FINNSAM

Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:

Nr 2
2021

Medlemstidning för FINNSAM - Finnbygder i samverkan
ISSN 2000-9399

1

Om FINNSAM-information
Syfte med medlemsbladet

FINNSAM information är ett medlemsblad som
ges ut fyra gånger per år till medlemmar i
föreningen FINNSAM - Finnbygder i samverkan.
Syftet med medlemsbladet är att ge medlemmarna möjlighet att ta del av aktuella rapporter,
protokoll, nyheter och konferensinbjudningar.

FINNSAM- information nr 2, 2021
Innehåll

Ansvarig utgivare

Maud Wedin, Falun, Ordförande i FINNSAM
3

Medlemstidningen ISSN är 2000-9399

3

FINNSAM:s organisationsnummer är
802429-6108.

7

Redaktion
Anita Österman
Timbonäs 140
SE-686 98 Gräsmark
Telefon +46 70 604 65 57
anita_osterman@hotmail.com

15
15
16
33

35

Hans Bergström
Övre Stortorpet, Långvak
SE-671 92 Arvika
Telefon +46 70 292 22 25
hans.bergstrom@textra.se

Några ord från
redaktörerna
Den blomstertid nu kommer – ja den är ju redan här.
Just nu sitter jag i Övre Stortorpet och tittar ut på
den magnifika syrenhäcken som sprider färgglädje
och sommardofter ända in i huset. Och faktiskt har
vi båda börjat se naturen på ett helt annat sätt sen
vi började på Skogsguidekursen på Klarälvdalens
Folkhögskola. Jag har alltid gått i skogen, plockat
svamp och bär eller bara suttit på en stubbe och
filosoferat. Helt plötsligt har vi båda börjat se oss
omkring; titta där; där växer grönskål, och där fnöskticka…. I något senare nummer ska vi skriva ett reportage om kursen när vi gått färdigt. Den handlar
om arvet efter skogsfinnarna, om kulturen, naturen
och om kvinnorna på Finnskogen.

Om redaktörens uppdrag
Redaktörens upprag är att sammanställa material
från föreningsmedlemmarna. Nästa FINNSAMinformation kommer ut i oktober månad. Vill du
ha med något i nästa nummer så är manusstopp
den 15 september.

Medlemsavgift
Medlemsavgiften är 100 NOK/SEK för enskild person och 300 NOK/SEK för institution/organisation.

Detta nummer av tidningen är återigen tämligen
välmatat med ett reportage om konferensresan till
Sandslån 2019 vilket inte tidigare har publicerats.
Dessutom finns den ekonomiska redovisningen för år
2020 med verksamhetsberättelse och protokollen från
det digitala års- och styrelsemötet som hållits finns
med. Stig Welinder bidrar med ett tips om en bok om
ristningar som förväntas utkomma framåt augustiseptember.

Betala din medlemsavgift senast 31 januari.
Om avgiften inte är betald senast 30 juni,
stryks du ur medlemsregistret.
Glöm inte bort att ange din e-postadress.

Sverige
Plusgironummer 646 27 77-1
Norge
Bankkontonummer: 1830.33.22104, Grue Sparbank.

Ha en riktigt skön sommar!
Anita o Hans

2

Om FINNSAM
FINNSAM bildades 1992 för att underlätta samarbete, forskning mm kring finnskogsaktiviteter.
Nätverket är öppet för alla som är intresserade av skogsfinnarnas kultur och historia.
FINNSAM arrangerar årligen en vår- och en höstkonferens där finnskogsområden är värdar.
FINNSAM-medlemmarna får därigenom lära känna olika finnskogsområden i Sverige eller Norge.
Vanligen arrangeras årligen även en vinterkonferens med arkiv- eller ämnestema. Regelbundet skickas
medlemsbladet FINNSAM-info med aktuella rapporter, protokoll och nyheter.
FINNSAM håller också i olika projekt innefattande litteratur, byggnader, släktnamn, släktforskning,
informationsfilm, bibliografi och mycket annat. Mer information om FINNSAM hittar du på
www.finnsam.org.

FINNSAM:s styrelse 2021
Ordförande
Maud Wedin, Bergalid 3, SE-791 32 FALUN
telefon: 070-692 28 64,
e-post: maud@finnbygden.se

Bergslagen
Ordinarie: Tor Eriksson, adress se ovan
Suppleant Kenneth Norrgrann, VÄSTERÅS
e-post: zinda@hotmail.se

Vice Ordförande
Jan-Erik Björk, Sjögrässtigen 4
531 73 KÄLLBY, telefon: 072-320 01 80
e-post: janne.bjork1@telia.com

Närke-Tiveden
Ordinarie: Lena Gribing, Anderstorp, SE-695 94
FINNERÖDJA, telefon: 070.231 77 15
e-post: lena.gribing@gmail.com
Suppleant: Yvonne Johansson, LAXÅ
yvonne_johans51@hotmail.com

Kassör
Anette Norberg, Västra Vargträsk 13, SE-921 92
LYCKSELE, telefon: 076-763 20 15
e-post: anette@vargtrask.one
Anette är även ansvarig för medlemsregistret.

Värmland
Ordinarie: Anita Österman, Timbonäs 140,
SE-686 98 GRÄSMARK, telefon: 070-604 65 57
e-post: anita_osterman@hotmail.com
Suppleant IngMarie Bohmelin, Hamngatan 21, 172
66 Sundbyberg, 073-7291550
ingmarie@bohmelin.se

Sekreterare
Tor Eriksson, Västra Nobelgatan 22, SE-703 55
ÖREBRO, telefon: 019-14 05 08, 070-823 44 25,
e-post: hummelgruvan1970@gmail.com

Norge södra Finnskogen
Ordinarie: Birger Nesholen, Gjeterudsvegen 76,
NO-2260 KIRKENÆR, telefon: +47-900 29 447
e-post: birger@skogfinskmuseum.no
Suppleant Jan Myhrvold, GJERDRUM
e-post: jan@fennia.nu

Ångermanland-Södra Lappland
Ordinarie: Maarit Kalela Brundin, Innertavle 381,
SE-905 96 UMEÅ, telefon: 070-527 92 73
e-post: maaritkalelabrundin@gmail.com
Suppleant: Tord Eriksson, STOCKHOLM
e-post: tord@kth.se

Norge norra Finnskogen
Ordinarie: Asgeir Lindberget, V. Strætåsvegen 241,
NO-2435 BRASKEREIDFOSS
telefon: +47-977 00 670
e-post: asgeir.l@gmail.com
Suppleant: Kirsten Tannåneset, Storskjaeret 73,
2437 HASLEMOEN, +47 41636253
skogtussa50@gmail.com

Mellannorrland
Ordinarie: Maud Wedin, adress se ovan
Suppleant Linda Blied, ÅBY
e-post: linda.blied@gmail.com
Gävle-Dala/Orsa
Ordinarie: Maths Östberg, V. Ösavägen 40, SE-822
40 ALFTA,telefon: 070-566 01 68
e-post: info@finnskogsmuseet.se
Suppleant: Eva Jernqvist, DELSBO
e-post: eva.jernqvist@gmail.com

3

På gården Arvidstorp i Skedevi socken finns en gammal loftbod kvar. Foto: Tor Eriksson.

Välkommen till en FINNSAM-helg på Regnagården
i Kolmården lördagen 18 – söndagen 19 september 2021!
För något år sedan anordnades ett inledande seminarium på Fredgagården i Getå i Norrköpings kommun
för dem som ville lära känna området Kolmården lite
bättre. FINNSAMs medlemmar samlades tillsammans med människor från traktens olika hembygdsföreningar lördagen 26 och söndagen 27 oktober
2019. Vi fick då lyssna till föredrag och göra en utfärd i området. Resan gick till gårdar på landskapet
Södermanlands sida av Kolmården.

Vi har kontakt med föreningar i trakten, och vi
gör en utflykt med buss till några bosättningar i
Regna och Skedevi socknar. Regnagården är belägen
i Regna kyrkby, en ålderdomlig by med lantliga omgivningar. Ett besök ingår på Regna hembygdsgård,
där över ett dussin byggnader finns att beskåda. Här
finns även ett rikhaltigt arkiv med domstolsprotokoll,
skifteshandlingar, bouppteckningar med mera.
Kanske finns här något vi kan ha glädje av?

Nu förflyttar vi oss till Finspångs kommun med
en rundtur i Östergötland. I detta landskap har
FINNSAM aldrig tidigare haft någon sammankomst.
Seminariet avhålles lördagen 18 och söndagen 19
september. Vi håller till på Regnagården, som ligger
ett par mil norr om samhället Finspång. På Regnagården spelades en del av pilsnerfilmen Pensionat
Paradiset med bland annat Thor Modéen in 1937.
Nu tillhör anläggningen som är vandrarhem Svenska
Turistföreningen.

Nu inriktar vi oss konkret på hur forskningen
kring (skogs)finnarnas historia i Kolmården ska bedrivas. Det är även angeläget att se finnarnas historia
i perspektiv till hur omgivningen såg ut. Vad fanns
före finnarna?
Preliminärt program för seminariet
Lördagen 18 september
11.30
Registrering och inkvartering på Reg		nagården.

Regnagårdens restaurang är stängd i år p.g.a. coronan. Således idkar vi för en gångs skull självhushåll
på Regnagården, som vi förfogar över helt och hållet
själva. Vi hjälps åt att tillaga lunch under både lördagen och söndagen. Lördagens middag körs ut från
Stjärnborgs Kök i Finspång. Vi köper in all dryck som
serveras till måltiderna. Vill ni ta med er egen dryck
går det förstås bra, och vi ber er att ta med för att
göra i ordning er egen frukost.

12.00

4

Vi äter lunch.

13.30
Vi går ombord på Kolmårdens
buss, som far runt i östgötadelen av Kolmården.
Avstigning sker vid Finnbråten, Finntorp och Arvidstorp. Kaffe serveras på Skedevi hembygdsgård i Käxelvik, där vi även får veta mer om föreningens arkiv
och samlingar.

18.00

Återkomst till Regnagården.

19.00

Middagen avnjutes i trevligt sällskap. I samband med måltiden underhåller Willy och Moni
Höglund oss med sång till gitarr. Willy och Moni har anknytning i olika grad till trakten. Det
bjuds även på allsång till några kända melodier.

21.00

Ett enklare samkväm avslutar dagen.

Söndagen 19 september
08.00

Frukosten ger energi för dagens övningar.

09.00

Ett antal personer får 10 minuter var för att berätta om nuvarande kunskapsläge gällande 		
forskningen kring Kolmården. Bland personerna finns Stig Welinder, Jan-Erik Björk, Linda
Blied och Margareta Tidman.

10.00

Kaffe med smörgås serveras i matsalen.

10.30

Vi som är inställda på att aktivt arbeta med finnarna i Kolmården diskuterar projektets 		
fortsättning. Vilken kunskap är önskvärd och hur kan den anskaffas?

12.00

Vi hjälps åt med lunchen.

13.30

En promenad görs till Regna hembygdsgård, där vi bland annat ser en loftbod från mitten av
1700-talet. Kaffe med hembakat bakverk avslutar besöket här och hela seminariet.

16.00

Var och en åker hem till sitt för den här gången.

