FINNSAM-Information 2023/1
Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:
Nr 1 2023 Medlemstidning för FINNSAM - Finnbygder i samverkan ISSN 2000-9399 1 Om FINNSAM-information Syfte med medlemsbladet Innehåll FINNSAM information är ett medlemsblad som ges ut fyra gånger per år till medlemmar i föreningen FINNSAM - Finnbygder i samverkan. Syftet med medlemsbladet är att ge medlemmarna möjlighet att ta del av aktuella rapporter, protokoll, nyheter och konferensinbjudningar. Om FINNSAM 3 FINNSAM:s styrelse 2022-2023 3 Den skogfinske kulturarven 4 Samarbete ger resultat på Trysil Finnskog 5 Kulturpris för samarbeid om skogsfinnehistorie 6 Ansvarig utgivare Skogsfinnene får sitt eget flagg Maud Wedin, Falun, Ordförande i FINNSAM 7 Välkomna till Skandinavisk skogsfinsk konferens i Medlemstidningen ISSN är 2000-9399 Mattila den 19 – 21 maj 8 FINNSAM:s organisationsnummer är 802429-6108. Välkommen med på bussresan inför FINNSAMs Redaktion Anita Österman Timbonäs 140 SE-686 98 Gräsmark Telefon +46 70 604 65 57 heppostorp@gmail.com Kallelse till FINNSAMs årsmöte i Mattila 21 maj 11 höstkonferens på Ströms och Tåsjö finnmarker 11 FINNSAMs konferens på Wiks slott, Uppsala 12 Protokoll från styrelsemöte, mars 2023 16 Det skogsfinska filmprojektet 19 Den skogsfinska bibliografin 20 Några ord från redaktörerna Hans Bergström Övre Stortorpet, Långvak SE-671 92 Arvika Telefon +46 70 292 22 25 hans.bergstrom@textra.se En del av er har redan fått en försmak av allt spännande som året har att erbjuda. Det vill säga alla ni som var på konferensen på Wiks slott. Vi som inte kunde vara med får nöja oss med att läsa om allt ni fick uppleva i konferensrapporten. Om redaktörens uppdrag Redaktörens upprag är att sammanställa material från föreningsmedlemmarna. Nästa FINNSAMinformation kommer ut i juli månad 2023. I vårt område händer det väldigt mycket spännande som är Finnskogsrelaterat. Anna Ø Forsberg har initierat en föreläsningsserie med tre olika föredrag på Torsby bibliotek. När Anna höll den första föreläsningen om Carl Axel Gottlund och Olov Henriksson berättade om sin morfar Olov Olovsson var det ”lapp på luckan” i Torsbys bibliotek. Den tänkta lokalen räckte inte till på långt när för alla intresserade som kom för att lyssna. Medlemsavgift Medlemsavgiften är 100 NOK/SEK för enskild person och 300 NOK/SEK för institution/organisation. På Finnskogstoppen hölls ett möte om nätverkande över gränsen mellan Sverige och Norge och på Klarälvdalens folkhögskola blir det en dag om nätverkande i Klarälvdalen. Vi har till och med lyckats få till ett evenemang på Sågudden i Arvika i början av maj. Betala din medlemsavgift! Om avgiften inte är betald senast 30 juni, stryks du ur medlemsregistret. Glöm inte bort att ange din e-postadress. Och när Värmlands släktforskarförening firar 40 år ska vi vara med och föreläsa om både FINNSAM och Solør Värmland Finnkulturförening. Föreningarna får också dela på ett bokbord. Det mest spännande är förstås den kommande Skogsfinska konferensen på Mattila den 19 – 21 maj. Hoppas att vi ses där! Sverige Plusgironummer 646 27 77-1 Norge Bankkontonummer: 1830.33.22104, Grue Sparbank. Anita och Hans 2 Om FINNSAM FINNSAM bildades 1992 för att underlätta samarbete, forskning mm kring finnskogsaktiviteter. Nätverket är öppet för alla som är intresserade av skogsfinnarnas kultur och historia. FINNSAM arrangerar årligen en vår- och en höstkonferens där finnskogsområden är värdar. FINNSAM-medlemmarna får därigenom lära känna olika finnskogsområden i Sverige eller Norge. Vanligen arrangeras årligen även en vinterkonferens med arkiv- eller ämnestema. Regelbundet skickas medlemsbladet FINNSAM-info med aktuella rapporter, protokoll och nyheter. FINNSAM håller också i olika projekt innefattande litteratur, byggnader, släktnamn, släktforskning, informationsfilm, bibliografi och mycket annat. Mer information om FINNSAM hittar du på www.finnsam.org. FINNSAM:s styrelse 2022-2023 Ordförande Maud Wedin, Bergalid 3, SE-791 32 FALUN telefon: 070-692 28 64, e-post: maud@finnbygden.se Bergslagen Ordinarie: Tor Eriksson, adress se ovan Suppleant Kenneth Norrgrann, VÄSTERÅS e-post: zinda@hotmail.se Vice Ordförande Jan-Erik Björk, Sjögrässtigen 4 531 73 KÄLLBY, telefon: 072-320 01 80 e-post: janne.bjork1@telia.com Närke-Tiveden Ordinarie: Lena Gribing, Anderstorp, SE-695 94 FINNERÖDJA, telefon: 070-231 77 15 e-post: lena.gribing@gmail.com Suppleant: Yvonne Johansson, LAXÅ yvonne_johans51@hotmail.com Kassör Anette Norberg, Västra Vargträsk 13, SE-921 92 LYCKSELE, telefon: 076-763 20 15 e-post: anette@vargtrask.one Anette är även ansvarig för medlemsregistret. Värmland Ordinarie: Anita Österman, Timbonäs 140, SE-686 98 GRÄSMARK, telefon: 070-604 65 57 e-post: heppostorp@gmail.com Suppleant IngMarie Bohmelin, SUNDBYBERG, ingmarie@bohmelin.se Sekreterare Tor Eriksson, Västra Nobelgatan 22, SE-703 55 ÖREBRO, telefon: 019-14 05 08, 070-823 44 25, e-post: hummelgruvetorp1970@gmail.com Norge södra Finnskogen Ordinarie: Birger Nesholen, Gjeterudsvegen 76, NO-2260 KIRKENÆR, telefon: +47-900 29 447 e-post: birger@skogfinskmuseum.no Suppleant Jan Myhrvold, GJERDRUM e-post: jan@fennia.nu Ångermanland-Södra Lappland Ordinarie: Maarit Kalela Brundin, Innertavle 381, SE-905 96 UMEÅ, telefon: 070-527 92 73 e-post: maaritkalelabrundin@gmail.com Suppleant: Tord Eriksson, STOCKHOLM