriket. Natur och kultur i skön förening!
Under rådande coronapandemi uppmanas var och en
att ta ansvar för sin egen
hälsa!
För att förvissa sig om att
evenemang inte blivit
inställda, rekommenderas
att kontrollera på sociala
medier eller ev. telefonnummer i kalendern.
Pilgrimsvandring på Cykelstigarna öster
Svabensverk, foto: Åsa Tollén

Distribuerad med stöd av Bollnäs,
Ockelbo och Sandvikens kommuner

5

ÖPPETTIDER

Bingsjö Lanthandel
Mån.-tors. 10.00-18.00, Fre. 10.00-19.00,
Lör. 10.00-13.00
Jonssons Fik & Butik, Enviken (400 m mot Dådran)
Tisdagar-fredagar 13.00-18.00
Lördagar
11.00-14.00
Arvid Backlundgården, Kyrkbyn, Svärdsjö
21/6 och 28/6 14.00-17.00
Juli: torsdag-söndag 14.00-17.00
2/8 14.00-17.00, 9/8 10.00-16.00
23/6, 30/6, 7/7 19.00-20.30 Yoga i trädgården,
medtag egen matta, 100:-

Gårdsbutik Galleri Cameli, Västerbo 65
(vägen Åmot – Ockelbo)
Mitten av juli – mitten augusti: Vandra med lamadjur
och öppen gårdsbutik, tidsbokning 070-660 69 91

Svärdsjö skolmuseum o veteranmuseum,
Brosvedsvägen
Torsdagarna 25/6, 30/7, 27/8 18.00-20.30

Älgparken i Mo, Ockelbo
20/6-8/8 tisdag-lördag 11.00-16.00

25:ans Loppis, Kungsforsvägen 25, Järbo
Juli o augusti: Lör 12-16, Sön 12-16
Övriga året: Mån 16-19, Ons 16-20, Lör 11-15,
Vi bjuder på fika, 076-065 73 22

Ockelbo Släktforskarförening, Södra Åsgatan 66 A
Under pandemin är lokalen stängd för besök.
För kontakt: 0297-412 11, info@ockelboslf.se
www.ockelboslf.se I vanliga fall öppet vardagar
08.00-12.00, 13.00-16.00

www.ockelbo.se
www.visitockelbo.se

Wij Trädgårdar, Ockelbo
Wij Trädgårdskök, lunchbuffé vardagar 11.00-13.30
Jernboa, Polgatan 33, Kilafors
Loppis och sommarkafé varje dag 12.00-18.00,
Stina och Zarina har den nostalgiska butiken öppen,
hembakat, hälsingeostkaka, smörgåsar mm, fika i
kaféet eller i trädgården

Kjellas Mack, Jädraås
Vardagar 09.00-18.00, Lördagar 09.00-17.00,
Söndagar 10.00-17.00
Jädraås Bruk (Hyttan och Smedjan) och
utställningarna i ”Röda längan” (vid lokstallarna)
Hyttan och smedjan öppna för egen vandring alla
tågdagar: söndagar 5/7 – 30/8
samt lördag 18/7 10.00-16.00

Bedas Loppis, Östansjöbor
(vägen Hällbo – Rickebo)
Sms:a gärna dagen innan för att boka besök, endast
sms: 076-101 53 73, se: www.svenskaloppisar.se

Tjäder Läder, Jädraås
Måndag-fredag 08.00-12.00 & 13.00-17.00
Stängt 6-10/7

Hällforsgården (vägen Gruvberget – Svartnäs)
Sommarcafé lördagar o söndagar i juni och juli 12.0015.00, i år enbart uteservering, info 0246/211 20,
070-334 06 77

Den lilla affären med det
stora sortimentet

Loppis & Vinyl i Gullberg (väster Mållångstad)
Alla dagar 27/6-2/8
11.00-16.00
Lördag-söndag i augusti 11.00-16.00

Mån-fre 10.00-18.00, Lör 10.00-13.00, Sön 11.0013.00 Ombud för Apoteket, Svenska Spel, Systembolaget och paketutlämning DHL. Hos oss kan Du
beställa smörgåstårta och smörgåsar. Vi vill ha Din
beställning 3 dagar innan. Tel. 0297-601 18.

Finnskogsmuseet, Skräddrabo
Varje dag i juli och halva augusti 12.00-16.00
Juni- o övriga augustihelger 12.00-16.00

6

24/6
17.45 Toftbyn, vid busshållplatsen/ anslagstavlan,
Blomstervandring med Torbjörn Ryneus, 17.30, ev.
samåkning från Hedenborg, medtag gärna kaffekorg,
www.svardsjohembygdsforening.se
18.00-19.30 Bunges Kapell, Åmot, Promenadbingo
Kolhusudden i Svabensverk
runt bruksslingan
Midsommarafton – sista augusti: Konstutställning
öppen för självbesök och vandring, på helgerna kan Du
27/6
pröva på hantverk som näverslöjd, luffarslöjd mm i
10.00
Korsvägen, Rönndalen, Enviken, Vandring längs
Forsladan, Svabensverks Bygdeförening
Pilgrimsleden, medtag matsäck, 070-754 50 80,
073-227 36 92, Envikens hbf

EVENEMANG
Juni

28/6
11.00-16.00 Wij Trädgårdar, Ockelbo, Tusen
Trädgårdar, 10-års jubileum, fest i trädgården,
www.wij.se
11.00 Ockelbo kyrka, Ekumenisk gudstjänst,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo
14.00 Görasgården, Enviken, Öppen gård, fika,
program, www.envikenshembygdsforening.se
16.00 Envikens kyrka, Konsert, Jenny Ärnlöv med
familj och vänner

19/6
14.00-16.30 Wij Trädgårdar, Ockelbo, Traditionellt
midsommarfirande, det bjuds på ”extra allt”,
www.wij.se
15.00 Kolhusudden i Svabensverk, Invigning av årets
konstutställning
20/6
10.30 Svärdsjö kyrka, Kyrkbåten anländer från
Östansjö nere vid stranden, 11.00, Högmässa i folkton
(ekumenisk), Svärdsjö spelmanslag

Juli

1/7
10.00-14.00 Wij Trädgårdar, Ockelbo, Höhässjning,
när man vet vädret med säkerhet, tillsammans med
arbetshästar, trädgårdselever och medarbetare från
Wij Trädgårdar, www.wij.se
18.00-19.30 Bunges Kapell, Åmot, Promenadbingo
runt bruksslingan
19.00 Ockelbo kyrka, Musik i sommarkväll, Gustav
Ödegården-Richter, ”Till rosorna”, flygel, orgel & sång,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo

11.00 Pålsgården, Ockelbo, Midsommargudstjänst,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo
13.00 Dådran, Midsommarfirande, ”lekar”, 14.00
öppnar kaffe- o korvserveringen, 15.00 reses stången,
ringdans, därefter Ankracet ”Dådran Duckrace” i ån
och sedan kägelbaneturneringen på kägelbanan från
1800-talet

21/6
11.00 Hyttan, Jädraås, Friluftsgudstjänst,
2/7
www.svenskakyrkan.se/ockelbo
18.00-22.00 Wij Trädgårdar, Ockelbo, Grillkväll med
11.00 Danielsgården, Bingsjö, Friluftsgudstjänst,
underhållning på Wij trädgårdsplan, buffé, www.wij.se
musiker Ulla Eriksson, gudstjänst Seth Olofsson,
kaffeservering, vid dåligt väder flyttas till Bingsjö kapell,
www.svenskakyrkan.se/rattvik
14.00 Görasgården, Enviken, Öppen gård, fika,
program, www.envikenshembygdsforening.se
18.00 Ockelbo kyrka, Sinnesromässa,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo

7

4/7
15.00 Gammelgårds, skyltat från vägen mot
campingen ”Caravan Club”, Östra Linghed, Vandring i
Östra Linghed utifrån nyutkomna Erik Lindströms
dagböcker 1877-1936, färdledare: författaren
Bo G Jansson och Lena Lindström-Strömstedt,
www.svardsjohembygdsforening.se

10/7
17.00 Görasgården, Enviken, Görasdagar,
dräktuppvisning, Svärdsjö spelmanslag, fika mm,
www.envikenshembygdsforening.se
11/7
14.00 Görasgården, Enviken, Görasdagar, musik,
Tonfåglarna, Mr Udd trollar, hantverk, fika mm,
www.envikenshembygdsforening.se

5/7
10.00-16.00 Björkmuren (väster Järbo), Djurläger för
barn, Tema Riddare! ridning i skogen, åka häst och
vagn, gosa med kaninerna, kycklingarna, fåren och
getterna, lekar och pyssel, hemlagad lunch o fika, för
alla åldrar (under 5 år med egen vuxen på plats)
www.4h.se/naturhjaltarna
10.20-14.35 Jädraås, Ångtåg avgår, www.jtj.org
14.00 Nysjöns fäbod (norr Linghed), Rundvandring
med Niklas Gustafsson som berättar om den speciella
fäbodfloran och ger en kulturhistorisk skildring av
fäboden från storskiftet, medtag kaffekorg,
www.svardsjohembygdsforening.se
18.00 Tängergården, Övertänger, Tipspromenad,
Samverkan i Tängerdalen

12/7
10.20-14.35 Jädraås, Ångtåg avgår, www.jtj.org
11.00 Rönnåsen, Ekumenisk gudstjänst,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo
14.00 Görasgården, Enviken, Görasdagar, hantverk,
musik, fika mm, www.envikenshembygdsforening.se
17.00 Arvid Backlundgården, Kyrkbyn, Svärdsjö,
Gustav Vasas äventyr i Dalarna 1520-1521,
berättare: Daniels Sven Olsson,
www.svardsjohembygdsforening.se
18.00 Tängergården, Övertänger, Tipspromenad,
Envikens PRO-avd.
14/7
10.00-16.00 Björkmuren (väster Järbo), Djurläger för
barn, Tema Cirkus! ridning i skogen, åka häst och
vagn, gosa med kaninerna, kycklingarna, fåren och
getterna, lekar och pyssel, hemlagad lunch o fika, för
alla åldrar (under 5 år med egen vuxen på plats)
www.4h.se/naturhjaltarna