FINNSAM har genom Linda Blied startat en facebook-grupp, FINNSAM Kolmårdsprojektet. Gruppen har 10
medlemmar, och vill du vara med här kan du kontakta Linda via facebook-sidan. Linda har även försett oss
med ett gemensamt konto på Dropbox, för inläggning och delning av spännande material med anknytning
till tidig finsk bosättning i Kolmården. Du kan även nå Linda på e-post linda.blied@gmail.com
Kartan över studieområdets omfattning är uppdaterad. Den senaste versionen bifogas till denna inbjudan.

Anmälan helst via e-post görs till:

Två dagar (inklusive logi i dubbelrum)
Två dagar (exklusive logi)
Två dagar (exklusive middag och logi)
En dag (lördag, inklusive middag)
En dag (lördag, exklusive middag)
En dag (söndag)
Tillägg för enkelrum

Tor Eriksson
E-post: hummelgruvan1970@gmail.com
Adress: Västra Nobelgatan 22, 703 55 Örebro
Tel: 070-231 82 22

Medtag sänglinne och handduk.

5

1 000:700:400:400:150:250:200:-

OBS! Respektera sista anmälningsdag söndagen 5 september

OBS! Betala inte in några pengar förrän jag hör av mig efter anmälningstidens slut. Avgiftens storlek
är beroende av antalet deltagare och hur mycket bidrag vi får!

----------------------------------------------------------------------------------------------Härmed anmäler jag mig till FINNSAM:s seminarium i Kolmården 18-19 september 2021!
Namn_____________________________________________________________________
Adress_____________________________________________________________________
Telefon____________________ E-post__________________________________________
2 dagar, inkl. logi i dubbelrum _____

2 dagar, inkl. logi i enkelrum ______

2 dagar, exkl. logi _______

2 dagar, exkl. middag och logi________

1 dag, inkl. middag (lö)_______

1 dag, exkl. middag (lö)__________

1 dag (sö)_______
Jag är vegetarian_________ Jag är diabetiker__________
Jag är allergisk mot till exempel gluten, laktos m.m.____________________________

Jag vill dela rum med________________________________________________________

Övriga önskemål
____________________________________________________________

Vi tackar våra medarrangörer och bidragsgivare för
ert viktiga stöd av vår konferens!

6

FINNSAM:s vårkonferens
i södra Ångermanland 31 maj – 2 juni 2019
Förspel torsdagen den 30 maj

agare dök upp. Tillsammans ett gäng på 45 personer.
Alla var dock inte med hela tiden. FINNSAMs vårkonferens 2019 i Sandslån inleddes med en
gemensam lunch på vårt vandrarhem.

Kristi Himmelsfärdsdag startade i Karlstad en Larsson-Resman Buss med vår vän Torbjörn Fransson
som chaufför resan mot södra Ångermanland. Syftet
var att konferensdeltagare från södra Sverige och
Norge skulle få en chans att färdas bekvämt upp till
Sandslån vid Ångermanälven, där vårens konferens
ägde rum. På bussen fanns det även möjlighet att presentera något ämne för sina medresenärer. Själv klev
jag på i Örebro försedd med två kartonger böcker av
FINNSAMs nya verk om Kilsbergsfinnarna.

Programmet började klockan 13.00 då Maud Wedin hälsade alla välkomna och presenterade FINNSAM och vilka projekt som är aktuella inom ramen
för föreningens verksamhet just nu.
Det pågår projekt kring film, litteratur, DNA samt
byggnader.

Under eftermiddagen nådde vi fram till Finnskogsmuseet i Skräddrabo. Här klev vi av bussen för
att åter besöka detta enastående tvärskandinaviska
museum. I biblioteket finns nästan all känd finnskogslitteratur. Turen gick så vidare mot Arbrå och
Bjuråker, där middagen serverades på Avholmsberget. Då man här befinner sig 210 meter över havet
finns här Hälsinglands vackraste utsikt. Man har en
fin vy över Dellensjöarna och angränsande Norrbo
socken. Eva Jernqvist berättade om sin hembygd, att
Norrbo är en av de socknar där finnbefolkningen
bodde i centralbygden, med släktband både inom det
stora skogsfinska relationsnätverket och med hälsing- Jan Samuelsson föreläser för oss i Sandslån.
ska bondesläkter. Sedan åkte vi ned från AvholmsberDärefter höll professor Jan Samuelsson från Mittget, och tjugotalet passagerare fortsatte till Gnarp, där
universitetet ett föredrag om förhållandena i Finland
övernattningen skedde på Berggårdens Gästgiveri.
i början av 1600-talet och Axel Oxenstiernas förvaltningsreformer. Gustav Vasa drog in många förläningFredagen den 31 maj
ar i riket i början av sin regeringstid i syfte att själv få
På fredagen rullade bussen först till Sundsvall, där kontroll över skatteintäkterna. Makten försköts från
kosan styrdes mot Norra Berget. Här betraktade säll- högadeln till gagn för riket. Ofrälse eller lågadliga
personer tillsattes som fogdar som drev in skatt och
skapet ett lofthärbre från Finnsjön och Bredsjörapporterade direkt till kungen. I ett härad kunde det
stugan från Ljustorp. Bredsjöstugan byggdes under
finnas 100 fogdar. Centralt skapades en kammare där
1700-talets första hälft av finnen Daniel Mattson.
Under färden vidare mot Sandslån fick vi bland annat landets räkenskaper kontrollerades och ett kungligt
höra Maud Wedin berätta om finnbosättningar i Me- kansli som skötte kungens brevväxling. Cirka 10
personer arbetade i kammaren och 10 personer i
delpad. Framkomna till Sandslån var det roligt att se
så många bekanta ansikten igen. Även några nya delt- kansliet. Under perioden 1570 – 1650 kartlades varje
gård i Sverige för att kunna skattläggas.
Ärendemängden ökade enormt och det blev till
slut kaos i statsförvaltningen. Ärenden låg i högar. En
reform av statsförvaltningen blev nödvändig. Det behövdes en mellaninstans – län.
I början av 1600-talet utsågs Axel Oxenstierna till
förste minister. Han tog itu med att reformera statsförvaltningen inspirerad av samtiden i Europa där
liknande förändringar gjordes.
1614 inrättades Svea hovrätt – den kunde kontrollera
häradsrätterna och ledde till att det blev en enhetlig
rättsskipning i landet. Det blev också en instans där
man kunde överklaga en dom.

Maud Wedin hälsar välkommen till konferensen i Sandslån.

7

1750 –

1618 inrättas en kansliordning. Riksarkivet bildades
och fick till uppgift att bevara och ordna rikets arkiv.

Stora nybyggarperioden, finnar och 		
samer men framförallt svenskbönder.

Tidiga finnar i Ångermanland: Viksjö 1584 – Per
finne, Gudmundrå Mjövattnet omnämns Pål finne
1595. På Olof Träsks karta 1639 finns fem gårdar i
Viksjö. Finnarna i Ångermanland flyttade ofta. De
sökte bättre marker för odling. Krig och restriktioner
mot svedjande var också en anledning.

1634 genomfördes en stor regeringsform. Centralförvaltningen delades upp i kollegier till exempel
krigskollegiet, kommerskollegium, bergskollegium.
Länsstyrelserna inrättades också under ledning av
en landshövding. Landshövdingen var kungens befallningshavare och ansvarade för skatteväsendet,
utskrivningen av soldater och skulle bevaka kronans
intressen.
Förhållanden i Finland – särdrag på 1500-talet. Det
finska området påverkades av avståndet till centralmakten. Staten hade en svag ställning med oärliga
fogdar som följd. Deras framfart granskades inte av
centralmakten. Städerna var små. Postgången tog
lång tid särskilt under vintern.
Finland påverkades också negativt av Vasa-sönernas brödrastrider. Krig med Ryssland gjorde att
skatteutskrivningarna ökade och militärtrupper marscherade genom landet. Det blev en stor påfrestning
på bönderna och under 1590 – talet uppstod flera
bondeuppror. Dessutom var det en kall period ”lilla
istiden” som gjorde att man fick sämre skördar än
tidigare. Finland styrdes från 1594 av en generalguvernör. 1623 inrättades en hovrätt. 1637 blev Per Brahe generalguvernör för Finland och han genomförde
en rad förändringar. Fyra län skapades. Postväsendet
byggdes ut. Åbo akademi inrättades 1640.

Kaffet serveras i Finnmarkens bygdegård. Allan Karlsson och
hans hustru presenterade Bygdeföreningen.

Nu var det dags att bege sig i väg på en guidad
busstur från Sandslån mot Nästvattnet och Mjövattnet på Gudmundrå finnmark. Längs vägen guidade Maths Östberg och Ann-Christine Näsholm.
Ann-Christine har forskat om sin hembygd och
skrivit boken ”Svunna tider i Ovanmo”. Hon berättade om byarna vi passerade. Framme i Finnmarken
bjöd bygdeföreningen på fika. Allan Karlsson berättade för oss om föreningen och om den studiecirkel
föreningen har haft. Här har de forskat om de finska
bosättningarna i området. Den första finnen som
omnämndes hette Pål och bosatte sig vid Mjövattnet.
1596 bosatte sig nästa finne Mats Hindersson vid
Nästvattnet. Allan visade sig vara en visdiktare och
hans hustru sjöng en visa för oss som Allan skrivit
om finnarna som kom. Rune Nordlander visade oss
sedan platsen för den första bosättningen vid Mjövattnet. Mycket vackert belägen på en liten höjd med
sjön nedanför. Inget finns kvar av boplatsen.

Nästa föredragshållare att framträda på konferensen var Maud Wedin. Hon behandlade ämnet
Den skogsfinska kolonisationen i Ångermanland. Inflyttning av finnar till Ångermanland finns beskrivet i
slutet av 1500-talet. Vägen mot norrlandskusten gick
via Gävle men med stor sannolikhet kom de flesta
direkt över havet till Härnösand. Härnösand grundades som stad 1585 av Johan III men dessförinnan
var platsen redan känd som en samlingspunkt för
handel runt Bottenviken. Vid marknaden 1596 finns
fem handlare från den östra sidan av Bottenviken
omnämnda. Av Ångermanlands 37 socknar fick 25
finska bosättningar – det är det landskap i Sverige
med flest finnbosättningar näst Värmland. Kolonisationens viktigaste perioder:
Runt år 1600
			

Direkt från Finland till nybyggen i söder och ödehemman i
norr och väster.

1625-1650		

Omflyttning av lösfinnar från 		
de tidigaste bosättningarna till
ödehemman i norr.

1670-1690

Förtätning och nybyggen.

1710-1730		
			

Stora ofreden - nya ödehem-		
man, flyktingar och soldater.

En skylt med namnet Finnmarken

8

i Härnösand utan att sonen på något sätt försökte
hjälpa henne. Den 1 juni 1675 var det dags att verkställa dödsdomarna. Häxorna fördes till Torsåkers
kyrka där de fick den sista nattvarden. Sedan var
det dags för vandringen mot Bålberget där 71 personer först halshöggs och därefter slängdes på bålet.
En av kvinnorna som avrättades, Märit i Tunsjö var
av skogsfinsk härkomst. Vi vandrade längs en stig
upp till toppen av berget nästan på dagen 444 år
efter avrättningarna. Samma stig som ”häxorna”?
Stämningen bland oss var lite tryckt och sorgesam.
En minnessten är rest på platsen. På hemvägen passerade vi Torsåkers kyrka.