e-post: tord@kth.se Norge norra Finnskogen Ordinarie: Asgeir Lindberget, V. Strætåsvegen 241, NO-2435 BRASKEREIDFOSS telefon: +47-977 00 670 e-post: asgeir.l@gmail.com Suppleant: Kirsten Tannåneset, HASLEMOEN, skogtussa50@gmail.com Mellannorrland Ordinarie: Maud Wedin, adress se ovan Suppleant Linda Blied, ÅBY e-post: linda.blied@gmail.com Gävle-Dala/Orsa Ordinarie: Maths Östberg, V. Ösavägen 40, SE-822 40 ALFTA,telefon: 070-566 01 68 e-post: info@finnskogsmuseet.se Suppleant: Eva Jernqvist, DELSBO e-post: eva.jernqvist@gmail.com 3 Den skogfinske kulturarven boka enn i den forrige. Basert på salgstekniske hensyn og tidligere erfaring pågår det en diskusjon om å trykke samme bok med to ulike omslag, et norsk og et svensk. I løpet av høsten håper vi å kunne begynne og innhente priser på redigering og layout. Dessuten vil vi trolig kontakte noen medlemmer for hjelp med korrekturlesning og andre arbeidsoppgaver. Det gjenstår altså en hel del arbeid og innen 2024 kommer vi ikke til å ha noe ferdig produkt. I årene før 2001 pågikk det et intensivt arbeid for å samle og publisere aktuelt materiale som noenlunde helhetlig kunne belyse den skogsfinske kulturen.”Det skogsfinska kulturarvet” ble publisert i 2001 og trykt i 2 000 eksemplarer. De ble utsolgt i løpet av et år, og bare de mest interesserte fikk sikret seg et eksemplar. Idag skal man være svært heldig om man får tak i den i et antikvariat. Senere er det jevnlig diskutert hvordan man skal kunne fylle tomrommet for dem som gikk glipp av denne utgivelsen, eller som har blitt interessert senere. Still gjerne spørsmål under konferansene og ta gjerne kontakt med synspunkter, tips og forslag. I 2018 kom spørsmålet opp på nytt. Jeg tilbød meg da å samordne et slikt arbeid, hvis jeg var betrodd og flere ville delta. Det ble etablert en arbeidsgruppe med to norske og to svenske representanter som var villige til å ta et tak for å legge grunnen for en ny utgave. Det ble sendt et åpent brev til FINNSAMs medlemmer for å innhente synspunkter om innhold og opplegg. Med dette som grunnlag møttes gruppa noen ganger for å trekke opp rammer og innhold for arbeidet. Det ble utarbeidet retningslinjer for medvirkning, forfatteravtaler, skriveregler og en foreløpig innholdsoversikt. Deretter besluttet FINNSAMs medlemsmøte å øremerke midler fra bokfondet til gruppas viderearbeid. Utfra dette ble det tatt kontakt med et antall tenkte forfattere, som samlet seg i Örebro 30/10 2019 og gjennomgikk et mulig arbeidsopplegg. Tanken var å få inn materialet innen sommeren 2020. Bo Hansson Bo Hansson, boivarhansson@gmail.com tel. +47 46831242, +46 703371704 Stig Welinder, stig.welinder@miun.se tel. +46 722450924 Maud Wedin, maud@finnbygden.se tel. +46 706922864 Birger Nesholen tel. +4790029447 Så kom pandemien og for flere ble forutsetningene for å delta endret, noe som ennå påvirker arbeidet. Gruppa fortsatte med sine arbeidsmøter så fort det ble lettet på de norske covid-reglene, og som samordner har jeg hele tiden hatt dialog med dem som fikk problemer med å levere sine bidrag. En kom aldri med, men to nye har kommet til. Nå er totalt 19 forfattere involvert i bokprosjektet. Per i dag har stort sett alle medvirket i de ca 350 tekstsidene som er produsert, og vi kan forvente ytterligere 70-100 sider. Ennå er det umulig å fastsette en tidsplan, men arbeidet går inn i en ny fase. Seks av ni kapitler er ferdige og klare for gjennomlesning og ved behov kommentering. Vi håper at all tekst skal være på plass slik at det kan presenteres under vårkonferansen på Mattila i mai. Arbeidsgruppa kommer til å ha arbeidsmøter i tilknytning til begge vinterens/vårens FINNSAM-konferanser. Ettersom ”Det skogsfinska kulturarvet” fra 2001 fortsatt finnes (om enn begrenset) for dem som er interessert, så vil den nye boka, slik det ser ut nå, bare inneholde nyskrevet materiale. Tekstene er skrevet på både norsk og svensk, men balanseres bedre i den nye 4 fsk338@gmail.com Samarbete ger resultat på Trysil Finnskog FINNSAM-konferensen i Søre Trysil 2017 blev starten på ett fruktbart samarbete som lett till ökad aktivitet kring finnskogsfrågor och som nu också belönats med Trysil kommuns ”Kulturpris 2022”. från samma gård och den äldsta från 1710. Samtidigt gick man också igenom gamla brandförsäkringar och har med dem och lokala namntraditioner som huvudkällor kunnat identifiera 31 byggnader med rökugnar. Tyvärr finns bara fyra kvar. Kommunen har den största Finnskogen i Norge, med en yta på drygt 600 km². Det är också där det bor mest folk idag, i de gamla finnbyarna, 850 personer eller 13% av befolkningen. Som mest var finnarna 20%. Här har storleken betydelse, för den har gett underlag till tre historielag, som motsvarar svenska hembygdsföreningar. Dessa bildades 1996 och 1997. Ingen av dem har något bygdetun/hembygdsgård, så man hinner göra en massa andra saker. Trysil är också den kommun som har de bästa och mest detaljerade hembygdsböckerna i nio band, med både skogfinsk kultur, gårdshistoria och släkthistoria ända bak till 1670 när de första skogfinnarna etablerade sig. Dessa kom dels ut på 1940-50-talen och dels med färskare uppgifter kring 1990-2000. De finns fortfarande att köpa på Norli bokhandel i Trysil. Historielagens stora projekt har under senare år varit att ytterligare beslysa den skogsfinska kulturen och teckna den ännu äldre historien