8/7
11.00 Avtagsvägen mot Svabensverk söder Hällfors
(vägen Gruvberget – Svartnäs) eller Badet i
Svabensverk, Guidad utflykt till Hindriks o Staffas och
berättelser om bl.a. Kölsjömorden, blomstervandring
med Stefan Olander, Hällforsgården serverar
sopplunch på plats (50:-), Finnskogsriket
och Finnskogens Vänner, 070-566 01 68

15-18/7
10.00-15.00 Rönnbackens gamla skola, Loppis,
kaffeservering, 18/7 serveras kolbullar

Oklagård, Norrbo, Fäbodlunch och gårdstur med
vallåtar, skrönor, brödbakning ute, föranmälan en
vecka innan, www.woxhjulia.se 0297-430 40,
070-695 31 97

15/7
Oklagård, Norrbo, Fäbodlunch och gårdstur, se 8/7

Gammelgården, Svärdsjö, Svärdsjökväll, hantverkare
i arbete, barnen kan få tälja, tova, måla sin häst mm,
17.30-19.30 Servering av glödstekt sill o färskpotatis,
18.30 På tunet, Mr Udd trollar tillsammans med
barnen, 19.30 Scenprogram: Good Harvest,
www.svardsjohembygdsforening.se

Gammelgården, Svärdsjö, Svärdsjökväll, hantverkare
i arbete, barnen kan få tälja, tova, måla sin häst mm,
17.30-19.30 Servering av glödstekt sill o färskpotatis,
18.30 På tunet, Sinclairs, Dala dansstudio, 19.30
Scenprogram: ”A date with Elvis”, musikalisk resa m
John Lindberg, Stefan Nykvist, Chris Bergström, Olle
Tjern, Peter Fröbom,
www.svardsjohembygdsforening.se

18.00-19.30 Bunges Kapell, Åmot, Promenadbingo
runt bruksslingan
19.00 Ockelbo kyrka, Musik i sommarkväll,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo

18.00-19.30 Bunges Kapell, Åmot, Promenadbingo
runt bruksslingan
19.00 Ockelbo kyrka, Musik i sommarkväll, Tove
Lindström & Olov Stadell,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo

9/7
18.00-22.00 Wij Trädgårdar, Ockelbo, Grillkväll med
underhållning på Wij trädgårdsplan, buffé, www.wij.se

16/7
18.00-22.00 Wij Trädgårdar, Ockelbo, Grillkväll med
underhållning på Wij trädgårdsplan, buffé, www.wij.se

8

12.30 Locksjön (mellan Rimsbo – Jansbo),
Finnskogsrikets rökstuga eldas och visas, Kåra-Henrik
o Torbjörn Martinsson underhåller m visor (Dan
Andersson, Parling o Pelle i Norrgårn), friluftskocken
Stefan Lundgren serverar mat (100:-), 070-566 01 68

Skogssamekåtan i Finnbo, Bjursås
Vis- och poesiaftnar, vallmusikkonserter,
sinnesrovandringar, Dan Andersson dagar mm

www.victoriasinspiration.com

15.00-19.00 Gammelgården, Svärdsjö, Öppet hus ”i
stugur, föjs och lir”, Svärdsjö spelmanslag,
kaffeservering, hantverkare i arbete, aktiviteter för
barn, besök från Nysjöns fäb. (killingarna o fäbodprodukter), 16.00-18.00 Servering av glödstekt sill o
potatis, 16.00 & 17.15 Svärdsjödräkten, kjolsäcken och
rotkorgar, Eva Nicklasson o Maria Björkroth visar o
berättar om den samiska influensen,
www.svardsjohembygdsforening.se

17/7
11.00-16.30 Finnbo, Kulningskurs med Karin L
Kolterud, anmälan senast 10/7, info@kularkraft.se,
18.30-19.30 vid Samekåtan, Konsert, Folkmusik och
poesi, 19.30 Promenad till Mörttjärn, ca 1 km,
20.00-ca 20.30 Mörttjärn, Konsert, Kulning, horn o lur,
konsertpris 200:- (båda tillsammans), medtag
gärna filt el. stol, föranmälan krävs p.g.a.
deltagarbegränsningen: 0733-688 988,
v.tornqvist@gmail.com

18.00-19.30 Bunges Kapell, Åmot, Promenadbingo
runt bruksslingan
19.00 Hyttan, Jädraås, Musik i sommarkväll, Lola från
Ockelbo, www.svenskakyrkan.se/ockelbo

18-19/7
Jädraås, Stora Tåghelgen, www.jtj.org

23/7
18.00-22.00 Wij Trädgårdar, Ockelbo, Grillkväll med
underhållning på Wij trädgårdsplan, buffé, www.wij.se

18/7
15.00 Gnisterhuset, Svartnäs, Bruksvandring,
färdledare: Örjan Hamrin,
www.svardsjohembygdsforening.se
19/7
10.00 Korsvägen, Rönndalen, Enviken, Vandring till
Prästbodarna, medtag matsäck, 070-754 50 80,
073-227 36 92, Envikens hbf
14.00 Bingsjö kapell, Musikgudstjänst, Goliats,
www.svenskakyrkan.se/rattvik
14.00 Görasgården, Enviken, Öppen gård, fika,
program, www.envikenshembygdsforening.se
14.00 Finnbo, vid samekåtan, musiker Karin & Magnus
Lindström Kolterud tolkar psalmer på sitt eget vis,
Bjursås fg
18.00 Tängergården, Övertänger, Tipspromenad,
arr.: Tängergården
18.00 Ockelbo kyrka, Sinnesromässa,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo
21/7
17.30 gravkapellet, Svärdsjö kyrka, Personhistorisk
vandring på kyrkogården
22/7
10.00 Pankfors (skyltat mellan Rimsbo – Jansbo),
Per Larsson guidar vid lämningarna av sågverksbyn,
750 m väg i terrängen (stövlar), medtag fika,
070-566 01 68

9

25-26/7
10.00-16.00 Lingbo Prästgård, Gårdsloppis (ej vid
ihållande regn)
25/7
Boda, Svärdsjö, Kurs i att slå med lie, anmälan senast
20/7 www.sv.se/dalarna
26/7
10.00-16.00 Järnets Väg -Vintjärn, Åg och Korså bruk,
Gör Din egen resa till utbruken där det bjuds på öppet
hus, film, servering mm,
www.svardsjohembygdsforening.se
10.20-14.35 Jädraås, Ångtåg avgår, www.jtj.org
11.00 Hällbo masugn, Lars B Andersson visar
hyttruinen och berättar om masugnens historia
11.00 Ockelbo kyrka, Ekumenisk mässa,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo
14.00 Görasgården, Enviken, Öppen gård, fika,
program, www.envikenshembygdsforening.se
15.00 Åmots kyrka, Gudstjänst,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo
18.00 Tängergården, Övertänger, Tipspromenad,
Envikens LRF-avd.

27-28/7
10.00-16.00 Björkmuren (väster Järbo), Djurläger för
barn, 27/7: Tema cowboys och cowgirls! 28/7: Tema
indianer! ridning i skogen, åka häst och vagn, gosa
med kaninerna, kycklingarna, fåren och getterna,
lekar och pyssel, hemlagad lunch o fika, för alla åldrar
(under 5 år med egen vuxen på plats)
www.4h.se/naturhjaltarna

6/8
18.30 Samekåtan i Finnbo, Dan Andersson dagar (se
ovan), Trubaduren Lars-Gunnar Flink från Småland,
150:-

29/7
18.00-19.30 Bunges Kapell, Åmot, Promenadbingo
runt bruksslingan
19.00 Åmots kyrka, Musik i sommarkväll, Visor med
Julia Woxberg m fl, www.svenskakyrkan.se/ockelbo

8/8
16.00 Samekåtan i Finnbo, Dan Andersson dagar (se
ovan), Vissångerskan Linda Svedin från Stockholm,
Öppen scen, Kom och sjung, läs en text och/eller
musik av Dan Andersson! 100:-

7/8
18.30 Samekåtan i Finnbo, Dan Andersson dagar (se
ovan), Vissångerskan Heidi Baier, 200:-

30/7
Arvid Backlundgården, Kyrkbyn, Svärdsjö, Kurs
fantasifullt skapande för ungdomar 8-13 år m.
skulptör/konstnär Gabriel Jonsson, anm. senast 20/7
www.sv.se/dalarna
18.00-22.00 Wij Trädgårdar, Ockelbo, Grillkväll med
underhållning på Wij trädgårdsplan, buffé, www.wij.se

9/8
08.00- Stugubacken, Ängsslåtter, medtag redskap och
mugg, föreningen bjuder på kaffe o smörgås,
NF Hanebo, 070-350 19 92
10.00-16.00 Konst i Svärdsjö, olika konstnärer
öppnar sina hem, servering på Arvid Backlundgården,
Kyrkbyn, kartor på Gottboden o Hantverkshuset,
www.konstisvardsjo.se
10.00-16.00 Björkmuren (väster Järbo), Djurläger för
31/7-2/8
barn, Tema naturhjältar! ridning i skogen, åka häst och
Arvid Backlundgården, Kyrkbyn, Svärdsjö, Kurs
skulptera i lera för vuxna m. Gabriel Jonsson, anmälan vagn, gosa med kaninerna, kycklingarna, fåren och
getterna, lekar och pyssel, hemlagad lunch o fika, för
senast 20/7 www.sv.se/dalarna
alla åldrar (under 5 år med egen vuxen på plats)
www.4h.se/naturhjaltarna
Augusti
10.20-14.35 Jädraås, Ångtåg avgår, www.jtj.org
2/8
14.00 Görasgården, Enviken, Öppen gård, fika,
10.20-14.35 Jädraås, Ångtåg avgår, www.jtj.org
program, www.envikenshembygdsforening.se
11.00 Ockelbo kyrka, Ekumenisk marknadsgudstjänst,
16.00 Samekåtan i Finnbo, Dan Andersson dagar
www.svenskakyrkan.se/ockelbo
(se ovan), Trubaduren Gunnar Blommé, Bjursås, 150:12.00 Görasgården, Enviken, Hembygdsgårdens dag,
program, kyrkkaffe, allsång (bl a psalmer), Svärdsjö
12/8
spelmanslag, www.envikenshembygdsforening.se
10.00 Korsvägen, Rönndalen, Enviken, Vandring till
16.00 Dådrans kapell, Bruksmässa, Melker Stendahl,
Lensberget, medtag matsäck, 070-754 50 80,
Jan Engqvist o Sanny Ollas,
073-227 36 92, Envikens hbf
www.svenskakyrkan.se/rattvik
19.00 Ockelbo kyrka, Musik i sommarkväll, ”Kvinnfôlk”,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo
5/8
18.00-19.30 Bunges Kapell, Åmot, Promenadbingo
15/8
runt bruksslingan
10.00-16.00 Wij Trädgårdar, Ockelbo, Barnens Dag,
19.00 Lingbo kyrka, Musik i sommarkväll, Jenny med
Kuxa-loppet i samverkan m Ockelbo IF, djurvisning och
vänner, www.svenskakyrkan.se/ockelbo
många andra roligheter, 11.00-14.00 Maten i spenaten,
trädgårdsmästarna och kocken möter upp i
6-9/8
Köksträdgården och visar, berättar, bjuder och
Samekåtan i Finnbo, Dan Andersson dagar,
inspirerar, www.wij.se
Paketpris för alla dagar 500:-, per dag 100-200:-,
öppen scen är gratis, förbokning krävs,
16/8
v.tornqvist@gmail.com 0733-688 988
11.00-14.35 Jädraås, Ångtåg avgår, www.jtj.org
www.victoriasinspiration.com
11.00 Herrgården, Wij Trädgårdar, Ekumenisk
friluftsgudstjänst, www.svenskakyrkan.se/ockelbo
14.00 Görasgården, Enviken, Öppen gård, fika,
program, www.envikenshembygdsforening.se