Rune Nordlander i samspråk med två damer klädda i lila måste
förstås förevigas.
.

Lördagen den 1 juni

Dags att äntra bussen igen och nu på väg till
Häxberget. Under vägen berättade Maarit Kalela
Brundin om Häxprocesserna. Redan på 1400-talet
började häxprocesser i södra Europa men i Sverige
fick häxjakten riktig fart först under 1670-1680 talet
då Karl XI var Sveriges kung. Syftet var att utrota
trolldom men också rädsla för katolicismen. Den
största häxprocessen i Sverige genomfördes 1674 i
Ångermanland. Vid rättegången på gästgivaregården
i Hammar i Torsåkers pastorat dömdes 71 sockenbor

Efter frukost gav vi oss i väg med bussen.
Ann-Christine Näsholm guidade oss längs vägen
och berättade om de byar vi passerade. Här ”Ovan
Mon” fanns många finska bosättningar. Vi besökte
hembygdsgården i Viksjö som finns i gamla skolan.
Vi bjöds på gott fika och tittade på de föremål som
finns samlade där. Med buss åkte vi sedan till Viksjö
Folkets hus där det var dags för föredrag. DNA-släktforskning i Ångermanland – Peter Sjölund.
Peter Sjölund bor i Härnösand så Ångermanland ligger honom varmt om hjärtat. Den första till namnet
kända ångermanlänningen hette Gulle och han
föddes 1460. Den första kända verifierade släkten är
Buresläkten. Y-DNA ärvs direkt från far till son. Här
kan man alltså följa faderslinjen mycket långt tillbaka. Mitokondrie – DNA ärvs från X-kromosomen
alltså direkt från mor till dotter. Här kan flickor följa
mödernelinjen bakåt i tiden. Knepigare blir det om
man vill följa ett släktskap med arv blandat från både
mor och far, vilket kanske är det vanligaste. Då får
man ta till andra knep. Försöka finna någon släkting
som har en rak linje på mödernet eller fädernet. Peter
visade en bild på raka mödernelinjen gällande hans
egen svärmor. Familjen har en ovanlig X-kromosom
och den kunde följas till den första kända kvinnan,
Kerstin som var född cirka 1610. Här har man följt
döttrar på raka mödernelinjen via döttrar och systerdöttrar från olika generationer.

Deltagarna vandrar tillbaka
från första boplatsen vid Mjövattnet.

Vi befinner oss uppe på Häxberget.

från Torsåker, Dal och Ytterlännäs till att brännas på
bål för trolldom. De hade utpekats av så kallade vispojkar, barn som berättade att de sett häxorna flyga
till Blåkulla och även själva förts dit. Prästen Laurentius Hornaeus var drivande i processen. Han var
hängiven att rannsaka och döma häxor. Hans egen
mor Elisabeth Målares dömdes till döden för häxeri

DNA-experten Peter Sjölund breder ut sig.

9

från 1635. Graninge var första järnbruket i Ångermanland och anlades på 1670-talet. Järnbruken växte
snabbt till i antal och behovet av träkol ökade fort.
Skogsföretag bildades och började köpa upp skog
av bönderna. 1929 bildades SCA genom att många
mindre skogsbolag gick samman i en stor koncern.
SCA är idag Sveriges största privata skogsägare. Man
äger och tillverkar många olika sorts produkter av trä
såsom sågade trävaror, tidningspapper, flis, hygienpapper med mera. På senare tid har man också börjat
använda mark för vindkraftverk.

Måltiden intas i Viksjö Folkets hus.

Det finns flera företag som erbjuder DNA testning.
Peter rekommenderade att man lämnar test hos flera
företag då man får olika svar beroende på vilka och
hur många kromosomer företaget analyserar. Vanligast förekommande i Skandinavien är Family Tree så
Peter rekommenderade att börja med det. Han visade
oss också en lista med ”nyord” inom släktforskningen:
Genealogi = Släktforskning. Genetisk genealogi =
DNA släktforskning. Forensisk genealogi = Rättslig/
kriminalteknisk släktforskning.
Han berättade också några rörande historier om
syskon som funnit varandra genom DNA och hur det
gått till. Släktingar har också funnit varandra på andra sidan jorden tack vare DNA.
Nästa föredrag De skogsfinska ortnamnen i Viksjö
med omnejd – en kulturskatt – Maud Wedin.
Viksjö är en av de tidigaste kolonisationerna i Ångermanland. Marken är bördig och lätt att bearbeta.
Runt om fanns skog att svedja. 1584 omnämns Per
och Henrik finne i Viksjö. 1589 omnämns Store
Lasse, 1591 Gäste-Lasse och 1610 Olof Larsson. 1639
års karta visar 5 gårdar.
Den finska bosättningen har givit upphov till många finska ortnamn: Maud visar en karta med bland
annat Påckaris -berget,- tjärnen,-myren och Påckarisbäcken. Paljakatjärnen. Palvara, Palvarahöjden,
Palvaratjärnen, Kompomäki, Paskalampi, Kankanpä.
Ja, listan kan bli hur lång som helst.
Vi får också lära oss lite finska, orter som börjar
eller slutar på mack, mäck fi mäki berg eller backe,
rass, rasi fi rasii obränt svedjeland, ahå/tt fi aho/t
igenvuxen svedja, lamp, lamm fi lampi tjärn. Exempel på skogsfinska ortnamn: Kestilamp, Ahå-slotten,
Kombamäck, Rasitorpet, Tappela kommer av Tapani/
Stefan, Villola kommer av Vilhuinen.
Skogsföretaget SCA bjöd på lunch i Viksjö
Folkets hus och Björn Lyngfeldt berättade om SCA:s
verksamhet i området. Wira bruk anses som ett av
de äldsta järnbruken i Sverige med privilegiebrev

Efter lunch begav vi oss i väg till Västanåfallet. I
Viksjö anslöt Lars-Ola Norén som guidade oss och
berättade om finnbosättningar och byarna vi passerade längs vägen mot Västanåfallet och han guidade
oss sedan i den fina utställningen.

Lars-Ola Norén visar oss
utställningen i Västanå.

Västanå järnbruk grundades 1744 av köpmannen
Daniel Danielsson Krapp. Järnbrukshanteringen kom
i gång två år senare. I mer än 150 år var bruket ett
centrum för näringslivet i Viksjöbygden. För järnframställningen behövdes mycket träkol och det sys-

Här ståtar en hässja vid Västanåfallet.

selsatte många i trakten runtomkring att framställa
träkolen. Det imponerande Västanåfallet kastar sig
90 meter utför berget. Vattnet och fallhöjden även
nedanför själva fallet har utnyttjats för vattenkraft
under järnbrukets tid, och var en av förutsättningarna för brukets tillkomst.
I den gamla trösklogen finns en mycket fin utställning om järnframställningen, om naturen och djuren
i trakten men framför allt spännande för oss, en
berättelse om de finnar som slog sig ner i trakten.
Vi begav oss nu mot Graninge och längs vägen
berättade Maths Östberg om Albert Viksten. Albert
10

Viksten levde mellan åren 1889-1969. Han föddes
i Vojen, Graninge socken i Ångermanland. Genomgick Hola folkhögskola. Arbetade som skogsoch järnvägsarbetare och sjöman innan han blev
journalist i Nya Norrland och Norrskensflamman.
1924 gifte han sig med Lisa Brolin, och paret bosatte
sig i Hälsingland. Han skrev ett 50 tal böcker. Några
av hans böcker är Eld och bröd, Bäverbäcken och
Pälsjägarnas Paradis. Till hans 50-årsdag hade författarvänner samlat ihop pengar till en grundplåt i det
som kom att bli hans författarstuga vid Ängratörn.
Här levde han sedan större delen av sitt liv och skrev
boken Mitt paradis.
Nils Erik Visén guidade oss genom Graninge
bruks historia. Enligt sägen så började brukets historia på 1580-talet då finländaren Anders Finne kom
till Graningesjön. Sedan dröjde det ända fram till
1673 innan järnhanteringen kom i gång på initiativ
av guvernören över Norrland, Carl Larsson Sparre,
som kommit till området för att mäkla fred mellan
några svedjefinnar som blivit oense om mark. Sparre
upptäckte att här fanns mycket vatten och skog vilket
behövdes för att framställa järn. Bruket med masugn och hammarsmedja stod färdigt 1677 och var
det första i Ådalen. Vid krig med Danmark brändes
bruket ner samma år men återuppbyggdes och järnhanteringen kom i gång igen. Malmen importerades
från bland annat Utö i Stockholms skärgård. 1720
fanns 290 personer på Graninge bruk.
Efter kaffe i Graninge Fritidscentrum anträdde
vi färden mot Tunsjö och fick vi lyssna till Maths
Östbergs föredrag om Daniel af Tunberg. Född som
Daniel Larsson 1712 i Tunsjö, Dals socken i Ångermanland. Av skogsfinsk härkomst. Började studera
till präst i Uppsala 1731 men var mer intresserad av
mekanik. Från 1745 antagen som medarbetare till
Christopher Polhem.
Konstruerade en harv och såningsmaskin. Konstruerade en torrdocka så man ej behövde dra upp båtar
på land när de skulle repareras. Byggde tillsammans
med Augustin Ehrensvärd, Sveaborg i Finland. Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Byggde
kvarnar, slussar, dammar och reglerade vattendrag i
Finland. Utarbetade förslag till Trollhätte kanal, som
sedan utfördes. Utarbetade förslaget till Göta kanal,
som Baltsar von Platen använde vid byggandet.
Ledare för byggandet av marinanläggningen i
Karlskrona. Gjorde en modell av en U-båt.
Mottagare av Vasaorden och adlad af Thunberg 1771.
Död 1778. Vi stannade vid ett minnesmonument
över Daniel af Thunberg vackert beläget vid Tunsjön.
Efter besöket vid minnesmonumentet berättade
Elinor Eriksson om Daniel af Thunbergs morfars
mor. Märit var gift med Mikael. Hon och sonen Anders anklagades för att vara trollpackor. Märit hade
enligt vittnen varit på Blåkulla och ätit, druckit,
dansat och bolat med satan själv. Sonen Anders 12

år, hade ett djävulsmärke i pannan. Märit var en av
”häxorna” som dömdes och avrättades på Häxberget
1675. Anders fall var mer komplicerat och trolldomskommisionen fick döma honom. Anders frikändes
och levde sedan vidare sitt liv i Tunsjö.