som man tidigare inte haft originalkällor till. Boken Trysil Finnskog – de første generasjonene kom 2020. Huvudrapporten kan erhållas med e-post från boivarhansson@gmail.com. Vill man följa Historielagens aktiviteter, köpa boken eller bli medlem och få årsskrifter har alla tre Facebook-sidor: ”Søre Trysil Historielag”, ”Tørberget Historielag” och ”Søre Osen Historielag”, samt den gemensamma gruppen ”Trysil Finnskog”. Till sommaren kommer liksom förra året en digital sommartidning med sevärdheter och planerade aktiviteter. Hösten 2017 anordnades en kurs i årsringsdatering av timmer för alla historielag på Finnskogen. Kursledare var Torbjörn Axelsson i Björbo, som tillsammans med Bertil Israels varit med på flera FINNSAM konferenser och berättat om dendrokronologi (bl.a. i Säfsen vintern 2016). Dendrokronologisk undersökning I Trysil tog man fasta på de nyvunna kunskaperna och började datera intressanta byggnader. Efter ett par år med mycket stöd av Torbjörn ökade verksamheten betydligt. Hösten 2020 bestämde man sig för att undersöka det norska byggnadsvårdsregistret SEFRAKs alla objekt äldre än 1850 på Trysil Finnskog och sökte medel från fylkeskommunen / regionstyrelsen. Dessa var positiva och nu finns en slutrapport för provtagningssäsongerna 2020-2022 med 185 analyserad objekt (125 var planerade). 20 av byggnaderna var från 1700-talet, sju från första halvan, tre 5 6 7 Välkomna till Skandinavisk skogsfinsk konferens i Mattila den 19 – 21 maj Solør-Värmland Finnkulturförening bjuder in till nätverket FINNSAMs vårkonferens 2023. I år är det 200 år sedan 12 skogsfinnar med hjälp av Carl Axel Gottlund beviljades audiens hos den svenske kungen Karl XIV Johan. I den petition som lämnades beskrevs situationen på finnskogen, och drömmen om att få kyrkor där det predikades på finska, men också en önskan om att få skapa ett eget härad. Skogsfinnarna kom från trakten av Solör Värmland och flera inslag under konferensen kommer att hand la om Gottlund och hans verksamhet i området. Under lördagens busstur kommer vi att passera flera av de ställen han besökte. museibyggnaden i Svullrya, och i Mattila får vi lyssna till en väldigt inspirerande föreläsning om visioner för framtiden och metoder för att uppnå dessa uppsatta mål. Konferensens höjdpunkt blir förstås att få uppleva en stund i den helt nyuppförda rökstugan där Kurt Eide berättar om den förödande branden som helt förstörde den gamla stugan hösten 2020. Rökugnen var det enda som återstod när elden var släckt. Som deltagare i FINNSAMs konferens är man en av de första som får uppleva magin när elden tänds i den helrenoverade rökugnen. Huvudarrangör: Solør-Värmland Finnkulturföre ning. Medarrangörer: Östmarks hembygdsförening, Norsk Skogfinsk Museum. Mattila Natur och Kulturföre ning, Finnskogens Natur- och kulturpark. Även om det blir en hel del tillbakablickande med föreläsningar om Gottlund, bosättningshistoria i Mulltjärn och om gammal folktro, så blickar vi också framåt och besöker platsen för den nya skogsfinska Kurt Eide vid rökugnen i den nya rökstugan. Foto: Anna Ø Forsberg 8 Program Fredag 19 maj 13.00 Registrering och inkvartering, Mattila 14.00 Maud Wedin presenterar FINNSAM 14.15 Niclas Persson Tenhuinen: Strategier runt Gottlunds agerande och Gottlunds eget nätverk för att driva saken 15.00 Bengt Fjellsted:t Förstudie Finnskogen utveckling 15.45 Fikapaus 16.15 Gabriel Bladh berättar om bosättningshistorien i området. 17.00 Promenad/bil till Juhola Finngård. 18.30 Middag på Mattila Lördag 20 maj 7.30 Frukost 8.30 Bussen avgår för en rundtur till Sörviggen, Nordviggen, Svenshöjden, Mackolaberg, Tenhustorp och Röjdåfors. 9.50 Till Solør-VärmlandFinnkulturförenings finngård Purala där det bjuds på fika. En kort promenad för de som vill bese tjärstenen och titta på magiska symboler. 11.00 Bussen fortsätter mot hembygdsgården Hagen, i Östmark 11.30 Birger Nesholen: Den nasjonale minoriteten skogfinner i Norge 12.15 Jan Myhrvold: Carl Axel Gottlunds og skogfinnenes petisjon 13.00 Lunch på Hagen. Motti och fläsk. 14.00 Bussen fortsätter mot Røgden, Rantalastenen, Vålberget och till Finnetunet i Svullrya. 14.30 Birger Nesholen informerar om det planerade museumsbygget till Norsk Skogfinsk Museum. Rundvandring och fika. 15.45 Bussen fortsätter mot Rotberget, Løvhagen och stannar vid Gottlundsstenen. 17.30 Bussen återvänder till Mattila. 18.30 Middag för halva sällskapet på Mattila. Andra halvan samlas i rökstugan för en rökstugekväll. 19.30 Då byter vi: andra halvan äter middag och de första samlas i rökstugan. Söndag 21 maj 7.30 Frukost 8.30 Anna Ø Forsberg berättar: Folktro på Finnskogen 9.15 Olov, ”Skogs-Ola” Henriksson berättar om sin morfar Olov Olovssons arbete med C A Gottlunds dagbok. 10.00 Fikapaus 10.30 Jan Myhrvold: Det skogfinske DNA-projektet: Flyttemønstre, slektnavn og slektsforskning. Resul tater fra området 11.15 Ann-Katrin Järåsen informerar om Finnskogens Natur- och kulturpark 11.30 FINNSAMs årsmöte 12.00 Lunch 13.30 Överkurs. Promenad till Jussi-Kajsas stuga och Tenhustorp. 9 Priser och anmälan 1. Hela konferensen, 3 dagar inkl logi idubbelrum, 2 frukost, 2 lunch, 2 middag 2 300 kr 2. Hela konferensen, 3 dagar exkl logi och frukost, inkl 2 lunch, 2 middag 1 410 kr 3. Två dagar, fre – lör, inkl 1 natt i dubbelrum, 1 frukost, 1 lunch, 2 middag 1 710 kr 4. Två dagar, fre – lör, exkl logi och frukost, 1 lunch, 2 middag 1 200 kr 5. Två dagar, lör – sön, inkl 1 natt i dubbelrum, 1 frukost, 2 lunch, 1 middag 1 610 kr 6. 