10

16/8
18.00 Ockelbo kyrka, Sinnesromässa,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo
18/8
10.00-16.00 Björkmuren (väster Järbo), Djurläger för
barn, Tema Cirkus! ridning i skogen, åka häst och
vagn, gosa med kaninerna, kycklingarna, fåren och
getterna, lekar och pyssel, hemlagad lunch o fika, för
alla åldrar (under 5 år med egen vuxen på plats)
www.4h.se/naturhjaltarna
20/8
Pilgrimsvandring till Oklagård, Norrbo, anmälan:
Linda Widéen 070-315 42 12,
linda.wideen@svenskakyrkan.se
efterföljande Taisémässa med meditation och andakt
22-23/8
Finnskogsleden från Annefors, Övernattningsvandring
35 km i kuperad terräng, mat för två luncher, två
fikapauser, en frukost o en middag samt vätska
medtas, egen utrustning för övernattning och
matlagning medtas, anmälan senast 15/8 till Joakim,
helmbrant@gmail.com Friluftsfrämjandet Sandviken
22/8
16.00-19.00 Dådran, smedjeruinen, Dådrans
surströmmingskalas, anmälan senast 19/8 till
072-527 17 77, 100:-, Dådrans Bruks Bystugeförening

13.00 Bondsågen i Linghed, Vandring 6 km längs
fäbodstigen från Gillerbergets fäbod till bondsågen,
medtag fika o dricka, Björn Stornes 070-575 08 15
15.00 Åmots kyrka, Gudstjänst,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo

September

5/9
10.00-16.00 Wij Trädgårdar, Ockelbo, Skördefest &
Hälsodag, knallar, uppträdande, försäljning av
grönsaker och blommor, uppvisningar, tävlingar m.m.,
www.wij.se
13/9
10.00 Korsvägen, Rönndalen, Enviken, Byvandring i
Marnäs, medtag matsäck, 070-754 50 80,
073-227 36 92, Envikens hbf
10.00-14.00 Åmotsparken, Åmot, Höstmarknad,
servering mm
16/9
10.00 Korsvägen, Rönndalen, Enviken, Vandring till
Utterfars sten, medtag matsäck, 070-754 50 80,
073-227 36 92, Envikens hbf
19/9
Oklagård, Norrbo, Medeltid på Oklagård,
upplevelseevent, föranmälan två veckor innan,
www.woxhjulia.se 0297-430 40, 070-695 31 97

10.00 Korsvägen, Rönndalen, Enviken, Vandring längs
Sommarvägen från Spjärshälla till Lurbo, busstransport
till självkostnadspris till vandringens början, medtag
23/8
matsäck, 070-754 50 80, 073-227 36 92, Envikens hbf
10.00 Oklagård, Norrbo, Spelmansfrukost/brunch,
12.00-15.00 Björkmuren (väster Järbo), 4H dagen
allspel i stavkyrkan, sedan spontant spel, 0297/430 40,
firas, Öppen gård, www.4h.se/naturhjaltarna
070-695 31 97, anders@oklagard.se
11.00-14.35 Jädraås, Ångtåg avgår, www.jtj.org
27/9
14.00 Bingsjö kapell, Musikgudstjänst, Niclas Steeve
10.00 Korsvägen, Rönndalen, Enviken, Byvandring i
med vänner, www.svenskakyrkan.se/rattvik
Enviksbyn, medtag matsäck, 070-754 50 80,
073-227 36 92, Envikens hbf
26/8
10.00 Korsvägen, Rönndalen, Enviken, Vandring till
Oktober
Ärtknubben, medtag matsäck, 070-754 50 80,
3/10
073-227 36 92, Envikens hbf
Oklagård, Norrbo, Medeltid på Oklagård,
upplevelseevent, föranmälan två veckor innan,
29/8
18.00-22.00 Svartnäs Folkets Hus, Svärdsjö spelmans- www.woxhjulia.se 0297-430 40, 070-695 31 97,
lag spelar till dans, danser o musik efter Erik Björkman, Även 7/11
V:a Svartnäs, Magnus Samuelsson o Brita Ström lär
ut, servering, www.folkdansringen.se/dalarne/
Jädraås, Kvällstrafik med ångtåg, www.jtj.org

30/8
11.00-14.35 Jädraås, Ångtåg avgår, www.jtj.org
11.00 Ockelbo kyrka, Högmässa,
www.svenskakyrkan.se/ockelbo

11

I Lekvattnet sommaren 2020

7/10
18.00 Loses, Gustavsfors (väster Hällbo),
Finnskogsrikets öppna höstmöte, måltidsforskaren
Viola Adamsson serverar middag och håller föredrag,
underhållning med trion Vandringsmän (Dan
Andersson-trubadurerna Gunnar Ekman, Puch
Magnus Olsson och Billey Shamrock), anmälan senast
29/9: 070-566 01 68

Kvarntorp har öppet 20/6-16/8 kl 11-18.
Servering av motti och fläsk mm.
Ritamäki öppet 22/6-16/8 kl 11-17.
Här kan du köpa kaffe och våfflor.
18/7 Slåtter på Ritamäki från kl 09. Tag gärna med
lie och höriva. Kl. 13 berättar timmermannen Erik
Engqvist och byggnadsantikvarien Hans Johnsson
om renoveringen av Ritamäkis ladugård. Servering.
19/7 Kvarntorpsdagen.
26/7 Friluftsgudstjänst med folkmusik på Ritamäki
kl 15. Tal: Karin Jansson. Musik: Halle Halvarsson
och Håkan Larsson.
8/8 Hembygdens dag på Karmenkynna kl 11-15.
Medverkan av lokala hantverkare och konstnärer.
Servering.
9/8 Friluftsgudstjänst med folkmusik på Kvarntorp
kl 15. Tal: Karin Jansson. Musik Anders Hallpers,
Karin Jansson och Karin Myrehed.
Du och vi är naturligtvis noga med avstånd och
handhygien, för allas skull. Vi har en gräns för
folksamlingar på 50 personer.
Alla välkomna!

8/10
19.30-21.00 Wij Trädgårdar, Ockelbo, Konsert med
Draupner, 25-års jubilerande hälsingetrio, www.wij.se
11/10
14.00 Bingsjö kapell, Älgmålsbön,
www.svenskakyrkan.se/rattvik
17/10
16.00-18.00 Skräddrabo bygdegård, Sagovandring för
hela familjen, skogspannkaka till barnen,
kaffeserveringen öppen.
31/10
13.00 Bingsjö kapell, Ljuständningsgudstjänst, Carl
Johan Rudman o Walters Susanne Edénius, 14.00
serveras kaffe på läktaren,
www.svenskakyrkan.se/rattvik

Finnskogsmuseets länkträd

Informationsfilmer på gång

Jag har fått förslaget att tipsa om ”Länkar” på www.
finnskogsmuseet.se

Två informationsfilmer om skogsfinnarna är under
produktion och beräknas vara klara under 2020-21:
Skogsfinnarna -Kulturarvet i Gävleborg

Där finns f.n. 97 länkar geografiskt grupperade.
T.ex. kommer man direkt in på den skogsfinska bibliografin med f.n. 16 888 poster.
Maths Östberg

Skogsfinnarna - Kulturarvet i Västernorrland

Skogsfinska rökstugor
En ny länk har fogats till länkbiblioteket på hemsidan till Finnskogsmuseet i Skräddrabo. Den heter
”Stig Welinder, Skogsfinska rökstugor”.
Texten är en kvantitativ och korologisk (geografisk) studie av rökstugornas uppgång och fall i de
skogsfinska bygderna i Norge och Sverige. En serie
kartor visar nybyggda rökstugor från 1500-talet till
1900-talet. Den första och sista kartan innehåller bara
vardera en prick,
Rökstugor uppfördes över hela området på
1600-talet. Skillnaden mellan ett östligt och ett
västligt område i upphörandet av rökstugebyggande
och -boende är uppenbar.
Den som har kännedom om någon rökstuga, som
fattas i textens kataloger, må meddela Stig Welinder
(stig.welinder@miun.se) för tillägg i en kommande
upplaga.

12

Rökugnsruin på Kölsjön, Hassela finnmark. Foto: Maud Wedin.

Tyvärr tvingas vi även ställa in
FINNSAM:s höstkonferens på Hassela finnmark
fredagen 11 – söndagen 13 september 2020
p.g.a Corona-pandemin!
Det är verkligen tråkigt att även höstkonferensen måste ställas in.
FINNSAM har ju sedan 1992 anordnat 2-3 konferenser per år
och nu blir de både i Gammelkroppa och Hassela inställda i år
Vi räknar med att genomföra konferenserna vid senare tillfällen.