Ann-Christine Näsholm berättade om Filitjärnsdoktorn – en kändis i trakten. I Filitjärn bodde och
verkade Filitjärnsdoktorn. Han hade kraft att bota
folk från diverse sjukdomar. Eksem botade han med
salva som han tillverkade själv. Han hade också
förmågan att stämma blod.
Med hjälp av glas, kniv, silver och ben kunde han
hjälpa till med att hitta borttappade saker.
Han hade också en förmåga att ”ställa” personer eller
djur. Personen blev som förstenad och fick stå still till
förtrollningen hävdes.
Jan Myrvold uppdaterade oss om Skogsfinsk DNA.
Det skogsfinska DNA-projektet startade 2008 med
syfte att bidra till kunskap om migration och skogsfinska släktnamn. De skogsfinska släktnamnen har
en ålderdomlig karaktär med dagens finska öron.
Gottlund samlade in många finska släktnamn och då
släktnamnen ärvdes från far till son kan man med
hjälp av Y-kromosomen få reda på till vilken släkt en
nu levande person hörde. För att vara säker måste
två olika personer med samma Y-kromosom hittas.
Den finska Y-kromosomen skiljer sig markant från
andra skandinaviska former. Vanligaste haplogruppen i Skandinavien är I1, R1a och R1b medan den
vanligaste haplogruppen i Finland är N. Skogsfinnar
har till 82 % haplogrupp N. 1300 personer är testade
inom det skogsfinska DNA-projektet. 373 manslinjer och 60 kvinnolinjer har följts. 56 släktnamn är
bekräftade.
Efter en intensiv dag var vi hemma i Sandslån igen
där Kramfors kommun bjöd på middag. Kommunstyrelsens ordförande Jan Sahlén hälsade oss välkomna och berättade om kommunens verksamhet. Han
berättade om Sandslån som var ett nav i flottningen
i Ångermanälven och sysselsatte 1000 personer med
att sortera timret. Det var liv och rörelse kring älven
med många sågverk och fartyg som kom och gick.
Efter middagen var det filmvisning av den skogsfinska informationsfilmen del 1”Skogsfinnarna
– berättelsen om ett kulturarv. Återstår en del arbete
innan filmen är helt klar men mycket informativ och
trevlig i sin nuvarande skepnad. Efter filmen mingel
med dryck och snacks.
De flesta kröp i säng ganska snart efter en intensiv
dag.

11

Finsk invandring till Tiveden med omnejd – Lena
Gribing. Finnerödja Hembygdsförening ansökte
och fick hösten 2017 projektpengar från Riksantikvarieämbetet för att kunna forska vidare om den
finska invandringen i Tiveden och närliggande områden. En fristående arbetsgrupp bildades med Lena
Gribing som projektledare. Deltagare var släkt- och
hembygdsforskare från flera kommuner i trakten.
Projektet pågick från januari till oktober 2018. (Texten kopierad från hemsidan) Lena visade en mycket
fin hemsida fullspäckad med information. Adressen
är: tivedsfinnar.se Gå in och titta!
Sandslån

Söndagen den 2 juni
Efter frukost följde tre föredrag. Ödehemman som
togs upp av skogsfinnar i Ångermanland - Maud
Wedin. 1570 – 1610 var klimatet i Sverige mycket
kallt och perioden kallas ”lilla istiden”. Som kallast
var det perioden 1570 – 1610 och under 1690 talet.
Dessutom pågick trettioåriga kriget där Sverige var
engagerat 1630 – 1648 och den så kallade Stora ofreden 1700 – 1721. Allt detta sammantaget gjorde att
det var mycket hårda tider och svårt att bedriva jordbruk. Folkmängden i Ångermanland minskade och
många torp stod öde. Statens skatteintäkter krympte.
Inflyttningen av finnar från 1580-talet välkomnades till nybyggen i södra Ångermanland och till
ödehemman i norra och västra delen av landskapet.
Klagomål började dock inkomma från den svenska
befolkningen pga. konkurrensen om den livsviktiga
jakten och fisket. På 1630-talet försökte myndigheterna att aktivt styra lösfinnar från folkrikare trakter
mot de avfolkade delarna och ödehemman i norra
och västra Ångermanland. Av mer än 100 finska
bosättningar i Ångermanland är nästan hälften före
detta ödehemman och tidigare svenska hemman.
På 1640-talet började dock statsmakten med
drottning Kristinas stränga plakat från 1646 intensifiera sina försök att skaffa åbor till ödehemmanen.
Ett exempel av flera på statens försök till omflyttning
kommer från Torps ting i Medelpad 7 juni 1646.
”Sigfrid Pålsson på Leringen handsträcker välaktad
lagman P Månsson för sin måg Eskil Mårtensson, att
hans skall förskaffa honom till Ångermanland efter
välbenämnde Landshövdingens befallning, att där
upptaga ödehemman.”
Många finnar blev dock inte långvariga på sina
nya boplatser. De avvek från sina platser när de inte
längre omfattades av skattefrihet. Myndigheterna
hade dålig kontroll på hur stora och var de finska
boplatserna var belägna. 1639 kartlades finntorpen
av lantmätaren Oluf Tresk för första gången i Ångermanland, Medelpad, Hälsingland och Jämtland. Staten ville få bättre kontroll på var torpen låg och deras
skattekraft.

Viksjöfinnarnas vidare äventyr mot Jämtland –
Maud Wedin. Lennart Stenman föreslog för många år
sedan att det skulle forskas och jämföras tre olika typer av finnbygder som haft olika förutsättningar och
därför utvecklats på olika sätt.
1 Värmland – isolerat från omvärlden.
2 Bergslagen – påverkat av bergsbruket.
3 Nordanstig i Hälsingland – nära gammal jordbruksbygd.
Kanske Ångermanland kan vara en fjärde kategori
med sina ödehemman?
Här följer en berättelse om Viksjöfinnars äventyr i
Jämtland:
Olof Larsson i Viksjö, Ångermanland hade många
barn. De yngsta sönerna Erik och Anders sökte sig
från hemmet för att finna en plats att slå sig ner på.
De kom till Flåsjön, Jämtland och försökte etablera
sig där på 1650-talet. Runt Flåsjön var det bördigt
och öde men de svenska hemmansägarna körde bort
dem från platsen och menade att det var deras utmark som de också betalade skatt för. För att få del i
utmarken måste man vara hemmansägare.
1662 köpte Anders Olofsson det stora hemmanet
Jonsgård av prästen i Ström. Nu var han alltså hemmansägare och hade rätt att använda marken vid
Flåsjön. Han lämnade Jonsgård för fäfot när han
begav sig till Flåsjön och tog upp ett nybygge. 1664
ansökte Anders om ett nedsättningsbrev. 1666 fick
han ett nedsättningsbrev av landshövdingen. 1669
köpte prästen i Ström tillbaka Jonsgård som var rejält
vanskött. Det var en klurig pojke som kom åt den fina
marken runt Flåsjön och som till på köpet fick tillbaka sina investerade pengar.
Konferensen avslutades med FINNSAMs årsmöte
och därefter lunch. I och med lunchen avslutades
årets fina vårkonferens i Sandslån. Som alltid väl förberedd med mycket arbete nedlagt för att konferensen skulle bli innehållsrik och trevlig. Mest arbete
hade lagts ned av Tord Eriksson som tyvärr blev sjuk
och inte kunde delta. Tack Tord för allt jobb du lagt
ner! Vi som var där fick lära oss mycket om Ånger12

manland och de skogsfinnar som slog sig ner där.
Tack också Maud som ryckte in och höll fler föredrag
än planerat från början.
På vägen söderut mot Karlstad passerade bussen
Ljustorps hembygdsgård, Medelpad där medlemmar
i hembygdsföreningen tog emot oss och bjöd på kaffe
med dopp. Olof Ulander visade ett bildspel och berättade för oss om bygden. Ulla-Britt Ulander läste en
berättelse om trollkunniga finnar. Det gick hett till på
finnskogen! De första finnarna kom till Ljustorp på
1620-talet. Mickel finne är den första finne som skattlades och finns omnämnd i en kvarntulls längd från
1625. Han hade slagit sig ner på Laxsjöholmen.
Anders Danielsson är en annan finne som slagit sig
ner i Bredsjö. Han skattlades 1649. Han hade hittat en
mycket bördig mark och Bredsjö växte med tiden till
en stor by med flera hemman. Den första kartan över
Bredsjö är från 1699. Mycket spännande information
om Ljustorps finnar finns på hembygdsföreningens
hemsida. Vill du ha fler mustiga berättelser från
finnskogen finns flera att läsa här.
Bussen rullade vidare mot slutmålet Karlstad. Själv
klev jag av i Sundsvall nöjd och glad efter en intensiv
och lärorik helg i Sandslån.

Tack för bidrag till själva konferensen!

Text: Marie Andersen, Hässelby med tillägg och redigering av Tor
Eriksson, Örebro.
Foto: Jan Myhrvold, Gjerdrum

Tack för bidrag till bussresan!

Protokoll FINNSAMs styrelsemöte, digitalt 21-25 april 2021
Datum: Under perioden 21-25 april 2021
Plats: Internet
Har svarat på de frågor som var i behov av svar på dagordningen: Jan-Erik Björk, Linda Blied, Tor Eriksson, Tord Eriksson, Lena Gribing, Eva Jernqvist, Maarit Kalela Brundin, Asgeir Lindberget, Jan Myhrvold,
Kenneth Norrgrann, Maud Wedin, Maths Östberg och Anita Österman
Har inte svarat på dessa frågor: Yvonne Johansson, Birger Nesholen, Anette Norberg och Niclas Persson
Tenhuinen
§1. Mötets öppnande
Vår vice ordförande Jan-Erik Björk bjöd in styrelsen till ett digitalt möte via e-post.
§2. Val av justeringsperson
Till justeringsperson förutom ordförande Maud Wedin utsågs Kenneth Norrgrann.
§3. Årsredovisning 2019
Årsredovisningen för år 2019 med verksamhetsberättelse, resultat-, och balansräkningar har tidigare
sänts ut via mejl till styrelsen. Nu godkände styrelsen årsredovisningen. Här har även revisionsberät
telsen för år 2019 tidigare skickats ut.

13

§4. Årsredovisning 2020
I inbjudan till det elektroniska styrelsemötet bifogades årsredovisningen liksom revisionsberät		
telsen för år 2020. Då har resultat-, och balansräkningar skickats ut tidigare. Styrelsen godkände årsredovisningen med en mindre ändring för år 2020.
§5. Valberedningens arbete inför årsmötet
Styrelseledamöterna godkände att valberedningens arbete föreläggs årsmötet.
§6. Kommande konferenser
Vårkonferensen i Filipstads bergslag den 28-30 maj 2021
Tyvärr blir även den här konferensen inställd p.g.a. corona-pandemin.
Höstkonferensen i Mattila den 1-3 oktober 2021
Planering pågår av konferensen som uppmärksammar att det är 200 år sedan C A Gottlund gjorde sitt
berömda besök i Solør och Värmland. Även mycket spännande att få veta mer om återuppbyggnaden
av Mattilas rökstuga efter branden förra hösten.
Vinterkonferensen i Oslo den 4-6 mars 2022
Konferensen ställdes in i vintras p.g.a. coronan, men ett nytt försök görs nästa år. Det blir första gången som FINNSAM samlas i Norges huvudstad, vilket innebär många nya och spännande besöksmål.
Vårkonferensen i Filipstads bergslag den 20-22 maj 2022
Eftersom årets vårkonferens i Filipstads bergslag ställs in försöker vi anordna den nästa år i stället.
Planering pågår, men programmet är klart i god tid inför kommande händelse.
Höstkonferensen i Hassela 2022
Planering pågår även av den här uppskjutna konferensen.
§7. Digitala Släktforskardagar den 11-12 september 2021
Släktforskardagarna arrangeras i år av Göteborgsregionens Släktforskare. Mässan blir 			
ikväl en digital variant, där föredrag och utställare medverkar via internet. FINNSAM 			
kommer att på något vis delta tillsammans med Götalands Kalevalaförening. Ett bidrag för denna 		
medverkan är beviljad av Stadsledningskontoret i Göteborg. Mer information om hur deltagandet kan
gå till lämnas inom kort av arrangörerna.
§8. Digitala Kulturarvsdagar den 11-12 september 2021
Samtidigt som Släktforskardagarna, vilka är framflyttade några helger, anordnas som
brukligt Kulturarvsdagarna. Planering pågår för att vi ska kunna samordna aktiviteterna.
§9. Nya projekt?
Några nya projekt är inte aktuella.
§10. Rapporter
Kolmården-seminarium den 18-19 september 2021
Helgen 18-19 september avhålls det andra seminariet i projekt Kolmården. Den här gången äger 		
mötet rum i västra delen av området med besök i Finspångs kommun. Ett projektbidrag är beviljat av
Länsstyrelsen Östergötland.
14