1 dag, fredag, inkl middag 700 kr 7. 1 dag, fredag, exkl middag 400 kr 8. 1 dag, lördag, inkl lunch och middag 950 kr 9. 1 dag, söndag, inkl lunch 550 kr 10. 1 dag, söndag, exkl lunch 400 kr Jag anmäler __________ personer enligt alternativ (1-10) _______ Jag är allergisk/gluten/laktos mot _____________________________________ Jag kommer tidigare på fredag och vill ha lunch. (ingår ej i konferensavgiften) _________ För enkelrum till kommer 400 kr per natt. I Mattila finns totalt 210 bäddar för uthyrning fördelat på 28 boenden i de två stugområdena Mattila och Mattilamäki. Det nybyggda området Mattilamäki ligger ca 300 m gångvägen och ca 800 m bilvägen från Mattila. Nästan alla stugor har mycket snabbt WiFi via fiber. Ta med eget sänglinne och handduk. Det finns att hyra om man skulle glömma. TIPS: Ladda ner gratisappen Vägvisare Mattila med kartor till stugor, vandringsleder m.m. Anmälan senast den 5 maj till: Anita Österman, heppostorp@gmail.com 070 604 65 57 Jan Myhrvold, jan@fennia.nu, 0047 977 07 604 Avgift betalas in efter bekräftelse till: Bg: 5280-0299 Swish: 123 360 28 69 Iban: SE24 8000 0833 6000 3030 2129 BIC: SWEDSESS OBS: Antalet platser är begränsat. Först till kvarn... Mattila Natur och Kulturförening 10 Östmarks Hembygdsförening På Bergs hembygdsgård finns numera Bingstasmedjan, där bössor har tillverkats. Foto från Bergs Hembygdsförenings hemsida. FINNSAMs höstkonferens på Ströms och Tåsjö finnmark Välkommen med på bussresan! Svenstavik, där vi dricker kaffe och studerar några spännande byggnader, bland annat en smedja från Bingsta. FINNSAMs höstkonferens går av stapeln 18-20 augusti 2023 på Ströms och Tåsjö finnmarker. Program och inbjudan läggs inom kort ut under Aktuellt på FINNSAMs hemsida samt i nästa FINNSAM-info. När konferensen är slut på söndagen 20 augusti sker återfärden söderut. Vi övernattar nu på Gammeltomtens Camping i Los. På måndagskvällen når vi åter Karlstad. På bussen finns möjlighet att berätta om någon plats vi far förbi eller om något annat av intresse. Chaufför är vår trogne Torbjörn Fransson, som körde oss såväl till Örträsk 2014, som Sandslån 2019. Till konferensen anordnas en gemensam bussresa. Torsdagen 17 augusti avgår därför en buss från Larsson-Resman i Karlstad. Bussen anlöper hållplatser längs vägen via Örebro till Strömsund för att hämta upp dig som vill få en bekväm ordnad färd upp till Jämtland. Här hålls FINNSAMs höstkonferens 2023 för dig som vill lära känna Ströms och Tåsjö finnmark. Kontakta mig, Tor Eriksson, om du vill ha mer information om bussresan till Jämtland! Jag har e-postadress hummelgruvetorp1970@gmail.com och telefon 070-231 82 22. Utförligare färdbeskrivning med pris-, och anmälningsuppgifter kommer i FINNSAM-Information nummer 2, 2023! Bussen angör även matställen och vissa besöksmål längs vägen norrut. På Wikners i Persåsen inte långt från Oviken tar vi in för natten mot fredagen, då färden går fram till målet för konferensen, Strömsund. Ett besök görs vid Bergs hembygdsgård i Kallelse till FINNSAMs årsmöte i Mattila 21 maj I samband med Solør-Värmland Finnkulturförenings konferens i Mattila 19-21 maj hålls FINNSAMs årsmöte söndagen 21 maj klockan 11.30. 11 FINNSAMs vinterkonferens på Wiks slott, Uppsala 10-12 mars 2023 Tema: Agrarhistoria - med skogsfinnen i fokus Vi var drygt sjuttio personer som samlades i Stenhuset framför Wiks slott denna soliga och kalla helg i mitten av mars. Wiks slott har anor från 1200-talet och är vackert beläget vid Lårstaviken, som är en del av Ekoln och som i sin tur är en del av Mälaren. Idag är Wiks slott en fullfjädrad konferensanläggning och vi inkvarterades i olika byggnader runt om på området. Arrangör för konferensen var Tor Eriksson och det var planerat och genomfört med bravur, som alltid! Fredagen den 10 mars Först ut i programmet var FINNSAMs ordförande Maud Wedin som berättade om FINNSAMs historia och verksamhet. Bland de nu aktuella projekten kan exempelvis nämnas de skogsfinska informationsfilmerna, en skogsfinsk bibliografi, det skogsfinska DNA-projektet samt en planerad nyutgivning av boken ”Det skogsfinska kulturarvet”. Därefter följde ett par kortare presentationer. Ingunn Holm (arkeolog vid Riksantikvaren) informerade om att boken baserad på fjolårets vinterkonferens i Oslo snart är klar. Den går att förbeställa och kommer förhoppningsvis finnas att köpa senare i vår. Lena Gribing, Jan Myhrvold och IngMarie Bohmelin, representanter för den arbetsgrupp som har arbetat med att utse en skogsfinsk flagga, berättade sedan att det vinnande bidraget är korat! Den nya flaggan genomsyras i färg och form av en stark skogsfinsk symbolik och kommer snart gå att köpa i olika format! Konferensdeltagarna lyssnar till Stig Welinders föredrag på fredagskvällen. Efter middagen samlades vi åter för att ta del av Stig Welinders kunskap om skogsfinsk försörjningsekonomi, det vill säga den produktion som leder fram till maten på bordet. Stig förde resonemang utifrån den skogsfinska gårdens fem grundpelare: svedjebruk, åkerbruk, boskapsskötsel, jakt och fiske. Med exempel från Puttilagravarna i Finnbacka, Rättviks finnmark visade han hur svedjans hela livscykel kunde bidra till flera av dessa grundpelare då man på den