13

FINNSAM-seminarium i Kolmården

Ordförande i FINNSAM sedan starten 1992, Maud
Wedin, presenterar föreningens verksamhet:

kom det många finnar till Nyköping och vidare bland
annat till Tiveden och Karlskoga. 1584 finns belägg
för finnar i Viksjö finnmark som sannolikt sammanföll med grundandet av Härnösand 1585. Via Gävle
kom många som flyttade vidare till Orsa finnmark,
Norrland, Bergslagen och så småningom till Värmland och Norge.

FINNSAM, Finnbygder i samverkan, är en skogsfinsk nätverksorganisation vars syfte är att underlätta
samarbete, forskning och samordning av aktiviteter.
Nätverket är öppet för alla och man arrangerar årligen en vår- och höstkonferens, ofta också en vinterkonferens. Medlemsbladet heter FINNSAM-info
och innehåller aktuell information, rapporter, protokoll och nyheter. FINNSAM samordnar och deltar
i skogsfinska projekt alltifrån litteratur, bibliografi,
byggnader, släktnamn, släktforskning, kartor, DNA,
arkeologi och informationsfilm.

Det finns skillnader mellan olika finnbosättningsområden, även källäget varierar. Svedjebruket
påverkar kolonisationen och kulturen. I Värmland
finns bevarade rökstugor, t.ex Purala och Mattila.
Det finska språket märks bland annat i Gästriklands
och Orsa finnmarker. Där finns ortnamn som innehåller finska släktnamn. T.ex genitiv (ägande) där det
finns en kombination av finskt ”sen” och svenskt s i
ortnamnen. Några exempel på finska bosättningar är
Tivedstorp i Tiveden, Örträsk i Lappland och Bortomåa, Fågelsjö i Dalarna.

Föreningens senaste projekt är boken ”Finnarna i
Kilsbergen”. Vad kan vi lära oss från utmaningarna i
det projektet?
Maud visade en bild över finnarnas olika kolonisationsvägar till Sverige och pratade om olika anledningar till att de kom hit och var de hamnade i Sverige
och Norge.

Tidskrifter:

”Finnmarken förr och nu”, den behandlar främst
Bergslagen och har hittills kommit ut med 64 numPå 1500-talet flyttade finnar från Savolax till Rauta- mer.
lampi. 1560 bildades Rautalampi storsocken, där blev
det så småningom, markbrist och om man flyttade
till Sverige fick man sex års skattefrihet. På 1500-talet

14

Föreningar:
• FINNSAM
• Solør-Värmland Finnkulturförening
Museer:
• Norsk Skogfinsk museum
• Finnskogsmuseet Alfta. Här finns största samlingen av skogsfinsk litteratur
Pågående inventering: Rökugnar i Tiveden
Skogsfinska filmprojektet, första delen är klar.
Skogsfinsk bibliografi, just nu finns 16340 inlägg.
Man hittar den via FINNSAMS hemsida, där det
också finns ett videoarkiv.
Tor Eriksson, tecknar bilden av Kolmården, en
vandring bland bergen. Tor beskrev Kolmården, ett
större skogs- och bergsområde på gränsen mellan
Östergötland och Södermanland. Området var svårt
att passera under medeltiden. Namnet Kolmården
betyder den mörka skogen. Tor visade bilder och
berättade om många platser i Kolmården med historia från stenålder till nutid. Säter, Tunabergslag,
Krokeks konvent, Mariakyrkan i Risinge, Hävla bruk,
Skånstorps linbastu på Hällestad hembygdsgård,
Rejmyre glasbruk, Himmelstalunds hällristningar,

Getåravinen, Villa Fridhem, Kung Fredriks stenkyrka, numera Krokeks ödekyrka, medeltida gränssten
längs gamla sträckningen av Eriksgata vid Krokeks
gård, Uttersbergs kastal, Marmorbruket, Fagervik
boplatsen, eventuell rökugn i Kolmården, Fjällmossen, Nävekvarn, utsikt över Bråviken, Nyköpings hus,
projekt ostlänken.
Maud Wedin belyser skogsfinnarna i de svenska arkiven med fokus på tiden 1580-1680. Maud
berättar om komplexiteten i att leta efter källor och komplexiteten i källmaterial mellan olika
finnskogsområden.I stora drag, finns det två typer av
migration från Finland. Den västfinska, som framförallt kommer från västra Finland till östra Sverige,
det är främst borgare, hantverkare, arbetskraftsinvandrare och vinterliggare. Den östfinska, från östra
Finland till framförallt västra Sverige kommer de vi
kallar skogsfinnar. För skogsfinnar finns det ett antal
markörer: finne/finska, svedjande, rökstuga/bastu/
ria, odling av svedjeråg, namnskick. På olika platser
i Sverige har finnar bosatt sig i olika mönster. Vad
gäller finnar i Sörmland/Östergötland är frågan hur
man avgör om det är skogsfinnar eller arbetskraftsfinnar? Hertig Karl hade en migrationspolitik där han
ville locka finnar till sitt hertigdöme, han ville dels ha
arbetskraft och så ville han att nya gårdar togs upp.
Finnarnas historia finns i samma källor som svenskarnas. De vanligaste källorna mellan 1580–1620 är
årliga räntan/jordeböcker/tiondelängder, riksregistraturet, Älvsborgs lösen 1613, sakören/domböcker.
1630–1640 är de vanligaste källorna kyrkböcker 1628

Frusna passagerare har stigit ur bussen vid gården Hacketorp.

15

(1687), på 1630-talet är det kyrkräkenskaper vidare
är geometriska kartor och landskontor vanliga källor.
Under 1640–1680 är kyrkböcker vanliga i vissa stift,
Landskontoret-skattläggning G III c och rannsakningar G III d och slutligen kartor.
Gunnar Larsson berättar om hur han hittar finska
bosättningar i Västmanland och Uppland.
I området finns 200 socknar och där finns
bosättningar från både öst- och västfinnar. I området
är även landskapet varierat från fullåkersbygd mot
Mälaren och skogsbygd i norr.
För att hitta finnbosättningar finns det olika
metoder, t.ex arkivforskning i originalkällor, kyrkobokföring, skattelängder, domböcker och kartor.
Studier i andra källor som uppteckningar, registerortnamnsregistret, fornsök, litteratur och Brobergs samling och slutligen att besöka olika platser.
Gunnars praktiska erfarenhet är att primärkällor
är snabbt, enkelt och tillförlitligt jämfört med domböcker som är mycket tidsödande. I hans område är
skattläggning ovanligt. Han besöker gärna platser
för att titta på spår av odling, topografi och jordart
och för att samtala med äldre markägare. Många av
de skogsfinska epiteten är inte användbara i Västmanland/Uppland. Epitetet finne kan dyka upp efter
många år i längderna. Samma person kan ha nämnts
med ett vanligt namn och plötsligt efter 10 år dyker
finne upp på den personen. Ortnamn som börjar på
finn. Namn som låter finska. Gunnar har gjort en
inventeringsblankett som innehåller: platsnamn, by/
socken, koordinater, fastighet (nu och tidigare), typ
(torp, äng, åker, bäck, sjö, kolbotten, gränsröse, område), fornsök RAÄ/beskrivning, ortnamnsregistret,
kartor, intilliggande namn, närhet till gräns, Broberg,
övriga källor. Vi fick se några exempel från Gunnars
inventering.

Martin Andersson presenterar 1500-talets finnar i
Sörmland.
Migration i det tidigmoderna Sverige, under
15–1600-talet. Migration var vanligt, ca 5% flyttar
varje år och det är vanliga hushåll, oftast flyttar man
inte så långt, 2–3 mil. I Finland och Norrland är det
ovanligt att flytta. När man flyttar över långa avstånd
flyttar man av speciella skäl eller till särskilda orter,
som städer, gods, bergsbruk eller militär.Vad var
Hertig Karls betydelse för inflyttningen från Finland?
Hertig Karl var en ”företagarfurste”. Hans hertigdöme
består av Sörmland, Närke och Värmland. Hertigen
gynnar nybyggare oavsett varifrån de kommer och
han reglerar det redan existerande regelverket för nybyggarverksamheten. Gustav Vasa hade varit liberal
mot nybyggare och alla fick några års skattefrihet i
hela landet. Hertig Karl uppmanar inte finnar att söka
sig till Sverige, men eftersom han uppmuntrar nybyggen kommer en del finnar av det skälet. En del finnar
vill också ha hertigens beskydd för sina gårdar i Finland eller nybyggen, vissa hänvisar han till kungen,
Johan III. Det finns bra källmaterial över finnar och
nybyggen från Hertig Karls tid, det är nog en av anledningarna till att hertigen uppmärksammats i samband med den finska invandringen.Södermanlands
Landskapshandlingar 1580:18 är en bra källa för att
studera när och var finnar flyttade till Sörmland.
Sörmländska finnar av Rikard Broberg är en bra källa
över tiden 1540–1570.
Vad säger historisk migrationsforskning? Man flyttar på olika sätt, stegvis migration innebär att man
flyttar ett steg i taget innan man når slutmålet efter
flera år. Under tiden har man försörjt sig på olika sätt
innan man kommer fram dit man kan leva som man
planerat. Kedjemigration bygger på att man har kontakter och nätverk och kan resa eller skicka brev. Det
finns olika faktorer som gör att man dras till en plats

Deltagare på
seminariet i Kolmården sitter
bänkade i konferenslokalen på
Fredgagården.
En av åhörarna
är Karolina
Karlsson.