Film om skogsfinnar i Västernorrland
Film om skogsfinnar i Jämtland
Information har sänts ut till styrelsen tidigare om båda dessa filmer. Det är de filminspelningar som står på
tur härnäst när arbetet går vidare. Gällande finansieringen godkände styrelsen att låta FINNSAM förskottera
projektledaren Maud Wedin ekonomiska medel i avvaktan på beviljade bidrag från Länsstyrelsen i Jämtlands
län. Dessa bidrag betalas nämligen ut i efterskott mot kvitton och fakturor.
Örebro den 22 maj 2021
Vid pennan
Tor Eriksson
Justeras av						 Justeras av
Maud Wedin

		

Kenneth Norrgrann

Ny bok: Ristningar av Stig Welinder
I augusti eller september kommer boken ”Dalarnas
fäbodristningar” ut på Gidlunds förlag. Ristningarna,
av vilka många är huggna, finns i träd, på stenblock
och på hällar i böndernas utskogar, och i väggarna på
fäbodarnas hus. Ristningarna har inget att göra med
skogsfinnar. Däremot finns ristningar som föreställer
samer.

Litteratur:
Nesholen, B. 2010. Magiske symboler i skogfinsk
kultur. Solørboka 2010 (s. 135–158)
Welinder, S. 2020. Skogsfinnarnas näverflätning
[Internet]

Också i skogsfinska miljöer finns ristningar, särskilt på timmerväggar. De två grupperna av ristningar skiljer sig inte uppenbart åt, men saken vore värt
ett studium.
Det är inte ovanligt att skandinavisk bondekultur
och skogsfinsk kultur visar sig vara mindre åtskilda
än vad som framställs i mycken litteratur. Ett annat
problematiskt exempel är näverflätningen, som är
presenterad i en artikel på Finnskogsmuseet Skräddrabos hemsida i länkbiblioteket.
Att studera det skogsfinska, inte med skygglappar
utan i jämförande studier med det skandinaviska är
ett önskvärt framtida område. Det skulle ge en fördjupad bild av samverkan och motsättningar, och av
ackulturation och integrering.

Konferens inställd
Konferensen som planerades till minne av C A Gottlunds vandringar på Solør Värmlands Finnskogar
för 200 år sedan, måste tyvärr ställas in.
Istället hoppas vi kunna anordna en konferens i Mattila år 2023. Det var 1823 som Gottlund
skrev och lämnade in petitionen om ett skogsfinskt
härad i gränstrakterna, vilket i sig är värt ett jubileumsfirande. Och så hoppas vi förstås att rökstugan
på Mattila vid det laget är återuppbyggd efter den
förödande branden i oktober 2020.

Sidorna som följer innehåller samtliga handlingar
till digitala årsmötet
15

Årsmöte med FINNSAM digitalt

Under perioden 14-31 maj 2021

Dagordning med kommentarer och påpekanden om godkännande

Här nedan följer dagordningens punkter. Observera att i vissa fall krävs att du som medlem tar ställning till
förslag eller liknande från styrelsen eller annan. Och att du meddelar detta till oss undertecknade. När det
gäller andra punkter har föredragande eller annan ansvarig skrivit några rader för information eller liknande.
Nästa steg är att medlemmarna reagerar och återkommer om beslut, godkännanden och övriga
synpunkter. Dessa ska sändas till oss senast den 31 maj 2021. Den som inte har hört av sig senast detta
datum anser vi har ställt sig bakom dokument, skrivningar och liknande.
Samtliga bilagor ligger öppna på FINNSAMs hemsida.

1 Mötets öppnande

Mötet anses öppnat i och med publiceringen av denna dagordning.

2 Val av justeringsperson
3 Årsredovisning 2019

a) Verksamhetsberättelse inkl. resultat- och balansräkningar
b) Revisionsberättelse

se bilagor

4 Fastställande av årsredovisning 2019

Anm. Här kan du som medlem ta ställning.

5 Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för år 2019.
Anm. Här kan du som medlem ta ställning.

6 Årsredovisning 2020

a) Verksamhetsberättelse inkl. resultat- och balansräkningar
b) Revisionsberättelse

se bilagor

7 Fastställande av årsredovisning 2020.
Anm. Här kan du som medlem ta ställning.

8 Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för år 2020.
Anm. Här kan du som medlem ta ställning.

9 Medlemsavgift för år 2021

Avgiften kommer eventuellt att behandlas vid medlemsmötet i höst.

10 Verksamhetsplan för år 2021

Styrelsens förslag framgår av bilaga.
Anm. Här kan du som medlem ta ställning.

se bilaga

11 Val av styrelse

Valberedningens förslag framgår av bilaga.
Anm. Här kan du som medlem ta ställning.

se bilaga

FINNSAM

16

12 Val av firmatecknare

Styrelsens förslag till firmatecknare är ordföranden Maud Wedin och kassören Anette Norberg.

13 Val av revisorer och revisorssuppleanter
Anm. Här kan du som medlem ta ställning.

14 Val av valberedning

Anm. Här kan du som medlem ta ställning.

15 Kommande konferenser

a) Vårkonferens i Filipstads bergslag den 28-30 maj 2021
Inställd
b) Höstkonferens i Mattila den 1-3 oktober 2021
Planering pågår. Uppmärksammar att
det är 200 år sedan som C.A. Gottlund gjorde sitt besök i Solör och Värmland.
c) Vinterkonferens 4-6 mars 2022 i Oslo
Planering pågår. Preliminärt program
finns framtaget. Första gången som FINNSAMs konferens arrangeras i Oslo.
d) Vårkonferens i Filipstads bergslag den 20-22 maj 2022
Planering pågår. Preliminärt program är
framtaget.
e) Höstkonferens i Hassela 2022
Planering pågår

16 Digitala släktforskardagar den 11-12 september 2021

Planering pågår
Släktforskardagarna arrangeras i år av Göteborgsregionens Släktfoskare. Mässan blir en digital variant, där
föredrag och utställare medverkar via Internet. FINNSAM kommer att delta på något sätt. Projektbidrag är
beviljat med 12 500 kr av Stadsledningskontoret i Göteborg

17 Digitala Kulturarvsdagar den 11-12 september 2021

Planering pågår
Samtidigt som Släktforskardagarna arrangeras, anordnas Kulturarvsdagar. Planering pågår för att om möjligt
samordna våra aktiviteter.

18 Rapporter
a) Kolmården seminarium den 18-19 september 2021
beviljat med 10 000 kr av Länsstyrelsen Östergötland
b) Film om skogsfinnar i Västernorrland
c) Film om skogsfinnar i Jämtland
d) Film om skogsfinnar i Västerbotten

19 Mötets avslutande
Detta digitala möte avslutas den 31 maj 2021.

hälsar

Maud Wedin

FINNSAM

Jan-Erik Björk

Tor Eriksson

17

Planering pågår. Projektbidrag är

Finnsam - Finnbygder i Samverkan
¡‡•ƒ’•¤”ʹͲͳͻǦͲͳǦͲͳǦʹͲͳͻǦͳʹǦ͵ͳ

Balansrapport

Sverige (SEK)

Norge (NOK)

2019-01-01

2019-12-31

2019-01-01

2019-12-31

0

0

197 727
197 727

1 050
11 651
202 769
215 470

9 026
9 026

0
8340
7 489
15 829

Eget kapital
Eget kapital fr Norska kontot
Årets transkationer mellan Norge och Sverige
Årets resultat
Summa Eget kapital

106 630
0
0
5 327
111 957

111 956
0
-2 000
10 417
120 373

4 426
0
0
0
4 426

4 426
0
2 000
5 800
12 226

Minnesfond
Konferensfond Norge
Bergslagen överskottsfond
Västerb o Norra Ångermanl överskottsfond
Släktforskardagar
Ånnaboda 2018
Filmprojektet
Bibliografiprojektet
Vinterkonferens 2019
Kilsbergens historia
Skogsfinska Informationsprojektet II
Kolmården
Summa Fonderade Medel

3 790
0
797
12 405
790
0
0
54 075
2 155
6 171

4 000

2 703

80 183

3 790
0
0
12 405
790
0
0
0
0
22 091
50 000
1 657
90 733

4 000

2 703

Leverantörsskulder
Förutbetalda medlemsavgifter
Övriga upplupna skulder
Summa Kortfristiga skulder

424
2 000
3 163
5 587

0
2 400
1 964
4 364

600
600

900
0
900

197 727

215 470

9 026

15 829

TILLGÅNGAR

Upplupna intäkter och förutb kostnader
Förutbetalda kostnader Skogsfinska kuturarvet
Kassa och bank

SUMMA TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL OCH FRÄMMANDE KAPITAL

SUMMA EGET OCH FRÄMMANDE KAPITAL

Resultatrapport

Sverige (SEK)Norge (NOK) Norge (NOK)
2019 Budget 2019
sv + no
0
0
5 700
26 500
0
5 700
26 500

2018

2019

2018

0
22 200
0
22 200

0
23 150
0
23 150

0
4 300
0
4 300

Summa

7 049
4 253
625
699
444
2 385
375
798
245
16 873

4 122
900
625
440
558
3 623
0
805
1 660
12 733

0
5 803
0
0
0
0
0
35
0
5 838

0
0
0
0
0
0
0
12
0
12

8 000
8 000
625
700
500
4 000
400
800
475
23 500

Resultat före projekt

5 327

10 417

-1 538

5 688

3 000

PROJEKT

0

0

0

0

0

RÄNTEINTÄKTER

0

0

9

112

0

5 327

10 417

-1 529

5 800

3 000

INTÄKTER
Försäljning böcker
Medlemsavgifter
Övriga ersättningar och intäkter

Summa

KOSTNADER
FINNSAM-info
Styrelsemöten vår o höstkonferens
Bokföring utskrifter
Kontorsmaterial o porto
Hemsida
Reseersättningar/Representation
Trycksaker
Bankkostnader
Övriga

ÅRETS RESULTAT

18

Finnsam - Finnbygder i Samverkan
¡‡•ƒ’•¤”ʹͲʹͲǦͲͳǦͲͳǦʹͲʹͲǦͳʹǦ͵ͳ

Balansrapport

Sverige (SEK)

Norge (NOK)

2020-01-01

2020-12-31

2020-01-01

2020-12-31

1 050
11 651
202 769
215 470

0
11 651
210 783
222 434

0
8340
7 489
15 829

8340
12 494
20 834

Eget kapital
Årets transkationer mellan Norge och Sverige
Årets resultat
Summa Eget kapital