igenväxande svedjan först har grävt fångstgropar för älg och därefter omvandlat marken till en kornåker. Kirsi Kohtala-Ghane, Tuuli Uljas och Sari Pesonen från Nationellt språkcentrum för finska vid Institutet för språk och folkminnen (ISOF) berättade om sin verksamhet. De arbetar med att aktivt främja användningen av finska, på såväl samhällelig nivå som för den enskilda individen, och bistår med sakkunskap. På deras hemsida finns bland annat en länksamling av skogsfinskt material (https://www. isof.se/arkiv-och-insamling/arkivsamlingar/minoriteter/skogsfinskt-material). Kvällens sista föredrag hölls av Karin Gerhardt, forskare vid SLU samt engagerad bageriägare. Karin berättade om spannmålets historia - från spår av durrakärnor i Afrika för 100 000 år sedan till Sveriges hittills äldsta bulle, daterad till 400 e.Kr. Äldre spannmål karakteriseras av högre genetisk mångfald och kraftigare växtsätt än sina modernare motsvarigheter. Karin är därför nu engagerad i ett forskningsprojekt kallat Historiska sädesslag i framtidens mat där man under en treårsperiod ska odla och jämföra äldre varianter av spannmål (bland annat svedjeråg) med Lena Gribing presenterar vår nya skogsfinska flagga medan Ingmer moderna sorter. Marie Bohmelin och Jan Myhrvold andäktigt hör på. 12 Han lät oss veta att det vid slutet av 1600-talet fanns omkring 500 herrgårdar i Uppland och att deras vidsträckta ägor huvudsakligen brukades av ett antal bondgårdar utplacerade på markerna. Under 1700och 1800-talet domäniserades herrgårdarna vilket innebar att bondgårdarna revs och att bönderna ersattes med statkarlar som levde sina liv i herrgårdens arbetarbostäder. Karin Gerhardt låter oss jämföra vanlig råg med svedjeråg. Kvällen avslutades med trevligt samkväm till vilket Karin hade bakat fantastiskt gott svedjerågbröd! Lördagen den 11 mars Lördagen ägnades huvudsakligen åt det geografiska område där vi nu befann oss: landskapet Uppland och de gamla folklanden Fjädrundaland och Tiundaland. Först ut efter frukosten var Gunnar Larsson (släktoch hembygdsforskare) som presenterade sin omfattande forskning om finnar och andra migranter i Uppland under 1600-talet. Genom en systematisk genomgång av olika källor har han kunnat påvisa närmare 2500 finnar i Uppland under den studerade tidsperioden. Det var den i särklass största gruppen med annat ursprung än uppländskt. Finnarna sysselsatte sig huvudsakligen som drängar, (frälse)bönder och torpare men uppges också ha funnits inom en mängd olika yrken. Källmaterialet gör det svårt att identifiera släktskap eller urskilja personer med skogsfinskt ursprung men det är tydligt att de var ett självklart inslag i det uppländska samhället. När vi efter förmiddagsfikat togs med på en busstur under guidning av Göran och Gunnar upp märksammades vi tydligt på hur den senare epokens herrgårdsstruktur än är synlig i landskapet i denna rika bygd där herrgårdarna står tätt. Som guide verkade även Mats Wahlberg (forskare emeritus vid Institutet för språk och folkminnen). Turen tog oss sydost från Örsundsbro till den bördiga slätten söder om Lårstaviken, därefter västerut längs Örsundaån och slutligen en bit upp på skogen norr därom. Vi gjorde ett kortare stopp vid den mycket vackra och välbevarade Kvekgården som visar hur en gård såg ut vid första halvan av 1800-talet. Vi stannade till vid Kvekgården. Göran Ulväng (docent vid Uppsala universitet samt ordförande i Upplands Fornminnesförening och Hembygdsförbund) berättade därefter mycket kunnigt om de uppländska herrgårdarnas historia. Våra tre bussguider Göran Ulväng, Gunnar Larsson och Mats Wahlberg. På bussutflykt genom vinterlandskapet. Åter tillbaka till Wik serverades vi lunch och jag tillhörde den del av gruppen som därefter fick en engagerad visning på slottet av karaktären Ramborg, ägare av Wik på 1300-talet och kusin med heliga Birgitta. Guidningen av den höga byggnaden bjöd på en viss förvirring kring vilket våningsplan vi 13 faktiskt befann oss på mellan fängelsehålorna långt där nere och den pampiga riddarsalen högt där uppe. När det därefter var dags för den andra halvan av gruppen att få se slottet passade jag själv på att ta en gnistrande promenad i den vackra och snöklädda Wikparken, bland ekar och hasselbuskar. Här ståtar Wiks slott som uppfördes under 1400-talet. Det är sköna soffor och fåtöljer på Wiks slott! Clas Tollin från SLU pekar på en karta över Linnés Hammarby. testa och återupptäcka gamla metoder. Clas avslutar med att betona vikten av att ”landskapslaboratorium” av detta slag används inom forskningen! Karaktären Ramborg visar oss ”sitt” slott. Ingunn Holm berättade därefter om hur man kan hitta skogsfinska svedjor i skogsterräng. Kortfattat så går metoden ut på att man identifierar lämpliga platser utifrån deras namn och därefter gör fältbesök för att leta rester av träkol. För att sedan med säkerhet kunna identifiera det som en svedja krävs analys av jordprov i jakt på spår av pollen från råg eller korn (förutsatt att provtagningsplatsen ligger på tillräckligt stort avstånd från odlad mark). I Stenhuset från 1700-talet intill slottet hade vi våra föreläsningar under konferensen. Efter att hela sällskapet hade återsamlats för en fikastund gav Clas Tollin (docent i agrarhistoria vid SLU) en fin presentation av verksamheten vid kulturreservatet Linnés Hammarby, beläget strax utanför Uppsala. På