Skogsfinnarna förde med sig egna traditioner av husbyggande. Bostadshuset kallades rökstuga eller rökpörte (fi. savutupa/savupirtti). Rökstugan hade en stor
stenrösugn, så kallad rökugn, i ena hörnet. Rökugnen var murad med lera och tät, för att inte rök skulle sippra ut mellan stenarna. Byggnaden saknade skorsten,
istället fanns en rökkanal av trä som gick från ett hål i mellantaket, upp och ut genom yttertaket. Den stora rökugnen fungerade som ett värmemagasin och behövde
bara eldas en gång per dag, även under kallaste vintern.
Det var viktigt med proportionerna mellan rökstugans storlek, ugnen, rökkanalen och skjutluckorna i väggarna, för att rökutsläppet skulle fungera. Om huset var rätt
byggt besvärades man inte nämnvärt av röken.
Troligen användes inte rökstugan för matlagning, men det finns flera uppgifter om att man bakade bröd i rökugnen. För matlagning användes istället en kokstuga, med
en vanlig öppen spis.
Rökstugan i Käckåsen. Foto: Maud Wedin