120 374
0
0
120 374

120 374
0
13 803
134 177

12 226
0
0
12 226

12 226
0
5 205
17 431

Minnesfond
Konferensfond Norge
Bergslagen överskottsfond
Västerb o Norra Ångermanl överskottsfond
Släktforskardagar
Ånnaboda 2018
Filmprojektet
Bibliografiprojektet
Vinterkonferens 2019
Kilsbergens historia
Skogsfinska Informationsprojektet II
Kolmården
Summa Fonderade Medel

3 790
0
0
12 405
790
0
0
0
0
22 091
50 000
1 657
90 733

3 790
0
0
2 651
790
0
0
0
0
23 911
50 000
1 657
82 799

2 703

2 703

2 703

2 703

Leverantörsskulder
Förutbetalda medlemsavgifter
Övriga upplupna skulder
Summa Kortfristiga skulder

0
2 400
1 964
4 364

0
2 600
2 858
5 458

900
0
900

700

SUMMA EGET OCH FRÄMMANDE KAPITAL

215 471

222 434

15 829

20 834

Resultatrapport

Sverige (SEK)

TILLGÅNGAR

Upplupna intäkter och förutb kostnader
Förutbetalda kostnader Skogsfinska kuturarvet
Kassa och bank

SUMMA TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL OCH FRÄMMANDE KAPITAL

2019
INTÄKTER
Försäljning böcker
Medlemsavgifter
Övriga ersättningar och intäkter

Norge (NOK)
2020

2019

2020

Budget 2021
sv + no

5 200

30 000

5 200

30 000

27 130

0
5 700
0
5 700

Summa

4 122
900
625
440
558
3 623
0
805
1 660
12 733

8 496
1 380
625
411
585
0
0
970
860
13 327

0
0
0
0
0
0
0
12
0
12

0
0
0
0
0
0
0
0
0
0

8 000
8 000
600
700
600
4 000
400
1 000
500
23 800

Resultat före projekt

10 417

13 803

5 688

5 200

6 200

PROJEKT

0

0

0

0

0

RÄNTEINTÄKTER

0

0

112

5

0

10 417

13 803

5 800

5 205

6 200

Summa

KOSTNADER
FINNSAM-info
Styrelsemöten vår o höstkonferens
Bokföring utskrifter
Kontorsmaterial o porto
Hemsida
Reseersättningar/Representation
Trycksaker
Bankkostnader
Övriga

ÅRETS RESULTAT

0
23 150
0
23 150

700

27 130

19

20

21

22

Årsredovisning 2019
Enligt FINNSAM:s stadgar ska vid verksamhets-, och räkenskapsårets slut styrelsen sammanfatta
verksamheten och den ekonomiska förvaltningen i en årsredovisning.
Styrelsen får därför för verksamheten år 2019 framlägga följande årsredovisning.

1. Verksamhetsberättelse
1.1 Verksamhet
Konferenser
Under året har FINNSAM arrangerat tre konferenser:
*Vinterkonferensen ägde rum i Göteborg 8-10 mars. Temat ”Skogsfinnarna som for till Nya Sverige” var
mycket passande i denna hamnstad belägen vid Västerhavet. Vi besökte även en del platser i Göteborg med
koppling till Nya Sverige, bland annat Gamla Varvsparken varifrån fartygen avseglade nedanför vid Göta
älv till Delaware. År 2012 deltog Jan Myhrvold och Maud Wedin på ett forskarseminarium i Philadelphia
kring skogsfinnarna i området. Nu lockades 50 deltagare att ta del av fortsättningen med FINNSAMs egna
forskare. Konferensen var ett samarbete med bland annat Finlands honorära generalkonsulat Göteborg och
Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad.
*Vårkonferensen som var förlagd till södra Ångermanland anordnades Kristi himmelsfärds helgen 31 maj-2
juni. En buss från Karlstad tog med sig passagerare längs vägen, vilka på så vis fick en smidigare färd till
Sandslån, där konferensen ägde rum. Sandslån som en gång var världens största timmerskilje ligger vid
stranden av Ångermanälven, där den övergår till att vara havsvik. Vi besökte Gudmundrå finnmark och
Graninge finnmark. En av de tidigast bebodda finnmarkerna i Skandinavien är Viksjö finnmark med
bosättning redan under 1580-talet. Givetvis stod även en tur hit på programmet, där bland annat Peter
Sjölund höll ett föredrag om DNA-släktforskning i Ångermanland. Totalt var 51 personer närvarande på
konferensen.
*Höstkonferensen var placerad i Norra och Södra Finnskoga. I nordvästra Värmlands klassiska finnmark
träffades vi 30 augusti-1 september. För konferensen fanns ett särskilt tema: Utveckling av Finnskogen i
Torsby kommun under 4 sekler. Förläggningen skedde på det mycket högt belägna Långbergets Sporthotell.
Bosse Hansson höll en inledande presentation av den finska bosättningen i Norra Finnskoga medan Niclas
Persson Tenhuinen tog hand om Södra Finnskoga. På den här konferensen deltog hela 93 personer, vilket
gjorde att vi behövde två bussar för lördagens utfärd. Färden gick bland annat till finngården Kallstan i
Rikkenberget och Korset i Röjden. Söndagen gav oss tillfälle att få höra en del om de världsarvsplaner som
finns för finnskogsområdet i norra och västra Värmland.
Inbjudningar
*Föreningen Värmlandslitteratur bjöd in FINNSAM att medverka med ett kortare föredrag i
Värmlandsmontern under Bokmässan i Göteborg torsdagen den 26 september. Maud Wedin berättade om
FINNSAM och dess bokutgivning, och i samarbete med Maths Östberg presenterades arbetet med den
skogsfinska bibliografin.
*Vid en internationell konferens kring DNA, som ägde rum på Umeå universitet 13-14 november, föreläste
Jan Myhrvold om skogsfinskt DNA. Föredraget som filmades finns inlagt på FINNSAMs hemsida.
Lokala aktiviteter
Under året har FINNSAM blivit representerat vid ett flertal lokala finnskogsaktiviteter.

FINNSAM

23

Information
*Medlemsbladet FINNSAM-Information har utkommit med fyra nummer. Redaktör för årets tre första
nummer var Monika Öhrn, men inför utgivningen av årets sista nummer övertog Anita Österman och Hans
Bergström arbetet som redaktörer. Ansvarig utgivare har varit Maud Wedin. Våra nya redaktörer har behållit
Monikas utformning av layouten i FINNSAM-Information.
*Ansvarig för FINNSAMs webbplats har varit Maud Wedin.
*För FINNSAMs slutna Facebookgrupp har Bo Hansson varit administratör medan Jan Myhrvold och Maud
Wedin har varit moderatorer. Gruppen har ungefär 80 medlemmar.
Arkiv
Ansvarig för FINNSAMs arkivmaterial har varit Lena Gribing. Arkivhandlingarna förvaras på
Arkivcentrum Örebro län.
Projekt
*Under året har en film om Dalarnas finnmarker spelats in med stöd av Region Dalarna. Filmen har lagts in
på FINNSAMs videoarkiv. Den skogsfinska informationsfilmen ”Skogsfinnarna – Berättelsen om ett
kulturarv, del 1” har i stort sett varit klar, men förslag till korrigeringar och ändringar har beaktats.
*Maths Östberg har gjort en omfattande korrekturgenomgång av FINNSAMs bibliografi och kompletterat
den med de senaste 13 årens poster. Idag innehåller databasen 16 798 poster. Bibliografin är utlagd på vår
hemsida.
*Jan-Erik Björks bok om finnarna i Kilsbergen som han har haft hjälp att framställa av en arbetsgrupp från
FINNSAM släpptes vid ett särskilt event i Örebro 9 juni. Boken som trycktes i 800 exemplar har
presenterats vid ett flertal tillfällen under året och även funnit en stor läsekrets.
*Arbetet med att utarbeta en uppdaterad version av boken ”Det skogsfinska kulturarvet” går framåt.
Arbetsgruppen har haft fem möten sedan hösten 2018 och lagt en plattform för det fortsatta arbetet.
Skrivregler har utarbetats till stöd för författarna och en enhetlig bokproduktion. Författaravtal håller på att
tecknas, för att reglera hur artiklarna kan användas. En preliminär innehållsförteckning har upprättats och 17
författare har vidtalats. En sammankomst om bokprojektet och skrivandet hölls med ungefär hälften av
författarna i oktober. Synpunkter kom då in som föranledde några justeringar. Kostnaderna för projektet har
hittills varit resekostnader för arbetsgruppen, samt resor, övernattning och mat vid författarträffen i Örebro.
Arbetsgruppen har bedömt att ekonomiska bidrag inte kan sökas förrän projektet har något att visa upp.
FINNSAMs beslutade ekonomiska ram har hållits.
*Ett projekt för kartläggning av finnbosättningar i Kolmården startades under året. Av den anledningen
anordnades ett seminarium i området helgen 26-27 oktober. Drygt trettio personer deltog på seminariet,
varav ett flertal deltagare kom från trakten. Föredrag hölls och en utfärd gjordes till platser med finsk
anknytning i Kolmården. Till slut enades deltagarna om att begränsa studieområdet till ett antal socknar i
Östergötland och Södermanland. Här letar vi med hjälp av arkivmaterial med mera efter finska gårdar och
torp som har anlagts under tiden 1575-1650.
*En liknande studie som Gunnar Larsson har bedrivit under några år blev till ett FINNSAM-projekt. Här
handlar det om en inventering av finska boplatser i Uppland och Västmanlands län under 1600-talet. Gunnar
presenterade sitt arbete för oss under seminariet i Kolmården. Han höll även ett välbesökt föredrag på
Upplandsmuséet kring ämnet under senhösten.

FINNSAM

24

*Ett projekt benämnt ”Kulturresa till finska Bergslagen” godkändes också som ett FINNSAM-projekt av
styrelsen under höstkonferensen. Projektet är tänkt som ett samarbete mellan FINNSAM och en nystartad
lokal förening med bas i Hörken, Ljusnarsbergs kommun.
1.2 Styrelse och övriga förtroendeposter
Styrelse
FINNSAMs styrelse har under verksamhetsåret 2019 haft följande utseende:
Funktion/motsvarande
Ordförande
Vice ordförande
Kassör
Sekreterare
Ångermanlandsödra Lappland
Mellannorrland
Gävle-Dala/Orsa
Bergslagen
Närke-Tiveden
Värmland
Norge södra Finnskogen
Norge norra Finnskogen

Ordinarie
Maud Wedin, Falun
Jan-Erik Björk, Källby
Anette Norberg, V.Vargträsk
Tor Eriksson, Örebro
Maarit Kalela-Brundin,
Umeå
Maud Wedin, Falun
Maths Östberg, Alfta
Tor Eriksson, Örebro
Lena Gribing, Finnerödja
Anita Österman, Gräsmark
Birger Nesholen, Kirkenær
Asgeir Lindberget, Braskereidfoss

Suppleant
Tord Eriksson, Stockholm
Linda Blied, Åby
Eva Jernqvist, Delsbo
Kenneth Norrgrann,Västerås
Yvonne Johansson, Laxå
Niclas Persson, Torsby
Jan Myhrvold, Gjerdrum
Mary G. Tangen, Tørberget

Norska delens ekonomiska redovisning
Kassören i Solør Värmland Finnkulturförenings norska avdelning tar emot inbetalningar åt FINNSAM på ett
särskilt konto.
Styrelsen har haft tre protokollförda möten. I arbetsutskottet har ingått: ordförande Maud Wedin, kassör
Anette Norberg, sekreterare Tor Eriksson samt ordföranden för Solør Värmland Finnkulturförenings norska
avdelning Jan Myhrvold.
Firmatecknare
Firmatecknare har för det svenska kontot under året varit ordförande Maud Wedin och kassör Anette
Norberg. För det norska kontot har det inte funnits någon firmatecknare.
Revisorer
Revisorer har varit Raili Söderberg, Sävar och Terje Audun Bredvold, Åsnes finnskog.
Valberedning
Valberedningen har bestått av Jon Bodin, Säter, Zeth Johansson, Bålsta och Ingunn Holm, Oslo.
Sammankallande har varit Jon Bodin.