16

”push-faktorer”, det kan tex vara städer som lockar
med jobb och rikedomar, militär, bergsbruk, gods
eller obebodda skogar. Det finns även anledningar
till att man vill flytta ifrån en plats ”pull-effekter”, det
skulle kunna vara högt skattetryck och plundrande
fogdar och knektar.
Det som skiljer Sörmland från Östergötland är
bl.a att Karl inte var hertig över Östergötland. Det
finns sämre källor i Östergötland eftersom Östergötland inte har SöH (1580:18). Från 1580-telet får man
använda sig av skattelängder och från 1585 finns
det gott om domböcker.För båda landskapen gäller
frågan; Vad är en finne? Man kan själv identifiera
sig som finne men det är också vanligt att man blir
tillskriven en identitet p.g.a språk, utseende, vanor,
föremål och ursprung. I källorna finns ingen skillnad mellan väst- och östfinnar, men de står för olika
förflyttningsmönster. Hur kan man hitta individer
som inte beskrivs som finnar i källorna? Och hur
hittar man dem som inte skiljer ut sig utan som har
mycket gemensamt med dåtidens invånare i Sverige?
Vad kan vi hitta om finnar i Östergötland? Vi kan
hitta ”finnar” i skattelängder och domböcker under
1500- och 1600-tal. Det finns bosatta ”finnar” både på
landsbygden och i städer och som arbetare vid gods
och i bergslagen. De finnar vi hittar i källorna kommer oftast vara vuxna gifta män som antingen betalar
skatt, får lön eller stäms inför tinget. Kanske kan man
finna några tiotal uppgifter om födelseorter i Finland. Om man hittar uppgifter om odling (tionde)
eller boskap (boskapslängderna) skulle man kunna
diskutera eventuellt svedjebruk. Det finns mycket lite

information om språk eller andra kulturella markörer
(i domböcker) det kan finnas några tiotals finska
ortnamn (i kartorna). Det kommer att vara svårt att
skilja ”östfinnar/skogsfinnar” från ”västfinnar”
Vad är intressant med Östergötland? Det finns belagd finsk inflyttning till Kolmården, men geografin
och kronologin är okänd. Det är intressant för att
jämföra skillnaden mellan hertigdömets skattläggning och övriga riket och även skillnader mellan kungens och hertig Karls roll för nybyggare.
Linda Blied visar hur man med hjälp av digitalisering och kartöverlägg kan hitta äldre bosättningar
på en viss plats. Linda visar utifrån exemplet Naggen,
som är en finnby i Medelpad. Linda använder sig av
programvaran ESRI ArcMap, det finns även ett gratis alternativ som heter QGIS. Hon utgår från lantmäteriets historiska kartor, t.ex geometrisk avmätning från 1750 och storskifte från 1799. Hon börjar
med så modern karta som möjligt. Det gäller att hitta
linjer som stämmer mellan den moderna kartan och
den gamla kartan, och sen kan man passa in den
gamla kartan till den moderna kartan. Man lägger de
olika kartskikten på varandra i dataprogrammet, så
man ser både den gamla och den moderna kartan på
varandra i kartvyn.
När man ska leta efter äldre bebyggelse i terrängen
finns det olika kartor som är lämpliga, tex Fornsök
med terrängskuggning och SGU:s brunnskarta med
höjdskuggning.

17

Tor Eriksson presenterar den nya boken Finnarna
i Kilsbergen av Jan-Erik Björk
FINNSAM jobbade med boken under 2018, det
startade med en konferens i Ånnaboda våren 2018.
Till produktionen av boken har man fått 80 000 kr.
Tryckningen kostade 65 000 kr, övriga pengar har
gått till marknadsföring och författarnas resor. Området täcker 12 socknar och man har hittat ett 80-tal
finnbosättningar.
Päivi Johansson, vice ordförande för fullmäktige
Norrköpings kommun:
Fullmäktige i Norrköpings kommun består av 85
ledamöter, kommunen har 140 000 invånare. I år
firar man demokratins år med anledning av 100 års
jubileet för kvinnlig rösträtt. Norrköping anses vara
en arbetarstad, men kan också ses som en borgarstad
från Louis de Geers tid (från 1627). Han startade en
vapensmedja i Finspång. 1860 försvann privilegierna
för hantverkare och kyrkan, samtidigt startade folkskolan. Textilindustrin har haft stor betydelsei Norrköping. Det är fint att vandra längs strömmen och
titta på hällristningar vid Himmelstalund, och genom
staden som består mest av 1800-tals bebyggelse.
Det har varit många bränder i Norrköping och 1719
brände ryssarna staden. 1919 började spårvagnen
trafikera staden och rådhuset är från 1910. Nu finns
universitetet i de gamla textilindustrilokalerna. I
Norrköping finns en anläggning för tryckt elektronik
och ett papperskluster med fyra bruk ligger i kommunen. På 1800-talet tillbringade Atterbom några
år i Kolmården. Då skrev han Lycksalighetens Ö där
Esterön är salighetens ö. Kungen flydde från plikt
och lojalitet för att uppfylla sina egna önskningar på
Lycksalighetens ö, men han ångrade sig och kom tillbaka till sitt kungadöme. Det känns som FINNSAM
och ert arbete representerar lust, egen glädje, plikt
och lojalitet mot förfäder och framtiden.
Busstur genom Kolmården med Margareta Tidman och Karolina Karlsson. Margareta Tidman
hade planerat en rundtur genom Kolmården med
fokus på kända finnbosättningar och gårdar med
namn som skulle kunna kopplas till finnbosättningar.
Vi började med lite information om Kolmårdens
kända stenåldersboplatser från gropkeramisk kultur
3350 f.Kr. till 2400 f.Kr., Fagervik i Marmorbruket,
Krokek och Säterboplatsen i Kvarsebo. På väg mot
Kvarsebo, norrut, norr om Lövsjön låg finnbosättningen Svenshöga, upptaget 1584.
Sedan fortsatte bussfärden i närheten och förbi ett
antal gårdar med namn som eventuellt skulle kunna
kopplas till finsk bosättning; Fågelbråten, Stugubråten, Finnkärr och Knektbråten. På gränsen mellan
Östergötland och Södermanland ligger Hällfallstorp,
det skulle kunna vara finnen Jakob som bosatt sig

i torpet Hällefall 1579. 1623 finns Sven i Hällefalla
som nybyggare. Vid Hacketorp åkte vi in till gården
och klev ur bussen, en stor eloge till busschauffören
som backade bussen in till gården! Hacketorp är en
fd finnbosättning enligt Goethe, tyvärr har alla gamla
handlingar rörande gården brunnit upp i samband
med branden i Stavsjö 1915, då herrgården och
arkivet brann upp. Bussen for vidare mot Jönåker, i
höjd med mossen Slätmon till vänster ligger Apaltorp
”Olof i Apaltorp begynt bygga 1589” betalar ”Rogh,
Malt, Hafra”. Ytterligare ett torp, Carltorp, som
kanske är en finnbosättning ligger hitom Apaltorp,
”Jacob i Karlstorp” omnämns som ”länsman över
finnarna”. Han lär ha haft goda relationer till finnarna
och kallats ”Hyväkuningas” -den goda kungen.
Från Jönåker går färden vidare till Kila, längs vägen
passerar vi gården Sjukälla som är en finnbosättning
från 1582, Olof finne. Gården var en gång socknens
kaplanboställe. Väster om Sjukälla, på höjden ligger ruinen efter Kila första kyrka från 1100-talet. På
1600-talet tillkom flera järnbruk, Virå 1633, Ålberga
1644, Stavsjö 1666. Det var långt till sockenkyrkan
och det var kyrkoplikt, 1589 och 1590 skänkte därför
Hertig Karl två tunnor säd per år till byggnadshjälp
av en ny kyrka längre västerut i Kiladalen invid Ålberga Bruk. Den invigdes 1750. Den nya kyrkan var
av trä men angreps dessvärre av husbock. Den fick
rivas och en tredje kyrka byggdes, den vi kan se idag.
Den invigdes 1963. I kyrkan finns Sveriges största
guldmosaik i koret. I Kila stannade vi vid kyrkan och
fikade i sockenstugan, där Börje Eriksson hälsade
oss välkomna och sa några ord om Kila hembygdsförening. Från Kila åkte vi vidare mot Herrbråten,
på vägen passerade vi Ramundsbäck där det finns
ett gammalt grönstensbrott. Vid Herrbråten hälsades
vi välkomna av Turi Sand Eriksson. Herrbråten var
i forna tider en by bestående av fem gårdar, Såggården, Nedergården, Backgården, Mellangården och
Västergården. I slutet av 1500-talet är byn ”upptagen
av ödemarken i allemans skog” Axel Lillia köpte byn
1670 som då registrerats som Herrbråten. För byns
bönder var det nog ett gissel att ha kungsvägen genom ägorna. Från tinget i Stigtomta år 1633 berättas
om problem. Margareta läste en historia om detta ur
Kilabygden. Turi följde med till parstugan som ligger
vid Backgården och förmodligen är från 1500-talet.
Innan plåttaket lades på hade huset tak från tre perioder, först ett nävertak, ovanpå det ett spåntak och
slutligen tegel. I Stavsjö stannade vi till och tittade på
huset som kallas ”Ryssköket”, det är det enda huset i
Stavsjö som inte brändes när ryssarna härjade 1719,
enligt traditionen höll kosackerna till här och lagade
sin mat därför skonades troligen huset. Byggnaden
uppfördes troligen på 1600-talet som förvaltarbostad
åt Gerdt Störning. Efter detta for bussen vidare genom Krokek mot Fredgagården där lunchen väntade.
Tor Eriksson återger vad tidigare forskning säger
om finnarna på Kolmården.
18

Här ligger en del av byn Herrbråten.

1988, Rikard Broberg, Finsk invandring till mellersta Sverige: en översikt från medeltiden till 1600-talets
slut.
1990, Kari Tarkainen, Finnarnas historia i Sverige
(2002, Harri Blomberg, Finnarnas historia i
Östergötland) tveksam källa
Lars-Olof Herou berättar om ett brev han fått
från Simonstorp 1989. Det handlar om stenvättar/
trollgubbe, som är tre staplade stenar på varandra i
närheten av huset som skydd mot onda makter.
Anja Presto från Östergötlands museum berättar
om Kulturarv Östergötland och deras hemsida karv.
se. Härifrån finns det eventuellt möjligheter att söka
bidrag till projekt som studerar finnar i Östergötland.
Det är ett outforskat område för Östergötland.
Maud Wedin, hur går vi vidare med ett projekt om
finnbosättningar i Kolmården?
Öppen diskussion.
Just nu finns 9 träffar för Östergötland och 1 för
Kolmården i skogsfinsk bibliografi.
Område: Kolmården. Hur avgränsar vi området?
Kommuner? Härader? Socknar?
Kan det vara bra att binda ihop med Tiveden projektet? Då får vi med området norr om Finspång och
Motala. Området blir väldigt stort. Finns det någon
person med lokal förankring i det området som vill
jobba med projektet? Vad är egentligen Kolmården?