Linnés Hammarby arbetar man utifrån olika skötselområden som är historiskt förankrade enligt en karta från 1760-talet, med undantag för det 1800-talstorp som också finns på platsen. Odlingar, skörd och slåtter utförs inte enbart för att ge landskapet sin särprägel utan också för att man ska kunna Från Jönköpings läns museum kom Ådel Västbö Franzén. Kvällens tema om svedjande fortsatte med Ådel Västbö Franzén (kulturgeograf vid Jönköpings läns museum) som berättade om det sydsvenska svedjandet som har tillämpats sedan åtminstone första 14 halvan av 1300-talet. Det sydsvenska svedjandet utfördes i cykler om 30 år och medförde också ett visst mått av stenröjning på de svedjade områdena. Källor antyder att man på svedjorna skördade rovor, råg och ibland också korn innan man lät svedjan växa igen. konstaterar att ”man tog säden dit man kom” och anpassade sig efter de lokala förutsättningarna! Clas Tollin, som är engagerad i samma projekt som Ådel, fortsatte med att visa hur man kan söka efter svedjor i de geometriska kartorna. Svedjebruk, alltså brännandet av skog för att därefter kunna odla säd under en kortare period, är en del av den ”nordiska brandkulturen” och även om kammararkivets instruktion från 1634 krävde att lantmätarna skulle redovisa förekomst av svedjeskog så slarvades det ofta med det. Clas visade vidare förekomst av svedjor i Östergötland, Sörmland och Gästrikland, allt baserat på fynd i den lokala kartskatten. Jan-Erik Björk ställer sig en rad frågor! Dagens föreläsningar var därmed till ända och vi avslutade dagen med en middag nere i restaurangen, till en del sponsrad av Uppsala kommun vars representant Magnus Åkerman visade sig ha koppling till såväl Karelen som Orsa finnmark. Söndagen den 12 mars Konferensens sista dag inleddes av Birger Nesholen (ledamot i FINNSAMs styrelse och ämnesrådgivare till Norsk Skogfinsk museum) som med avstamp i sin rikliga bildbank visade var i terrängen finnarna bosatte sig och hur de utformade sina gårdstun utifrån de lokala förutsättningarna. Genom att läsa terrängen idag kan vi också få vägledning när vi vill ta reda på om en hög med stenar är en rökugnsruin, ett stenröse eller kanske en lusugn som aldrig har haft någon byggnad kring sig. Vidare visades exempel på de karakteristiska skogsfinska byggnaderna ria, bastu och rökstuga. Åhörarna fångas av Jan-Eriks frågeställningar. Jan-Erik Björk (forskare och vice ordförande i FINNSAM) följde upp föregående talare med att titta bredare på den skogsfinska ekonomin. Han förde en diskussion utifrån finnarnas resurser och betalningsmedel samt visade exempel på varor som finnar från Hälsingland, Dalarna och Värmland fört genom tullar på 1600-talet (främst stora mängder råg men också till exempel rovor, malt, ost och hudar). Av källorna går det att utläsa att vissa finnar hade betydande tillgångar (också i kontanta medel) och lånade ut inom den egna gruppen varför det tidigt fanns en social skiktning mellan finnarna. Maud Wedin fortsatte sedan på samma tema med att ge exempel på skogsfinsk bebyggelse i Hälsingland. Skattevärderingar och husesyner från olika gårdar runt om i landskapet ger en väldigt detaljerad bild av gårdens byggnader och också deras läge i förhållande till varandra. Hon konstaterar dock att ett fältbesök kan vara på sin plats för att kunna göra en korrekt tolkning av den beskrivna gården – det som på pappret ser ut att vara ett perfekt kringbyggt gårdstun kan visa sig vara omöjligt att passa in i den sluttande verkligheten! Bo Hansson (lokalhistoriker) presenterade resultat från sin studie om åkerbruket på den norska finnskogen. Utifrån tiondelängder har han kunnat konstatera att odlingen av korn och havre på finnskogen var igång tidigare än man kanske har trott och att det kunde skilja stort mellan de olika finnskogsområdena. Till exempel så var råg det dominerande sädesslaget i Trysil och Brandval runt år 1700 medan man i Åsnes istället till största delen odlade korn. Bosse Slutligen fick Maud Wedin avsluta denna konferens med ett föredrag om kvinnorna på finnskogen. Precis som i alla källor vid den här tiden är uppgifterna om kvinnorna väldigt skrala vilket blir pinsamt tydligt i en länsmansberättelse från 1764 där männens arbetsuppgifter beskrivs detaljerat medan kvinnorna uppges ”syssla med samma saker som förra månaden”. Men även om männen var de som hade kontakterna utåt så hade kvinnorna många arbetsuppgifter som krävde specialiserad kunskap och i krigstider tvingades de dessutom ofta axla männens arbetsuppgifter. Tvärtemot vad man kan tro så var det inte heller helt ovanligt att en dotter ärvde gården. Exempel från tre gårdar i Alfta socken visar att gårdarna vid tio generationsskiften gick till en son och vid fyra till en dotter. 15 Därmed var denna vinterkonferens till ända. Efter lunchen återvände jag hemåt, full av ny kunskap och med en annan blick på det landskap som susade förbi utanför tågfönstret! Text: Linda Blied, Åby. Foto: Tor Eriksson, Örebro. Vi tackar våra medarrangörer och bidragsgivare för ert viktiga stöd av vår konferens! Protokoll från styrelsemöte, mars 2023 Protokoll från sammanträde med FINNSAM:s styrelse Datum: Söndagen 12 mars 2023 Plats: Wiks slott Närvarande: Jan-Erik Björk, Linda Blied, IngMarie Bohmelin, Tor Eriksson, Lena Gribing, Eva Jernqvist, Yvonne Johansson, Asgeir Lindberget, Jan Myhrvold, Birger Nesholen, Maud Wedin och Maths Östberg. Förhindrade: Maarit Kalela-Brundin, Tord Eriksson, Anette Norberg, Kenneth Norrgrann, Kirsten Tannåneset och Anita Österman. 