FINNSAM

25

2. Ekonomisk redovisning
2.1 Kommentarer till resultat- och balansrapport
Resultatrapport
Kostnaden för medlemsbladet FINNSAM-Information har sjunkit med flera tusenlappar under år 2019
jämfört med år 2018. Under år 2019 var således kostnaden för FINNSAM-Info 4 122 SEK. År 2019 blev
kostnaden för styrelsemöten i samband med vår-, och höstkonferensen 900 SEK medan kostnaden 2018
blev 10 000 SEK/NOK.
Årets resultat uppgår i Sverige till +10 417 SEK, medan det i Norge uppgår till +5 800 NOK.
Balansrapport
Tillgångarna i Sverige uppgår vid årets slut till 215 470 SEK. Av dessa medel är 90 733 SEK fonderade för
olika ändamål. Tillgångarna i Norge uppgår vid årets slut till 15 829 NOK. Av dessa medel är 2 703 NOK
fonderade för olika ändamål.
Medlemsläget
Resultatrapporten för Sverige visar att FINNSAM har 222 enskilda och 3 organisationer som är medlemmar
vid årets slut. Resultatrapporten för Norge visar att det finns 45 enskilda och 4 organisationer som är
medlemmar vid årets slut.
Tor Eriksson
Sekreterare

FINNSAM

26

Årsredovisning 2020
Enligt FINNSAM:s stadgar ska vid verksamhets-, och räkenskapsårets slut styrelsen sammanfatta
verksamheten och den ekonomiska förvaltningen i en årsredovisning.
Styrelsen får därför för verksamheten år 2020 framlägga följande årsredovisning.

1. Verksamhetsberättelse
1.1 Verksamhet
Konferenser
På grund av en grasserande corona-pandemi kunde endast en FINNSAM-konferens avhållas under året.
Vinterkonferensen hölls i Stockholm 6-8 mars med tema ”Skogsfinsk släktforskning”. Den här gången fick
deltagarna själva ordna med sitt boende på olika hotell och andra inrättningar. Konferensen bjöd på besök
såväl i finska ambassadörens residens nära Kungsträdgården, som i Finska kyrkan i Gamla Stan.
Större delen av konferensen var annars förlagd till ABF-huset på Sveavägen, där det var rigorösa
säkerhetsbestämmelser. En del föredrag spelades in och kunde läggas ut på FINNSAM:s hemsida. Det blev
rekordmånga deltagare för en vinterkonferens då över åttio personer hade sökt sig till den här
sammankomsten.
Information
*Medlemsbladet FINNSAM-Information har utkommit med fyra nummer. Anita Österman och Hans
Bergström har varit redaktörer medan Maud Wedin har varit ansvarig utgivare.
*Ansvarig för FINNSAMs webbplats har varit Maud Wedin.
*För FINNSAMs slutna Facebookgrupp har Bo Hansson varit administratör medan Jan Myhrvold och Maud
Wedin har varit moderatorer. Gruppen har ungefär 110 medlemmar.
Arkiv
Ansvarig för FINNSAMs arkivmaterial har varit Lena Gribing. Arkivhandlingarna förvaras på
Arkivcentrum Örebro län.
Projekt
*Under året arbetades flitigt med en film om Gävleborgs finnmarker. Filmen lades sedan in i FINNSAM:s
videoarkiv i början av påföljande år. Även arbetet med en film om Västernorrlands finnmarker har bedrivits
under året. Filmarbetet har stundtals varit mycket hektiskt för Maud Wedin som ansvarar för projektet.
*Maths Östberg har gjort en kontinuerlig uppdatering av FINNSAMs bibliografi, som gör att databasen nu
innehåller drygt 17 000 poster på hemsidan.
*Av Jan-Erik Björks bok om finnarna i Kilsbergen finns nu cirka 370 böcker kvar till försäljning. Böckerna
förvaras i ett arkiv i S:t Nicolai församlings prästgård.
*Arbetet med ”Det skogsfinska kulturarvet” har fortsatt under året, och författarna börjar bli klara med sina
respektive artiklar.
*Kartläggningen av tidiga finska bosättningar i Kolmården har likaså fortskridit under året. Linda Blied har
tagit initiativ till att starta en särskild facebook-grupp, FINNSAM Kolmårdsprojektet. Gruppen har 11
medlemmar. Några har även ett gemensamt konto på Dropbox, där vi kan lägga in nytt material om finnarna
i Kolmården.
FINNSAM

27

*Gunnar Larssons inventering av finska boplatser under 1600-talet i Uppsala län beviljades under våren ett
regionalt projektbidrag från Region Uppsala. Gunnar företog sig bland annat en studieresa på fyra dagar i
Östhammars kommun. Här besöktes cirka 25 platser med misstänkt finsk närvaro.
*Av de gårdar som Byggnadsvårdsgruppen för Bergslagen besökte hösten 2018 i Nås och Järna socknar
renoverades torkrian vid Bössmens i Stora Digerliden förtjänstfullt under året. Under sommaren lyftes hela
huset, fem stockar byttes ut och fem stockar reparerades. Taket har åtgärdats och rian har försetts med ny
takplåt. Arbetet utfördes av Timring- och Byggnadsvård från Järna. Gårdsägare Roland Axelsson med familj
lade bland annat nytt golv.
1.2 Styrelse och övriga förtroendeposter
Styrelse
FINNSAMs styrelse har under verksamhetsåret 2020 haft följande utseende:
Funktion/motsvarande
Ordförande
Vice ordförande
Kassör
Sekreterare
Ångermanlandsödra Lappland
Mellannorrland
Gävle-Dala/Orsa
Bergslagen
Närke-Tiveden
Värmland
Norge södra Finnskogen
Norge norra Finnskogen

Ordinarie
Maud Wedin, Falun
Jan-Erik Björk, Källby
Anette Norberg, V.Vargträsk
Tor Eriksson, Örebro
Maarit Kalela-Brundin,
Umeå
Maud Wedin, Falun
Maths Östberg, Alfta
Tor Eriksson, Örebro
Lena Gribing, Finnerödja
Anita Österman, Gräsmark
Birger Nesholen, Kirkenær
Asgeir Lindberget, Braskereidfoss

Suppleant
Tord Eriksson, Stockholm
Linda Blied, Åby
Eva Jernqvist, Delsbo
Kenneth Norrgrann,Västerås
Yvonne Johansson, Laxå
Niclas Persson, Torsby
Jan Myhrvold, Gjerdrum
Mary G. Tangen, Tørberget.
Posten är numera vakant, då
Mary avled under hösten.

Norska delens ekonomiska redovisning
Kassören i Solør Värmland Finnkulturförenings norska avdelning tar emot inbetalningar åt FINNSAM på ett
särskilt konto.
Styrelsen har endast haft ett protokollfört möte. I arbetsutskottet har ingått: ordförande Maud Wedin, kassör
Anette Norberg, sekreterare Tor Eriksson samt ordföranden för Solør Värmland Finnkulturförenings norska
avdelning Jan Myhrvold.
Firmatecknare
Firmatecknare har för det svenska kontot under året varit ordförande Maud Wedin och kassör Anette
Norberg. För det norska kontot har det inte funnits någon firmatecknare.
Revisorer
Revisorer har varit Raili Söderberg, Sävar och Terje Audun Bredvold, Åsnes finnskog.
Valberedning
Valberedningen har bestått av Jon Bodin, Säter, Zeth Johansson, Bålsta och Ingunn Holm, Oslo.
Sammankallande har varit Jon Bodin.

FINNSAM

28

2. Ekonomisk redovisning
2.1 Kommentarer till resultat- och balansrapport
Resultatrapport
Kostnaden för medlemsbladet FINNSAM-Information har återigen stigit kraftigt. Under år 2019 var
kostnaden för FINNSAM-Info 4 122 SEK, men under år 2020 uppgick kostnaden till 8 496 SEK. Av
naturlig anledning med tanke på coronan blev det inga kostnader för resor eller representation år 2020,
medan kostnaden år 2019 var 3 623 SEK.
Årets resultat uppgår i Sverige till +13 803 SEK, medan det i Norge uppgår till +5 205 NOK.
Balansrapport
Tillgångarna i Sverige uppgår vid årets slut till 222 434 SEK. Av dessa medel är 82 799 SEK fonderade för
olika ändamål. Tillgångarna i Norge uppgår vid årets slut till 20 834 NOK. Av dessa medel är 2 703 NOK
fonderade för olika ändamål.
Medlemsläget
Under år 2020 har antalet medlemmar stigit rätt kraftigt i Sverige, medan medlemsantalet i Norge är ungefär
samma som föregående år. Totalt har FINNSAM vid årets slut 295 medlemmar, varav 8 stycken är andra
föreningar.
Örebro 2021-03-10
Tor Eriksson
Sekreterare

FINNSAM

29

Verksamhetsplan för år 2021
Föreningens tre årliga konferenser påverkas i hög grad av coronan
Vinterkonferensen var tänkt att äga rum i Oslo 5-7 mars med temat Carl Axel Gottlund på Finnskogen 18212021. Tyvärr blev konferensen inställd i år p.g.a. coronan.
Vårkonferensen skulle äga rum i Filipstads bergslag 28-30 maj, men p.g.a. coronan blir den inställd även i
år.
Höstkonferensen som anordnas tillsammans med Solör Värmland Finnkulturförening senareläggs till 1-3
oktober. Här uppmärksammar vi att det är 200 år sedan Gottlund besökte området.
Inbjudningar och representation
Som lokal arrangör för årets Släktforskardagar i Göteborg står Göteborgsregionens Släktforskare. Tyvärr
kan inte mässan anordnas på plats p.g.a. coronan. Istället blir det ett digitalt arrangemang 11-12 september,
där ett par personer från FINNSAM håller föredrag, och där FINNSAM avser att presentera föreningen på
något vis.
Samma helg, det vill säga 11-12 september anordnas även årets Kulturarvsdagar. Här har vi möjlighet att
delta med ett digitalt inslag.
Besök görs av ombud för FINNSAM hos olika intressenter med tanke på kommande verksamhet.
Samarbeten är då tänkta att ske med dessa intressenter i samband med konferenser och liknande aktiviteter.
Förhoppningsvis håller medlemmar från FINNSAM även föreläsningar runtom i Skandinavien.
Ett tillfälle är på senhösten, då Stockholms Stadsmuseum anordnar en temalördag kring släktforskning hos
nationella minoriteter.
Pågående FINNSAM-projekt
Det skogsfinska filmprojektet fortskrider. Filmen om Gävleborgs finnmarker är klar och inlagd i
FINNSAMs videoarkiv (www.finnsam.org/videoarkiv). Arbete pågår nu med filmen om Västernorrland
som blir klar till sensommaren. Motsvarande filmer om Jämtlands och Västerbottens finnmarker
kommer att framställas under 2021-2022 och även filmer om andra län och regioner förbereds.
Arbetet med den nya versionen av boken ”Det skogsfinska kulturarvet” rullar så sakteliga vidare. Stora
störningar i form av Covid-19 har tyvärr påverkat arbetet mycket negativt. Men snart kan framställandet av
boken förhoppningsvis gå vidare.
Vår skogsfinska bibliografi uppdateras kontinuerligt.
En renovering av Oxfallets rökstuga i Nås finnmark blir förhoppningsvis av under året genom Vansbro
kommuns försorg.
Projektet kring kartläggning av tidiga spår av finsk bosättning i Skandinavien fortsätter i såväl Uppsala län,
som i Kolmården. Ett seminarium anordnas i Kolmården 18-19 september, för att kunna stämma av och gå
vidare med forskningen.