Utgår vi från härader kommer även Vikbolandet
med. Kan man börja på ett litet avgränsat område,
Kolmårdens kärna, och sedan eventuellt utöka. Projektledarna får tänka ut och komma med ett förslag.
Vad är syftet med projektet, ska projektet likna det
nyss avslutade i Kilsbergen? Det skulle vara bra för att
kunna jämföra olika områden. Men då bör man leta
i samma typ av källor och genomföra inventeringen
på liknande sätt. I Kilsbergsprojektet har man samlat
in arkivuppgifter och sammanställt. För det projektet
sökte man projektmedel, kanske man ska göra det
även för Kolmårdsprojektet? Kilsbergenprojektet genomfördes på ett år.
Det behövs en kontaktperson som tar emot information. Man kanske ska göra det till ett 5-års projekt.
Ska man fokusera på skogsfinnar eller all finsk
bosättning?
Ska man fokusera på skogsområden? I häraderna
finns även jordbruksslätt med, där finns dokumenterade lösfinnar och finnar som fiskat.
Kilsbergenprojektet hade en hög ambitionsnivå
och gjordes snabbt. I vilken takt och vilken ambitionsnivå kan man tänka sig för Kolmården. Jan-Erik
Björk, Martin Andersson och de andra som gjorde
Kilsbergen boken hade inte möjlighet att närvara vid
den här diskussionen. De skulle kunna ge värdefulla
tips och dela erfarenheter från Kilsbergen projektet.
Gunnar Larsson inventerar Uppland och Västmanland utifrån ett annat sätt. Han föreslår att man kan
börja med att göra en översiktlig inventering utifrån

19

3.5. Litteratur
Brobergs material och titta i Dialekt- och folkminnessamlingarna i Uppland och sen utgå från det när
Stycket nedan är vad som slutligen strukturerades
man börjar leta i landskapet och på kartor. Intervjuer
kanske inte ger så mycket i de här områdena där den upp för projektet.
finska bosättningen inte är så allmänt känd. Fokusera
Tid:1575–1650
på torp och bosättningar med finsk anknytning, platserna där finnarna slog sig ner. Det är lättast att börja
Vad: Finska gårdar/torp
så.
Utifrån Stig Welinders förslag på struktur diskuterades område, tid, vad, hur.

Hur:
1. Skattelängder och tiondelängder, går snabbt
att gå igenom

Tid:1575–1650 (olika förslag beroende på vilka
källor som finns, 1579 fram till 1650)
Vad? Skogsfinnar, då behöver man leta i trakter där
deras livsmönster var möjligt -skogsbygd. Man kan
leta efter platser där det bott finnar – finska gårdar
och torp. Eller inte skilja på olika livsmönster utan
leta efter alla finnar.
• Alla finnar
Nej
• Finska gårdar/torp Ja, lättast
• Skogsfinnar
Eventuella tillfällighetsfynd
Eftersom det är enklast att leta efter finska gårdar/
torp bör vi fokusera på det.
Hur? -Vilka typer av källor? Välj vissa källor som
kan granskas källkritiskt! Efter olika diskussioner
kom vi fram till den här prioriteringsordningen vad
gäller källmaterial.
1. Skattelängder / Tiondelängder, går snabbt att 		
gå igenom

2. 1580:18, landskapshandlingar
3. Kartor, kyrkböcker (kyrkobokföring 1689, 		
kyrkoräkenskaper)
Projektets ambitionsnivå? Ska vi sätta slutdatum?
5 år? Ska man söka pengar, från t.ex. finska förvaltningsområden?
Margareta Tidman och Karolina Karlsson utsågs
till projektledare. Bägge två har senare avsagt sig som
projektledare. Linda Blied har istället tagit hand om
viss samordning. Linda har även tagit fram en karta
över vårt studieområde. Kartan bifogas till rapporten.

FINNSAM tackar sina bidragsgivare för viktigt
stöd till seminariet!

2. 1580:18, landskapshandlingar
3. Kartor, kyrkböcker (kyrkobokföring 1689,
kyrkoräkenskaper)

LÄNSSTYRELSEN SÖDERMANLAND

När man har koll på gårdar och namn kan man gå
vidare med de här källorna:
1. Domböcker, mest tidskrävande källan
2. Älvsborgs lösen 1613
2.1. RR riksarkivets hemsida SVAR
3.
3.1. Roteringslängder
3.2. Rannsakningar (Norrköping 1620 massor av
vallonrannsakningar)
3.3. Bruksarkiv, handlingar och kartor
3.4. Ortnamnsarkiv, SOFI

20

Kolmården före finnarna
färdiga källdatabaser kan användas. Bosättningen
utbredning kring år 1000 kan diskuteras utifrån Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. De medeltida gårdarna kan kartläggas utifrån Ortnamns‑
registret. Bådadera kräver källkritisk känsla, och utmarksbruket blir svårgripbart. Något blir dock vunnet som en bakgrund till gårdsröjningen årtiondena
omkring år 1600.

FINNSAMS lika ambitiösa som optimistiska plan
att kartlägga (skogs-)finsk bosättning i Kolmården
är presenterad i den nyutkomna konferensrapporten
från mötet i Kolmården härom året. För närvarande
råder stiltje. Att i arkiven – och kanske i landskapet –
finna på 1500- och 1600-talen nyröjda gårdar, avgöra
på vilka av dessa som brukarna talade finska, och
bestämma om det finns skäl att benämna några av
dessa brukare för skogsfinnar är en omfattande och
källkritiskt utmanande arbetsuppgift.

Tabellen över socknarna i forskningsprogrammets
östgötadel ger en antydan om vad man har att arbeta
med. Södermanlandsdelen är lättare, då mastodontverket Det medeltida Södermanland. Bd. 2. 3. Jönåkers
härad, Nyköpings stad finns tillgängligt med färdiga
kartor över gårdar och byar. Fornlämningsregistret
innehåller koordinater för alla fornlämningar men
också hjälpligt brukbara kartor.

Det skisserade arbetsprogrammet inbjuder emellertid till ytterligare en utmaning. Forskningen om
skogsfinnarna brukar arbeta med skygglappar gentemot resten av världen. I det föreliggande forskningsprogrammet kunde en fråga ställas: Vad fanns
i Kolmården före den (skogs-)finska inflyttningen
från slutet av 1500-talet? Hur såg den långsiktiga
bosättnings- och nyröjningsprocessen ut? Redan

Socken
Krokek
Kvarsebo
Kvillinge
Risinge
Simonstorp
Skedevi
Östra Eneby

Stig Welinder
stig.welinder@miun.se

Gravfält
5
14
8

Stensättningar
15
3
23
48

8
33

13
17

Medeltida namn
16
10
43
74
5
45
35

Årsredovisning
Enligt FINNSAM:s stadgar ska vid verksamhets-,
och räkenskapsårets slut styrelsen sammanfatta
verksamheten och den ekonomiska förvaltningen i
en årsredovisning.
Styrelsen får därför för verksamheten år 2019
framlägga följande årsredovisning.
1. Verksamhetsberättelse
1.1 Verksamhet
Konferenser
Under året har FINNSAM arrangerat tre konferenser:
*Vinterkonferensen ägde rum i Göteborg
8-10mars. Temat ”Skogsfinnarna som for till Nya
Sverige” var mycket passande i denna hamnstad belä-

gen vid Västerhavet. Vi besökte även en del platser i
Göteborg med koppling till Nya Sverige, bland annat Gamla Varvsparken varifrån fartygen avseglade
nedanför vid Göta älv till Delaware. År 2012 deltog
Jan Myhrvold och Maud Wedin på ett forskarseminarium i Philadelphia kring skogsfinnarna i området.
Nu lockades 50 deltagare att ta del av fortsättningen
med FINNSAMs egna forskare. Konferensen var ett
samarbete med bland annat Finlands honorära generalkonsulat Göteborg och Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad.
*Vårkonferensen som var förlagd till södra Ångermanland anordnades Kristi himmelsfärds helgen
31 maj-2 juni. En buss från Karlstad tog med sig
passagerare längs vägen, vilka på så vis fick en smidigare färd till Sandslån, där konferensen ägde rum.
Sandslån som en gång var världens största timmerskilje ligger vid stranden av Ångermanälven, där den
övergår till att vara havsvik. Vi besökte Gudmundrå

21

finnmark och Graninge finnmark. En av de tidigast
bebodda finnmarkerna i Skandinavien är Viksjö finnmark med bosättning redan under 1580-talet. Givetvis stod även en tur hit på programmet, där bland
annat Peter Sjölund höll ett föredrag om DNA-släktforskning i Ångermanland. Totalt var 51 personer
närvarande på konferensen.

*Vid en internationell konferens kring DNA, som
ägde rum på Umeå universitet 13-14 november,
föreläste Jan Myhrvold om skogsfinskt DNA. Föredraget som filmades finns inlagt på FINNSAMs hemsida.

*Höstkonferensen var placerad i Norra och Södra Finnskoga. I nordvästra Värmlands klassiska
finnmark träffades vi 30 augusti-1 september. För
konferensen fanns ett särskilt tema: Utveckling av
Finnskogen i Torsby kommun under 4 sekler. Förläggningen skedde på det mycket högt belägna Långbergets Sporthotell. Bosse Hansson höll en inledande
presentation av den finska bosättningen i Norra
Finnskoga medan Niclas Persson Tenhuinen tog
hand om Södra Finnskoga. På den här konferensen
deltog hela 93 personer, vilket gjorde att vi behövde
två bussar för lördagens utfärd. Färden gick bland annat till finngården Kallstan i Rikkenberget och Korset
i Röjden. Söndagen gav oss tillfälle att få höra en del
om de världsarvsplaner som finns för finnskogsområdet i norra och västra Värmland.

Under året har FINNSAM blivit representerat vid
ett flertal lokala finnskogsaktiviteter.

Inbjudningar
*Föreningen Värmlandslitteratur bjöd in FINNSAM att medverka med ett kortare föredrag i Värmlandsmontern under Bokmässan i Göteborg torsdagen den 26 september. Maud Wedin berättade om
FINNSAM och dess bokutgivning, och i samarbete
med Maths Östberg presenterades arbetet med den
skogsfinska bibliografin.