1. Mötets öppnande Ordförande Maud Wedin hälsade alla välkomna och förklarade mötet för öppnat. 2. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 3. Val av justeringsperson Till justeringspersoner förutom ordföranden Maud Wedin valdes för punkterna 1-6c Linda Blied samt för punkterna 6d-9 Lena Gribing. 4. Godkännande av ekonomiskt bokslut för år 2022 Styrelsen godkände bokslutet för år 2022. 5. Kommande konferenser a) Vårkonferens i Mattila 19-21 maj 2023 Jan Myhrvold informerade om konferensen som anordnas av Solør-Värmlands finnkulturförening. Samlingen sker fredagen 19 maj klockan 13.00 på Mattila. Man 16 räknar med att det kommer cirka 75 personer till konferensen. Under fredagen blir det 5. Kommande konferenser a) Vårkonferens i Mattila 19-21 maj 2023 Jan Myhrvold informerade om konferensen som anordnas av Solør-Värmlands finnkulturförening. Samlingen sker fredagen 19 maj klockan 13.00 på Mattila. Man räknar med att det kommer cirka 75 personer till konferensen. Under fredagen blir det föredrag av bland annat Niclas Persson om C A Gottlund och av Bengt Fjellstedt om växter på Mattila. Det blir även ett besök på Juhola finngård med Gabriel Bladh. Under lördagen väntar en busstur runt sjön Röjden. Vi besöker bland annat Svullrya, där vi får höra om Norsk Skogfinsk Museums nya bygge. På kvällen står rökstugekväll på Mattila på programmet, då vi får se den återställda rökstugan. Något som uppmärksammas är även att det är 200 år sedan Gottlunds petition skrevs för att göra Finnskogen till finskt härad med egna kyrkor. Givetvis serveras också motti med fläsk på något trevligt ställe. Konferensen avslutas med en överkurs som kan gå till Aborrtjärnsberg. b) Höstkonferens i Ströms och Tåsjö finnmark 18-20 augusti 2023, med anslutande bussresa 17-21 augusti Tor Eriksson upplyste om att bussen går från Karlstad på torsdagens förmiddag för att under kvällen anlända till Svenstavik, där övernattningen troligen sker. Maud Wedin fyllde sedan i att vid lunchtid på fredagen är vi framme på Strömsunds camping, där förläggningen är under konferensen. Konferensens föredrag samt huvuddelen av kaffeservering och andra måltider förläggs till den närliggande hembygdsgårdens lokaler. På eftermiddagen blir det en busstur i Ströms Vattudal med flera finnbosättningar. Under lördagen anstår en ny bussfärd till Tåsjö finnmark. Söndagen innebär hemresa med buss söderut för dem det gäller. Trolig övernattning sker på Los camping. c) Vinterkonferens i Stockholm 8-10 mars 2024 Tema för konferensen är enligt Tor ”Skogsfinska samlingar studeras på Nordiska museet och Skansen”. Det visar sig under mötet att Nordiska museet besitter bristande kunskap om vad som är skogsfinska föremål, så det är ett angeläget tema. Förläggningen sker troligen på Långholmen med besök på Djurgården under lördagen. d) Vårkonferens 2024 med flera alternativ Lena Gribing berättade att hon, Yvonne Johansson och Jan-Erik Björk gemensamt har kommit fram till att en konferens i Tiveden är svår att genomföra då det behöver forskas mera på intressanta utkanter av området. Dessutom har man märkt att det är svårt att rekrytera nya medhjälpare med fräscha krafter och kunskap om området. Norge har intressanta områden, bland annat Nordmarka/Osloområdet, men enligt Jan kan det inte bli aktuellt att genomföra någon konferens här förrän tidigast hösten 2025. Återstår gör då region Gävle-Dala, där Ore finnmark med Voxna enligt Maths Östberg blir ett bra alternativ för konferens våren 2024. e) Höstkonferens 2024 i Åbo Maud återkommer med planerna för en konferens i Åbo som även innefattar färjeresa med konferensmöjligheter tur och retur. Besök på Åbo Akademi samt finska hushållningssällskapets arkiv med handlingar av Gottlund finns med i planerna. En dag med buss till de västligaste finnbosättningarna i Rautalampi forna storsocken är möjlig att genomföra. Givet bussbolag är Grandells, som vi åkte med till Savolax i somras. 6. Rapporter a) De skogsfinska informationsfilmerna/De finska undertexterna till filmerna Maud informerade oss om att samtliga filmer nu är klara och inga fler filmer kommer att göras inom ramen för detta projekt. Återstår att lägga till finska undertexter till filmerna. Översiktsfilmen om skogsfinnarna har fått finsk undertext, liksom filmen om Västernorrland. Bidraget vi har fått från ISOF, Institutet för språk och folkminnen, räcker till att göra undertext till ytterligare en film. Frågan är då om filmen om 17 annan ska väljas. Styrelsen tog inget Gävleborg, Dalarna, Västerbotten eller någon beslut i frågan. att göras inom ramen för detta projekt. Återstår att lägga till finska undertexter till filmerna. Översiktsfilmen om skogsfinnarna har fått finsk undertext, liksom filmen om Västernorrland. Bidraget vi har fått från ISOF, Institutet för språk och folkminnen, räcker till att göra undertext till ytterligare en film. Frågan är då om filmen om Gävleborg, Dalarna, Västerbotten eller någon annan ska väljas. Styrelsen tog inget beslut i frågan. b) Nya boken ”Det skogsfinska kulturarvet” Birger Nesholen berättade att redaktionsrådet har haft ett möte i Malung i januari. Det fattas alltjämt lite material från författarna, men nu