FINNSAM

30

Valberedningens förslag till FINNSAMs årsmöte 2021
Vice ordförande Jan‐Erik Björk, Källby omval 2 år.
Kassör Anette Norberg, V. Vargträsk omval 2 år.

Mellannorrland
 ordinarie Maud Wedin, Falun omval 2 år.
 suppleant Linda Blied, Åby omval 2 år.
Bergslagen
 ordinarie Tor Eriksson, Örebro omval 2 år.
 suppleant Kenneth Norrgrann, Västerås omval 2 år.
Värmland
 ordinarie Anita Österman, Gräsmark omval 2 år.
 suppleant IngMarie Bohmelin, Sundbyberg och Gunnarskog nyval 2 år.
Norge Finnskogen nord
 ordinarie Asgeir Lindberget, Braskereidfoss omval 2 år.
 Kirsten Tannåneset, Haslemoen nyval 2 år.

Revisor
 Posten som norsk revisor föreslår valberedningen att den vakantsätts.
Orsaken är att det norska kontot för närvarande handhas av Solör‐Värmland
Finnkulturföreningen på uppdrag av Finnsam och dess svenska kassör.
 Svensk revisorsuppleant. Jon Bodin, Säter. Fyllnadsval 1 år.

FINNSAM

31

Kortfattad presentation av dem som är föreslagna till nyval
IngMarie Bohmelin bor i Sundbyberg och har sin släktgård i Gunnarskog, Värmland.
Hon är ordförande i det nybildade Förbundet Skogsfinnars intressen i Sverige. Hennes
hemsida: https://bohmelin.se
Kirsten Tannåneset, Haslemoen, er aktiv i Finnsam og har vaert med på flere
konferanser. Hun er også aktiv i organisajonslivet i sitt lokal‐samfunn.
Jon Bodin, Säter, engagemang i olika styrelser från Säters hembygds‐förenings till
Dalarnas museums. Har sina skogsfinska anor främst från Bergslagens finnmarker och
Rättviks finnmark.

FINNSAM

32

Protokoll från FINNSAM:s årsmöte digitalt
FINNSAM-Finnbygder i Samverkan
Datum: Under perioden 14-31 maj 2021
1. Mötets öppnande
Mötet anses öppnat i och med publiceringen
av denna dagordning.
2. Val av justeringsperson
Till justeringspersoner utsågs Barbro Maij-		
gren, Steninge och Lena Wahlstedt, Norrköping.

årsmötet, vilket innebar att valen till de olika
uppdragen föll sålunda:
Vice ordförande – Jan-Erik Björk, Källby
(omval 2 år).
Kassör – Anette Norberg, V. Vargträsk (omval
2 år).
Region Mellannorrland:
Ordinarie Maud Wedin, Falun (omval 2 år).
Suppleant Linda Blied, Åby (omval 2 år).

3.

Årsredovisning 2019
a) Verksamhetsberättelse inklusive resultat- 		
och balansräkningar
Dessa tre delar ingår i föreningens årsredo		
visning.
b) Revisionsberättelse
Två revisionsberättelser fanns framtagna till
årsmötet.
4. Fastställande av årsredovisning 2019
I årsredovisningens verksamhetsberättelse
tillades efter påpekande att Mary Tangen uppdaterade bibliografins norska del. I övrigt
godkändes årsredovisningen.
5. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för år
2019
Årsmötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet för
år 2019.
6. Årsredovisning 2020
a) Verksamhetsberättelse inklusive resultat- 		
och balansräkningar
Dessa tre delar ingår i föreningens årsredo-		
visning.
b) Revisionsberättelse
För år 2020 föreligger en samordnad revi		
sionsberättelse.
7. Fastställande av årsredovisning 2020
Årsmötet fastställde årsredovisningen för år
2020.
8. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för år
2020
Årsmötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet för
år 2020.
9. Medlemsavgift för år 2021
Avgiften kommer eventuellt att behandlas vid
medlemsmötet i höst.
10. Verksamhetsplan för år 2021
Styrelsens förslag godkändes av årsmötet.
11. Val av styrelse
Valberedningens förslag godkändes av

Region Bergslagen:
Ordinarie Tor Eriksson, Örebro (omval 2 år).
Suppleant Kenneth Norrgrann, Västerås (om		
val 2 år).
Region Värmland:
Ordinarie Anita Österman, Gräsmark (omval
2 år).
Suppleant IngMarie Bohmelin, Sundbyberg
och Gunnarskog (nyval 2 år).
Region Norge Finnskogen nord:
Ordinarie Asgeir Lindberget, Braskereidfoss
(omval 2 år).
Suppleant Kirsten Tannåneset, Haslemoen
(nyval 2 år).
Några synpunkter kom emellertid in från
dem som deltog i omröstningen:
I stadgarna står att ordförande och vice ord-		
förande ska vara från Sverige och Norge.
Frågan uppstår om varför valberedningen 		
likväl föreslår en svensk person som vice ord		
förande. En vice ordförande från Norge skulle
enligt inkomna synpunkter underlätta
för då får vi även en person som kan vara fir-		
matecknare i Norge. Personen som lämnade
synpunkterna begär att vi ska ändra i stadgar		
na om detta förfarande inte är praxis.
12. Val av firmatecknare för en tid av 1 år
Årsmötet beslutade att välja för 1 år:
för svenska kontot ordförande Maud Wedin,
Bergalid 3, 791 32 Falun och kassör Anette
Norberg, Västra Vargträsk 13, 921 92 Lycksele, att teckna firman var för sig.för norska
kontot valdes ingen firmatecknare.
Solør-Värmland Finnkulturförening tar
ju hand om FINNSAM:s ekonomi i Norge.

33

besök i Solør och Värmland.
c) Vinterkonferens i Oslo den 4-6 mars 2022
Planering pågår. Preliminärt program finns
framtaget. Första gången som FINNSAMs 		
konferens arrangeras i Oslo.
d) Vårkonferens i Filipstads bergslag den 2022 maj 2022
Planering pågår. Preliminärt program är
framtaget.
e) Höstkonferens i Hassela 2022
Planering pågår.

Synpunkter kom emellertid in i stil med 		
ovanstående. Arbetet bör inriktas på att finna en norsk medborgare som kan vara firmatecknare och kassör för det norska kontot.
Kanske bör även en suppleant finnas på den
norska sidan.
13. Val av revisorer och revisorssuppleanter
Valberedningen föreslår att posten som norsk
revisor vakantsätts. Orsaken är att det
norska kontot för närvarande handhas av
Solör-Värmland Finnkulturförening på uppdrag av FINNSAM och dess svenska kassör.
Som svensk revisorsuppleant föreslås Jon Bodin, Säter på fyllnadsval för 1 år.
Årsmötet godkände valberedningens för
farande, men avvikande synpunkter flöt in.
Enligt mågons åsikt är det ett stadgebrott att
inte utse två revisorer. Att ta bort norsk revisor är ett feltänk. Revisorerna är utsedda att
granska FINNSAMs hela verksamhet och inte
bara bokföringen. FINNSAM är ett Skandinaviskt nätverk, inte ett svenskt. Någon annan
godkänner revisorer med förbehåll att man
ska arbeta för att få norska medborgare som
kan kontrollera det norska kontot som revisor
och revisorssuppleant.
Ovanstående avvikande synpunkter kommer
liksom övriga avvikande synpunkter att behandlas på nästkommande styrelsemöte.

16. Digitala Släktforskardagar den 11-12 septem
ber 2021. Planering pågår. Släktforskardagarna arrangeras i år av GöteborgsRegionensSläktforskare. Mässan blir en digital variant,
där föredrag och utställare medverkar via Internet. FINNSAM kommer att delta på något
sätt. Projektbidrag är beviljat med 12 500
kronor av Stadsledningskontoret i Göteborg.
17. Digitala Kulturarvsdagar den 11-12 septem-		
ber 2021
Samtidigt som Släktforskardagarna arran
geras, anordnas Kulturarvsdagar. Planering 		
pågår för att om möjligt samordna våra akti-		
viteter.

14. Val av valberedning
Enligt våra stadgar väljs nu valberedningens
ledamöter efter ett rullande schema, där vid
första tillfället en ledamot valdes på ett år som
sammankallande, en ledamot valdes på två år
och den tredje ledamoten på tre år. Nu utgår
det ettåriga mandatet, och vi behöver välja en
ny ledamot för tre år. Pia Enocson, Los var
föreslagen av styrelsen. Årsmötet valde Pia
Enocson för en tid av tre år. Valberedningen
består nu av Zeth Johansson, Bålsta som med
sin kvarstående mandattid på ett år är sammankallande, Ingunn Holm, Oslo med två års
mandattid kvar, och så Pia Enocson, Los med
tre års mandattid.
15. Kommande konferenser
a) Vårkonferens i Filipstads bergslag den 2830 maj 2021
Konferensen är tyvärr inställd p.g.a. corona		
pandemin.
b) Höstkonferens i Mattila den 1-3 oktober
2021
Planering pågår. Uppmärksammar att det är
200 år sedan som C.A. Gottlund gjorde sitt

34

18. Rapporter
a) Kolmården-seminarium den 18-19 september 2021
Planering pågår. Projektbidrag är beviljat med
10 000 kronor av Länsstyrelsen Östergötland.
b) Film om skogsfinnar i Västernorrland
c) Film om skogsfinnar i Jämtland
d) Film om skogsfinnar i Västerbotten
19. Mötets avslutande
Detta digitala möte avslutades den 31 maj
2021.Antalet röstande uppgår till 31 personer.

Örebro 2021-06-08
Sekreterare
Tor Eriksson
Justerare

Justerare

Barbro Maijgren

Lena Wahlstedt

Det skogsfinska informationsprojektet
Det skogsfinska informationsprojektet fortskrider som planerat. Maths Östberg på Finnskogsmuseet
uppdaterar kontinuerligt den skogsfinska bibliografin. Den innehåller idag 17.283 poster.
De skogsfinska informationsfilmerna finns på FINNSAMs hemsida under videoarkiv. För närvarande pågår
arbete med postproduktion av filmen om Västernorrlands finnmarker. Under sommaren har intervjuer och
inspelning av miljöer genomförts i Jämtlands län samt i Västerbottens län/region. Dessa filmer beräknas bli
klara till försommaren 2022.

Videoarkiv
www.finnsam.org/videoarkiv

www.finnsam.org/bibliografi
35

36