Lokala aktiviteter

Information
*Medlemsbladet FINNSAM-Information har
utkommit med fyra nummer. Redaktör för årets
tre första nummer var Monika Öhrn, men inför utgivningen av årets sista nummer övertog Anita Österman och Hans Bergström arbetet som redaktörer.
Ansvarig utgivare har varit Maud Wedin. Våra nya
redaktörer har behållit Monikas utformning av layouten i FINNSAM-Information.
*Ansvarig för FINNSAMs webbplats har varit
Maud Wedin.
*För FINNSAMs slutna Facebookgrupp harBo
Hansson varit administratör medan Jan Myhrvold
och Maud Wedin har varit moderatorer. Gruppen
har ungefär 80 medlemmar.
Arkiv
Ansvarig för FINNSAMs arkivmaterial har varit
Lena Gribing. Arkivhandlingarna förvaras på Arkivcentrum Örebro län.

1.2 Styrelse och övriga förtroendeposter
Styrelse
FINNSAMs styrelse har under verksamhetsåret 2019 haft följande utseende:
Funktion/motsvarande
Ordförande
Vice ordförande

Ordinarie
Maud Wedin, Falun
Jan-Erik Björk, Källby

Kassör
Sekreterare
Ångermanland-södra Lappland
Mellannorrland
Gävle-Dala/Orsa
Bergslagen
Närke-Tiveden
Värmland
Norge södra Finnskogen
Norge norra Finnskogen

Anette Norberg, V.Vargträsk
Tor Eriksson, Örebro
Maarit Kalela-Brundin, Umeå
Maud Wedin, Falun
Maths Östberg, Alfta
Tor Eriksson, Örebro
Lena Gribing, Finnerödja
Anita Österman, Gräsmark
Birger Nesholen, Kirkenær
Asgeir Lindberget, Braskereidfoss

22

Suppleant

Tord Eriksson, Stockholm
Linda Blied, Åby
Eva Jernqvist, Delsbo
Kenneth Norrgrann,Västerås
Yvonne Johansson, Laxå
Niclas Persson, Torsby
Jan Myhrvold, Gjerdrum
Mary G. Tangen, Tørberget

Projekt
*Under året har en film om Dalarnas finnmarker
spelats in med stöd av Region Dalarna. Filmen har
lagts inpå FINNSAMs videoarkiv. Den skogsfinska
informationsfilmen ”Skogsfinnarna – Berättelsen
om ett kulturarv, del 1” har i stort sett varit klar, men
förslag till korrigeringar och ändringar har beaktats.
*Maths Östberg har gjort en omfattande korrekturgenomgång av FINNSAMs bibliografi och kompletterat den med de senaste 13 årens poster. Idag
innehåller databasen 16 798 poster. Bibliografin är
utlagd på vår hemsida.
*Jan-Erik Björks bok om finnarna i Kilsbergen som
han har haft hjälp att framställa av en arbetsgrupp
från FINNSAM släpptes vid ett särskilt event i Örebro 9 juni. Boken som trycktes i 800 exemplar har
presenterats vid ett flertal tillfällen under året och
även funnit en stor läsekrets.
*Arbetet med att utarbeta en uppdaterad version
av boken ”Det skogsfinska kulturarvet” går framåt.
Arbetsgruppen har haft fem möten sedan hösten
2018 och lagt en plattform för det fortsatta arbetet.
Skrivregler har utarbetats till stöd för författarna och
en enhetlig bokproduktion. Författaravtal håller på
att tecknas, för att reglera hur artiklarna kan användas. En preliminär innehållsförteckning har upprättats och 17 författare har vidtalats. En sammankomst
om bokprojektet och skrivandet hölls med ungefär
hälften av författarna i oktober. Synpunkter kom då
in som föranledde några justeringar. Kostnaderna
för projektet har hittills varit resekostnader för arbetsgruppen, samt resor, övernattning och mat vid
författarträffen i Örebro. Arbetsgruppen har bedömt
att ekonomiska bidrag inte kan sökas förrän projektet
har något att visa upp. FINNSAMs beslutade ekonomiska ram har hållits.
*Ett projekt för kartläggning av finnbosättningar i
Kolmården startades under året. Av den anledningen
anordnades ett seminarium i området helgen 26-27
oktober. Drygt trettio personer deltog på seminariet,
varav ett flertal deltagare kom från trakten. Föredrag
hölls och en utfärd gjordes till platser med finsk anknytning i Kolmården. Till slut enades deltagarna
om att begränsa studieområdet till ett antal socknar
i Östergötland och Södermanland. Här letar vi med
hjälp av arkivmaterial med mera efter finska gårdar
och torp som har anlagts under tiden 1575-1650.
*En liknande studie som Gunnar Larsson har
bedrivit under några år blev till ett FINNSAMprojekt. Här handlar det om en inventering av finska
boplatser i Uppland och Västmanlands län under
1600-talet. Gunnar presenterade sitt arbete för oss

under seminariet i Kolmården. Han höll även ett
välbesökt föredrag på Upplandsmuséet kring ämnet
under senhösten.
*Ett projekt benämnt ”Kulturresa till finska Bergslagen” godkändes också som ett FINNSAM-projekt
av styrelsen under höstkonferensen. Projektet är
tänkt som ett samarbete mellan FINNSAM och en
nystartad lokal förening med bas i Hörken, Ljusnarsbergs kommun.
Norska delens ekonomiska redovisning
Kassören i Solør-Värmland Finnkulturförenings
norska avdelning tar emot inbetalningar åt FINNSAM på ett särskilt konto.
Styrelsen har haft tre protokollförda möten. I arbetsutskottet har ingått: ordförande Maud Wedin,
kassör Anette Norberg, sekreterare Tor Eriksson samt
ordföranden för Solør Värmland Finnkulturförenings
norska avdelning Jan Myhrvold.
Firmatecknare
Firmatecknare har för det svenska kontot under
året varit ordförande Maud Wedin och kassör Anette
Norberg. För det norska kontot har det inte funnits
någon firmatecknare.
Revisorer
Revisorer har varit Raili Söderberg, Sävar och Terje
Audun Bredvold, Åsnes finnskog.
Valberedning
Valberedningen har bestått av Jon Bodin, Säter,
Zeth Johansson, Bålsta och Ingunn Holm, Oslo. Sammankallande har varit Jon Bodin.
2. Ekonomisk redovisning
2.1 Kommentarer till resultat- och balansrapport
Resultatrapport
Kostnaden för medlemsbladet FINNSAM-Information har sjunkit med flera tusenlappar under år
2019 jämfört med år 2018. Under år 2019 var således
kostnaden för FINNSAM-Info 4 122 SEK. Kostnaden
för styrelsemöten i samband med vår-, och höstkonferensen blev under år 2019 ingen alls, medan kostnaden 2018 blev 10 000 SEK/NOK.
Årets resultat uppgår i Sverige till +11 317 SEK,
medan det i Norge uppgår till +5 688 NOK.

23

Medlemsläget

Balansrapport
Tillgångarna i Sverige uppgår vid årets slut till 215
470 SEK. Av dessa medel är 89 833 SEK fonderade för
olika ändamål. Tillgångarna i Norge uppgår vid årets
slut till 7 489 NOK. Av dessa medel är 2 703 NOK
fonderade för olika ändamål.

Resultatrapporten för Sverige visar att FINNSAMhar 222 enskilda och tre organisationer som är medlemmar vid årets slut. Resultatrapporten för Norge
visar att det finns 45 enskilda och 4 organisationer
som är medlemmar vid årets slut.

Verksamhetsplan för år 2020
Föreningens tre årliga konferenser genomförs som vanligt
Vinterkonferensen äger rum i Stockholm 6-8 mars med temat ”Skogsfinsk släktforskning”.
Vårkonferensen äger rum i Filipstads bergslag 29-31 maj.Tyvärr blev den inställd pga coronapandemin.
Höstkonferensen äger rum i Hassela11-13 september. Tyvärr blev även den inställd pga coronapandemin.
Inbjudningar och representation
Släktforskardagarna arrangeras i Skövde 22-23 augusti av Skövde Släktforskarförening. FINNSAM avser att
medverka här om bidrag kan fås.Tyvärr har årets släktforskardagar blivit inställda pga coronapandemin.
En presentation av FINNSAM och dess verksamhet ämnar föreningen bjuda åhörarna på i Region Värmlands monter under Bokmässan i Göteborg 24-27 september. Tyvärr blev även den inställd pga coronapandemin.
FINNSAM kommer att synas utåt även på andra håll under kommande år. Det sker bland annat i form av
föreläsningar runtom i Skandinavien.
Fler projekt bedrivs av föreningens medlemmar
Arbetet med att sammanställa en ny version av boken ”Det skogsfinska kulturarvet” går oförtrutet vidare.
Planen är nu att alla artiklar från författarna ska vara inlämnade före den 1 oktober 2020.
Den skogsfinska informationsfilmen ”Skogsfinnarna – Berättelsen om ett kulturarv, del 1” kommer att
läggas in på FINNSAMs videoarkiv under februari 2020. En ansökan om bidrag till en film om Gävleborgs
finnskogar och finnmarker som har skickats in till Länsstyrelsen Gävleborg i samarbete med Finnskogsmuseet blev beviljad i början av 2020. Även en film om Västernorrlands finnmarker planeras.
Kulturrådet har givit ytterligare bidrag till den fortsatta uppdateringen av den skogsfinska bibliografin för
år 2020.
Renoveringen av karaktärsbyggnader i Grangärde finnmark som FINNSAM har initierat följs upp under
året medan karaktärsbyggnader i Nås och Järna finnmark kan bli renoverade under året.
Kartläggningen av finsk kolonisation i Skandinavien är ett annat ämne där studier pågår i Västmanlands
län – Upplands landskap, där bidrag har beviljats av Region Uppsala. Även inventeringen i Kolmården fortsätter framöver. Inläggning av uppgifter i en databas, och publicering i form av skrifter och kartor är fortsatt
önskvärd.
Angående medlemsbladet ”FINNSAM-Information”
Organisationer som är medlemmar får i fortsättningen medlemsbladet tryckt i färg.
Två exemplar av FINNSAM-Info, vilka trycks i färg sparas som arkivexemplar. Anette Norberg ansvarar för
dessa. Frågan om utgivningsbevis ska utredas.