läser redaktionen igenom det material som har kommit in. Man vill få en så enhetlig stil som möjligt på boken utan upprepningar. Processen beräknas ta detta år. c) Den skogsfinska flaggan Lena upplyste oss om att skogsfinska flaggan var klar till årsskiftet. Hon förklarade färgernas symboliska innebörd och förklarade att den nu var klar för att tryckas. Det är då viktigt att det blir rätt färg och ett bra tryck. d) Den skogsfinska bibliografin Projektet fortskrider och Maths informerade oss om att bibliografin nu har 18 337 poster. e) Kolmården Tor berättade att projektet är vilande. f) Uppland Projektet finns ingen anledning att beröra mer eftersom vi just har haft en konferens i området. g) Vården av skogsfinska karaktärsbyggnader Tor förklarade att Vansbro kommun har lämnat in en ansökan till Länsstyrelsen Dalarna om att göra Oxfallets rökstuga till byggnadsminne. Taklagsfest kommer att hållas söndagen 3 juni. FINNSAM har fått ett bidrag från Region Dalarna till att besöka de byggnader som har varit föremål för renovering i Ludvika och Vansbro kommuner. Maths undrade över underhållet på rökstugan i Fjolperstorp. Birger meddelade att renovering påbörjades sommaren 2022. Det är Arpad Sailo som leder renoveringen genom Ekoskolan i Finland. Man har lagt in syllstockar i botten och byter övriga stockvarv i byggnaden. Restaurering är även på gång av norska rökstugan Skasdammen, där man renoverar rökugnen. h) Släktforskningsdagarna 4-5 mars i Göteborg Lena inledde med att berätta lite om FINNSAMs medverkan under förra årets Släktforskardagar i Skövde. Montern delades med Finnerödja-Laxå Släktforskarklubb. Ett bidrag på 10 000 kronor från finskt förvaltningsområde Laxå kommun och 4 000 kronor från Rötter i Tiveden gav möjlighet att ha en stor monter. Lena, Yvonne Johansson och Jan-Erik Björk hade avgjort mesta arbetet inför och under mässan. Maud menade att man bör se till att det står något i FINNSAM-Information om FINNSAMs medverkan och att bidragsgivarnas loggor är med. Tor lämnade så en kort rapport från Göteborg. Göteborgsregionens Släktforskare anordnade sina årliga släktforskardagar på Göteborgs stadsbibliotek lördagen 4 och söndagen 5 mars. Vid ett informationsbord fanns Tor för att svara på frågor om FINNSAMs verksamhet. Under helgen fick vi tre nya medlemmar. Ett bidrag hade kommit från Göteborgs stadsledningskontor till vår medverkan under denna helg. 7. Övriga frågor Eva Jernqvist hade två frågor: Å valberedningens vägnar undrade hon vilka val som egentligen ska företas av årsmötet och vilka som företas av ett konstituerande styrelsemöte. 18 Hon funderade även över om företaget Fronta i Alfta kan anlitas för att framställa FINNSAMs verksamhet. Under helgen fick vi tre nya medlemmar. Ett bidrag hade kommit från Göteborgs stadsledningskontor till vår medverkan under denna helg. 7. Övriga frågor Eva Jernqvist hade två frågor: Å valberedningens vägnar undrade hon vilka val som egentligen ska företas av årsmötet och vilka som företas av ett konstituerande styrelsemöte. Hon funderade även över om företaget Fronta i Alfta kan anlitas för att framställa nyckelband med FINNSAM-loggan på till deltagarna på våra konferenser. 8. Nästa möte Nästa styrelsemöte äger rum torsdagen 18 maj i samband med konferensen på Mattila. 9. Mötets avslutande Ordförande Maud Wedin tackade ledamöterna för visat intresse och avslutade mötet. Örebro den 22 mars 2023 Tor Eriksson Sekreterare Linda Blied Justeringsperson Lena Gribing Justeringsperson Maud Wedin Ordförande Det skogsfinska filmprojektet, etapp 2; Finska undertexter Nästa etapp i det skogsfinska filmprojektet är att vi lägger till finska undertexter. Kulturarvet i Västernorrland Först ut med finsk undertext är filmen, Skogsfinnarna – Berättelsen om ett kulturarv, som nu finns på FINNSAMs hemsida, www.finnsam.org/videoarkiv Kulturarvet i Västerbotten Kulturarvet i Jämtland Gården Storhullsjön, Stöde Skogsfinsk släktgård i Medelpad Projektet har fått stöd från Institutet för språk och folkminnen. Vi fortsätter med de finska undertexterna så långt bidraget räcker. Förutom översiktsfilmen har även filmen om Västernorrland fått finsk undertext. Bidraget vi har fått från ISOF, Institutet för språk och folkminnen, räcker för att göra undertext till ytterligare en film. De här titlarna finns klara: Berättelsen om ett kulturarv Informationsfilmen, del 1 Kertomus Kulttuuriperinnöstä Metsäsuomalaiset, 1 osa Kulturarvet i Gävleborg Kulturarvet i Dalarna - 19 Den skogsfinska bibliografin Nu uppgår antalet poster i den skogsfinska bibliografin till ca 18 337. www.finnsam.org/bibliografi. Bibliografin uppdateras kontinuerligt samt att kompletteringar och justeringar sker av befintliga poster. Maths Östberg tar tacksamt emot tips om publikationer som saknas samt om dagstidningsartiklar med skogsfinskt tema. Det är viktigt att uppgift om tidning, datum, titel på artikel och författare finns med. Bland de kommande uppdateringarna kan till exempel nämnas Karl-Erik Westins pärmar som innehåller en guldgruva bestående av en komplett samling av finnskogsartiklar som rör sydvästra Hälsinglands finnskogar. Fler förslag till tvärskandinaviska samlingar emotses tacksamt. Maths Östberg, Finnskogsmuseet E-post: info@finnskogsmuseet.se Tel: 070-566 01 68 ... För dig som är intresserad av skogsfinsk kultur och historia.... www.finnsam.org 20