24

Finnsam - Finnbygder i Samverkan
Räkenskapsår 2019-01-01 - 2019-12-31

Balansrapport

TILLGÅNGAR
Upplupna intäkter och förutb kostnader
Förutbetalda kostnader Skogsfinska kuturarvet
Kassa och bank

SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL OCH FRÄMMANDE KAPITAL
Eget kapital
Eget kapital fr Norska kontot
Årets transkationer mellan Norge och Sverige
Årets resultat
Summa Eget kapital

Sverige (SEK)

Norge (NOK)

2019-01-01

2019-12-31

2019-01-01

2019-12-31

0

0

197 727
197 727

1 050
11 651
202 769
215 470

9 026
9 026

0
8340
7 489
7 489

106 630
0
0
5 327
111 957

111 956
0
-2 000
11 317
121 273

4 426
0
0
-1 529
4 426

4 426
0
2 000
5 800
12 226

3 790
0
797
12 405
790
0
0
54 075
2 155
6 171

4 000

2 703

364

2 703

Summa Fonderade Medel

80 183

3 790
0
0
12 405
790
0
0
0
0
21 191
50 000
1 657
89 833

Leverantörsskulder
Förutbetalda medlemsavgifter
Övriga upplupna skulder
Summa Kortfristiga skulder

424
2 000
3 163
5 587

0
2 400
1 964
4 364

100
0
100

900
0
900

197 727

215 470

6 419

15 829

Minnesfond
Konferensfond Norge
Bergslagen överskottsfond
Västerb o Norra Ångermanl överskottsfond
Släktforskardagar
Ånnaboda 2018
Filmprojektet
Bibliografiprojektet
Vinterkonferens 2019
Kilsbergens historia
Skogsfinska Informationsprojektet II
Kålmården

SUMMA EGET OCH FRÄMMANDE KAPITAL

Resultatrapport

Sverige (SEK)Norge (NOK) Norge (NOK)
2018

2019

2018

0
22 200
0
22 200

0
23 150
0
23 150

0
4 300
0
4 300

Summa

7 049
4 253
625
699
444
2 385
375
798
245
16 873

4 122
900
625
440
558
3 623
0
805
1 660
12 733

0
5 803
0
0
0
0
0
35
0
5 838

0
0
0
0
0
0
0
12
0
12

8 000
8 000
625
700
500
4 000
400
800
475
23 500

Resultat före projekt

5 327

10 417

-1 538

5 688

3 000

PROJEKT

0

0

0

0

0

RÄNTEINTÄKTER

0

0

9

112

0

5 327

10 417

-1 529

5 800

3 000

INTÄKTER
Försäljning böcker
Medlemsavgifter
Övriga ersättningar och intäkter

Summa
KOSTNADER
FINNSAM-info
Styrelsemöten vår o höstkonferens
Bokföring utskrifter
Kontorsmaterial o porto
Hemsida
Reseersättningar/Representation
Trycksaker
Bankkostnader
Övriga

ÅRETS RESULTAT

25

2019 Budget 2019
sv + no
0
0
5 700
26 500
0
5 700
26 500

Owe Kilström berättar om kvejen i Kammesmakk.

Torpvandring den 20 juli 2019
Nytt för året var ett försök från Solör Värmland
Finnkulturförening att marknadsföra ett veckolångt
arrangemang kallat ”Skogsfinska dagar”. Tanken
var att samordna de olika aktiviteter som försigick
veckan efter Finnskogdagene i Svullrya där den
självständiga republiken Finnskogen proklamerades
för 50:e året i rad. De tre dagarna i Svullrya lockar
alltid väldigt mycket folk och Skogfinske dagar var
tänkt som ett projekt för att visa upp den mångfald
av besöksmål och aktiviteter som pågår i hela Finnskogsområdet i Solör och Värmland och därigenom
förhoppningsvis locka fler att stanna kvar i området
några dagar längre. Timbonäs Långnäs Byalags bidrag till veckans aktiviteter var en torpvandring med
fokus på det skogsfinska arvet i Timbonäs.

Vandringen startade vid Byalagets egen stuga Kvarna där de tyska hyresgästerna förvånat kunde se hur
gräsplanen ner mot älven fylldes på med bilar. Vår
guide, Mikael Dubrovin, hälsade alla välkomna och
berättat kortfattat om hållpunkterna i dagens vandring och därefter gav sig ett drygt tjugotal nyfikna
iväg över bron över Fäbroälva.
Första stopp blev vid Kammesmakk där Edit Hellberg, eldsjäl och ägare till Ronkbostan, var mån om
att hålla slåtterängarna öppna. Detta har medfört en
unik blomsterprakt vid midsommartid. Tyvärr avled
Edit våren 2020.
Vi stannade vid Stjärnstenen, en platt stenhäll i
skogen med magis-ka ristningar. Skogsfinnarna hade
en animistisk livsåskådning. Varje växt, djur eller
t.o.m sten ansågs ha en själ som kunde vara vänligt,
eller fientligt sinnad, och för att kommunicera och
kontrollera denna själ så använde man sig av magiska
tecken och ramsor. De vanligaste tecknen man använde sig av på sina ristningar var Andreaskors som
ansågs beskyddande mot allt ont, och pentagrammen
som kunde vara goda eller onda beroende på om två
av spetsarna var riktade uppåt eller nedåt. Var spetsarna uppåt ansågs de anspela på ett förbund med
djävulen

Mikael Dubrovin var dagens guide.

26

fram och tittade på stenresterna av kvarnen som en
gång fanns i älven.
Vandringen fortsatte så mot Byvägen och förbi
Kampängen tills vi nådde fram till Kullen där vi
imponerades över den fantastiska utsikten innan vi
besökte den sista torkrian i trakten. En torkria är en
av de tre typiska skogsfinska karaktärsbyggnaderna.
De övriga två är rökstugan och finnbastun. Rian i
Kullen renoverades av Byalaget under 1990 talet och
Intresserade deltagare på torpvandringen.
här finns spåren av torkställningarna i taket och den
kallmurade rökugnen kvar. En annan ”sevärdhet” vid
Nästa anhalt var en inhägnad i sten i utkanten av
Kullen är garaget som byggdes ut med en liten ”låda”
Kammesmakk där markägaren Owe Kilström berätpå kortsidan för att bereda plats för den större bilen
tade om de olika uppfattningar som finns om vad
stenlämningarna egentligen är. Den troligaste förklar- en tidigare ägare köpte.
ingen är att det är en kvej, där boskapen drevs längs
Sista etappen passerar Mansekbakken, vilket lär
fägatan vid kvällningen för att sedan mjölkas i skydd
vara ”urhemmet” för släkten Trygg. Numera återstår
av murarna. En teori är att boskapen samlades där
för att man lättare skulle kunna ta vara på den gödsel endast rester av spismur, källare och röjningsrösen.
som producerades nattetid. Owe berättade också om Namnet sägs betyda ”Smultronbacken” vilket är ett
arbetet med att renovera Skårebostan, ett av de äldsta högst passande namn eftersom stigen ner mot torpet
bevarade bostadshusen i Timbonäs och som en gång kantades av solmogna smultron.
uppfördes av den rikaste bonden i Timbonäs.
Därefter var det bara några hundra meter nedförsbacke kvar tills vi åter var på Byvägen, ca 100 m
Längs slingrande stigar kom vi så fram till Abovanför Kvarna, där vandringen också slutade.
borrtjärnet där vi slog oss ner för att njuta av medhavd fika vid de enkla bänkar Byalaget ställt i ordTack Mikael och alla andra som var med!
ning. I närheten finns en tjärbränningsugn och vid
Anita Österman
tjärnet finns också stenåldersgravar. Vi gick också

Arkeogenetik i Umeå

Under rubriken ”DNA berättar människans och
släktens historia” anordnade Skytteanska Samfundet
i Umeå en konferens den 13-14 november 2019 i universitetets Aula Nordica. Konferensen som var öppen
för alla intresserade samlade ca 370 deltagare.
Den första dagens föreläsningar hölls alla på engelska. De gav en bred bild av den betydelse DNAanalyser kan ha för ett flertal discipliner. Insikter om
människors rörlighet och samverkan genom tiderna
ger möjlighet att upptäcka nya och intressanta sammanhang, inte bara inom arkeologi och angränsande
vetenskaper utan även t ex inom språkforskningen.
Dagen avslutades av journalisten Karin Bojs som
reflekterade över den viktiga relationen mellan amatörer och proffs.

Dag två inleddes av Roberta Estes från Michigan,
världskänd bloggare inom området.Via videolänk gav
hon en imponerande presentation av olika tjänster
för DNA-analyser. Hon avslutade med en uppmaning
om att låta testa sig och därmed öka underlaget för
fortsatt forskning.
Sedan var det skogsfinnarnas tur. Efter en allmän
orientering om skogsfinsk kultur och historia presenterade Jan Myhrvold det skogsfinska DNA-projektet i
en framställning som fick gott gensvar hos åhörarna.

Därefter följde ett flertal berättelser av personlig
och tankeväckande karaktär. Avslutningsvis berättade
Bo Lundqvist, chef för Kalla fall-gruppen i polisregion syd, om hur gamla brottsfall kunnat lösas genom
DNA-resultat och samarbete med släktforskaren Peter Sjölund. Metoden har nyss fått än större aktualitet
då dubbelmordet i Linköping klarades upp i början
av juni 2020.
Konferensen var mycket givande och välorganiserad. Det praktiska fungerade utmärkt. Variationen
mellan föreläsare och ämnen bidrog i sig till att belysa
det faktum att vi människor som har så mycket
gemensamt på DNA-planet, alla är av blandad
härkomst. Kunskapen om sammansättningen i denna
”mix” ökar ständigt och det är intressant att få ta del
både av forskarnas rön och av praktisk tillämpning.
Jag har här valt att inte referera de olika föreläsningarna i större utsträckning. De finns (än sålänge) på
webben. Tag gärna del av dem där: http://skytteanskasamfundet.se/> Äldre nyheter
Och just nu tänker jag också: Vilken tur att konferensen blev av, medan det inte var några problem att
samla så många!

Eva Jernqvist

27

... För dig som är intresserad av
skogsfinsk kultur och historia....
www.finnsam.org

28